Under lördagen firades Arkivens dag i hela Sverige, i år under temat ”Gränslöst”. Det här var dock ett tema som Magnus Jerlström, arkivarie, till en början tyckte var klurigt, men när inspirationen föddes fanns ingen hejd.
En trappa ned i Lindesbergs Stadsbibliotek visar Magnus Jerlström, arkivarie, upp sin utställning under temat ”Gränslöst”. Den här lördagen är det Arkivens dag, inte bara i Lindesberg, utan i hela Sverige. Dagen uppmärksammas på olika sätt på olika ställen, och därför har Magnus haft möjlighet att sätta sin egen touch.
– Jag tänker omedelbart på främmande länder, så det har jag tagit fasta på. Det är spännande när man får ett sådant här tema, man blir utmanad. Först funderade jag och trodde inte att det fanns något jag kunde göra något av, berättar Magnus som tillägger att man vid ett sådant här tillfälle verkligen får visa vilken ofantlig bredd som ryms i arkiven.
Magnus tycker mycket om sitt jobb och berättar:
– Jag får se och lära mig nya saker varje dag. Alla som kommer och besöker och forskar har samma möjligheter att överraskas och upptäcka nya saker. Jag ordnar och förtecknar i arkivet så att det ska bli lätta för andra att hitta.
700 hyllmeter har Magnus att gå loss på och intygar att det finns definitivt att göra, där behöver ingen gå sysslolös. Bilder, såsom glasplåtar och negativ, finns det uppskattningsvis 250-300 000 stycken, däribland hittar man Bergslagsposten kolossalt stora arkivsamling. Men också yrkesfotografers, som varit verksamma i Lindesberg, bilder finns där bevarade.
– Det är över 100 år sedan som någon gjorde något med de här bilderna. Det finns namn på i stort sett alla. Så släktforskar man, och har namn och kontaktar oss, så kan vi då kolla upp det, förklarar Magnus.
De gamla, grå fotografierna som sitter uppe på väggen och hör till utställningen förställer olika sorters människor, men det är bara en enda som ler och visar tänderna.
– De som hade det bättre ställt, och de yngre, de ler oftare. Och det handlar bara om en enda sak, de hade tänder som fungerade på foto, säger Magnus.
I utställningen hittar man också fotografier, brev och listor som handlar och visar fadderbarn och flyktingbarn under andra världskriget. Till Sverige, och Lindesberg, kom framförallt finska krigsbarn, men brev från barn som bott här en tid är också skrivna på norska. Magnus visar att det dessutom framkommer i pappren att holländska barn var här.
– Här finns det tackbrev från norska fadderbarn, och det här är listor över finska barn som placerades i Lindesberg, berättar Magnus och pekar.
Det skrivs också om arbetskraftsinvandringen, och Magnus förklarar att 60-talet beskrevs som ett årtionde då arbetslöshet i det närmsta inte existerade. Ser man däremot över ett protokoll skrivet 1966 i Lindesberg, så var arbetslösheten något som man framhävde som ett uppenbart problem.
På de här fyllda väggarna har Magnus verkligen lyckats plocka ut några riktiga guldklimpar, och det är ett gediget arbete som gjorts, och Magnus avslutar:
– Det är spännande och skojigt varje dag!
Visa hela artikeln
