Allt ser positivt ut för Lindlöven efter helgens andra raka superkross av stackars Tierp. Allt utom målvaktssidan. Där har klubben fortfarande ett frågetecken som måste rätas ut till ett utropstecken.
Sceneriet var förvisso ett annat, men motståndet detsamma och utgången snarlik. 12-1 hemma mot Tierp lördag förra veckan blev 11-1 när lagen i helgen bytte skådeplats för sin batalj och istället drabbade samman på Tierps hemmarink.
En favorit i repris skulle man väl kunna säga, även om jag som bekant mest tycker att det är en parodi på hockey. Det understryks extra mycket av att det blir förkrossande stora siffror i två raka matcher lagen emellan.
Lägg till dessa två storsegrar att spelet var betydligt mer tillfredsställande än resultatet (2-5) hemma mot Vimmerby i onsdags och att det fortsatt är en hel drös spelare som noterar sig i poängprotokollet och allt borde vara frid och fröjd, eller?
Nja säger jag.
Offensivt tror jag knappast att Lindlöven kommer behöva oroa sig den kommande vintern. Jag har skrivit det förr och jag kommer tjata ihjäl er med det budskapet även framöver. Laget har en intressant mix och bra spets. Nu har man dessutom en hel försäsong på sig att bli bekväma i Jussi Salos sätt att spela hockey (nej, två förkrossande segrar över Tierp är inget kvitto på något alls egentligen).
Men bakåt? Där har Lindlöven ett frågetecken som måste rätas ut till ett utropstecken inför seriestarten om det ska vara realistiskt att måla upp laget som en allvarlig utmanare till en av de fyra platserna i Allettan.
En bra målvakt är halva laget.
Den gamla trötta, nötta klyschan är tyvärr mer sann än mycket annat i floskelväg som cirkulerar i hockeysfären. En bra målvakt som utespelarna litar på skapar ett lugn i hela laget. En bra målvakt kan få ett lag att räcka riktigt, riktigt långt. En bra målvakt är precis vad den här upplagan av Lindlöven behöver.
Ifjol hade man lite oflyt på den fronten. Henrik Hjerpe slog igenom under hösten men gick tyvärr sönder och missade andra halvan. Dayn Belfour var kanske en lustig färgklick i Hockeyettan-lunken, men inte mer än en annorlunda story och Fredrik Bergman hann aldrig sätta något ordentligt avtryck under den korta tid han lånades ut från Kristianstad. Lindlöven hade ingen målvakt som riktigt bar laget.
Och exakt där står man än idag. För vem ska egentligen axla rollen som riktigt stabil sista utpost den här vintern? Klubben har jagat efter en vass förstekeeper hela sommaren (ett flertal intressanta namn har funnits på agendan men i slutändan blivit klara för andra uppgifter) utan att riktigt få napp. Man har redan hunnit skicka hem den unge norrmannen Ole Sander Hansen och testar 23-årige finnen Wille Mattila som än så länge knappast har imponerat. Även om det naturligtvis är för tidigt att säga något definitivt om hans vara eller inte vara efter de få matcher han hunnit med att vakta kassen.
Men ändå, det har inte dundrat till på ett sådant sätt att sportgruppen i kör har kunnat utbrista ”honom ska vi ha” och det är ju en sådan målvakt man just vill ha.
Så well, medan det mesta annat känns väldigt lovande höjer jag ett frågande ögonbryn för målvaktssituationen. Men det är ju trots allt ett bra tag kvar till första nedsläpp i grundserien och det kan gå fort i hockey.
Det är en stor glädje inom IFK Lindesberg. Söndagens gemensamma säsongsavslutning av A-lagens respektive serie slutade båda med seger, vilket ger en ljuvlig eftersmak. Förutom att herrarna kan börja ladda upp inför ett kvalspel mot en återkomst i Division 4 så står det samtidigt klart att Lindedamerna är klara för en kommande säsong i Division 2.
– Den första gången sedan 80-talet som Lindesberg har en damtrupp i Division 2, så det är verkligen historiskt, säger Martin Eriksson.
Arlandalaget åkte på en rejäl kraschlandning när Lindlöven gjorde sin första seriematch för säsongen i Lindehov. Till mittperioden så kunde det retroklädda hemmalaget skjuta in tre mål på fem minuter, varav två av målen gjordes i boxplay. Även om det inte är Lindlövens bästa match i historien så fick lagets nya målvakt, Alfred Svensson, hålla nollan i sin första Lindlöven-match.
– Även om vi har mycket puck så måste vi bli spetsigare och bli mer effektiva, säger Lennart Hermansson.
På lördag går årets upplaga av Linde Judo Open av stapeln i Lindesberg arena. För tredje året i rad har antalet anmälda passerat 500-strecket, med råge. Dessutom får man den här gången besök av utländska klubbar från Nederländerna, Norge och Danmark.
– Det kommer bli en judofest utan dess like, säger Johan Orrbo.
I våras skulle LIF Lindesberg kvala sig tillbaka till Handbollsallsvenskan, efter en andra plats inom Division 1, men föll dessvärre på målsnöret mot det vassa IFK Ystad HK. På söndag inleds en ny säsong inom Handbollsettan där LIF Lindesberg kommer med nya hungriga ungdomar och en ny huvudtränare som vill visa upp den rekordunga spelartruppen inför hemmapubliken.
– Jag tycker ändå att det känns bra, säger Elias Andersson.
Det blev en makalös folkfest på Linde Raceway, när StreetWeek gästade Lindesberg under fredagen. 160 förare med enorma hästkrafter under huven, pressade ur det sista ur motorerna i jakten på de allra snabbaste tiderna. Det blev rekordsnabba tider, ett nytt banrekord, hastighetsrekord och ett nytt publikrekord, när folkhavet fullkomligen kokade längs den nyasfalterade banan.
– Jag är otroligt stolt, säger en trött men glad Mikael ”Blomman” Blomberg till LindeNytt.
Fornaboda bjöd på spänning och känslor när STL Sommartrav stannade till i Lindesberg under sin travturné. För andra året i rad så blev det kompanjonerna Robin Bakker och Paul Hagoort som segrade i kvällens huvudnummer, Bergslagsloppet, samtidigt som man även tangerar det färska banrekordet på 1.09,9 med Y.Not Diamant.
– Det här är en fin kortdistansare som har haft lite otur mot slutet, säger Robin Bakker.
Det årliga Midsommarloppet avgjordes under lördagen där Robert Bergh gick segrande hem med sin egentränade Love to Know. Hästen var högt betrodd till att ta hem slutsegern, framförallt efter att man inledde dagen med en seger i sitt tidiga uttagningslopp på rekordtiden 1.09,9! Den femåriga valacken blev därmed den första hästen att passera 1.10,0-gränsen på Fornaboda.
– Det här kommer man att komma ihåg framöver, säger Robert Bergh.
Nu när våren har anlänt och dessutom fastställt sig i regionen så börjar allt fler att damma av sina sommarkläder. I väntan på sommarens största utomhusaktiviteter så bjuder LIF Lindesberg in hela Lindesberg till en trevlig stämning med en stor gemenskap genom det nya motionsloppet Linderuset, dit alla är välkomna oavsett dagsform till den första maj.
– Du kan springa, jogga eller gå, loppet är helt efter eget initiativ, säger Ricky Nordahl.