Sollentunamatchen var en måste-match. Linde hade chansen att visa att de tillhör toppen och inte botten. Det är dock inte bristen på volleybollkunskap som gör att man tappar två poäng. Att Sollentunas alla tre setvinster slutar med minsta möjliga marginal, efter att Linde hämtat ikapp då Sollentuna haft setbollar, får inte hända. Frågan måste ställas: vill man inte vinna?
Man kan tycka vad man vill om hur ett lag bör uppföra sig på en idrottsplan och jag tycker i allmänhet att volleyboll är en väldigt bra sport när det kommer till sportslighet, men jag måste säga att jag blev lite glad när Johan Isacsson fick rött kort i fjärde set. Det visar att det i varje fall en i laget som verkligen vill vinna matchen och som bryr sig om varje boll.
Ser man till Sollentunas starters så har de en medelålder på 20 år. Ett talangfullt lag, visst, men talang ska endast ta ett lag en bit på vägen. Det ska inte kunna ta dem hela vägen i mål. Därför trodde jag att vinsten var ett faktum, då Linde för tredje gång i samma match jämnade ut poängen efter att Sollentuna haft setbollar. Tredje gången gillt, eller hur? Det var dags att visa att gammal är äldst och att det finns en stor skillnad i mentalitet mellan rutinerade spelare varav flera har en guldmedalj hängandes hemma på väggen och mellan ett gäng tonåringar som har flera år kvar tills de uppnått sin fulla volleybollpotential. Tyvärr hade jag fel. Linde visade i lördags att kapaciteten att kunna spela volleyboll inte är allt i denna sport. Vill man inte vinna kommer man inte heller göra det.
Helgens förlust innebär att Linde hamnar i ett jobbigt läge inför spurten mot slutspelet. Att man ska förlora mot de två bottenlagen, Göteborg och RIG Falköping, är ingenting jag oroar mig för. De två ligger fast där nere och att Linde helt missar slutspelet finns det ingen risk för. Dock skulle det vara väldigt bra om man kan undvika att möte de två topplagen, Svedala och Hylte/Halmstad, redan i kvartfinal. För att kunna försäkra sig om att detta inte kan hända behöver man utmana Engelholm och Gislaved om de resterande två toppfyra-placeringarna, något som nu verkar ligga väldigt långt bort. Att Örebro dominerade Gislaved i helgens omgång var endast att strö salt i såren. Har Örebros svenskaspelare och deras importer hittat varandra så kommer laget bli en riktigt tuff motståndare och kommer inte ligger efter Linde i tabellen länge till.
Men egentligen så spelar alla dessa spekulationer ingen roll om Linde behåller den mentalitet man hade i lördags. Sollentunas brist på rutin gör ändå att de ger bort en hel del gratis, något man inte kan förvänta sig av topplagen. Går man inte ut på plan med full fokus och spelar varje boll som om det var den sista så kan man redan nu säga hej då till en semifinalsplats.
På lördag spelas en historisk match i Lindesberg Arena. För första gången någonsin så spelas en match inom Svenska Futsalligan, den högsta ligan inom futsal, i Lindesberg. Samtidigt är det även stort för IFK Lindesberg som även föreningen gör debut inom en högsta liga.
– Det är ju det här som man vill uppnå oavsett vilken sport som man utövar, säger Martin Eriksson.
Drama för damerna och derbyfeber hos herrarna. Det var kokhett i Lindesberg Arena under söndagen där handbollsderbyt mellan Division 1-lagen LIF Lindesberg och Örebro SK HK lockade till sig över 800 personer till läktarna. Med fart, tempo och känslor så bjöds det på allt som man vill att ett handbollsderby ska bjuda på, där hemmapubliken var med och lyfte taket med ett högt segerjubel.
– Vi måste ge en stor eloge till de 836 personerna som var med i publiken idag, säger Anton Flood.
Arlandalaget åkte på en rejäl kraschlandning när Lindlöven gjorde sin första seriematch för säsongen i Lindehov. Till mittperioden så kunde det retroklädda hemmalaget skjuta in tre mål på fem minuter, varav två av målen gjordes i boxplay. Även om det inte är Lindlövens bästa match i historien så fick lagets nya målvakt, Alfred Svensson, hålla nollan i sin första Lindlöven-match.
– Även om vi har mycket puck så måste vi bli spetsigare och bli mer effektiva, säger Lennart Hermansson.
För sjätte året i rad så fylls Fornaboda Travbana med kanonfina unghästar inom kallblodsrasen. Unghästutställningen för kallblod har mer eller mindre blivit en tradition på travbanan strax utanför Lindesberg och till årets upplaga är det ett rekordhögt deltagarintresse inför lördagen.
– I år är det även en hel del anmälningar som kommer utanför våran region, säger Anders Järnerot.
I våras skulle LIF Lindesberg kvala sig tillbaka till Handbollsallsvenskan, efter en andra plats inom Division 1, men föll dessvärre på målsnöret mot det vassa IFK Ystad HK. På söndag inleds en ny säsong inom Handbollsettan där LIF Lindesberg kommer med nya hungriga ungdomar och en ny huvudtränare som vill visa upp den rekordunga spelartruppen inför hemmapubliken.
– Jag tycker ändå att det känns bra, säger Elias Andersson.
Sverige och Lindesberg har en ny världsmästare i 16-åriga Ellen Almlöf, som under fredagen vann sin enda match på Downs-VM i judo i Lindesberg arena. Amanda Orrbo fick med sig ett silver, efter två mycket jämna matcher som båda gick till förlängning och Golden Score.
– Ettan är bäst! sade en mycket glad Ellen efter att medaljen hängts runt hennes hals.
Fornaboda bjöd på spänning och känslor när STL Sommartrav stannade till i Lindesberg under sin travturné. För andra året i rad så blev det kompanjonerna Robin Bakker och Paul Hagoort som segrade i kvällens huvudnummer, Bergslagsloppet, samtidigt som man även tangerar det färska banrekordet på 1.09,9 med Y.Not Diamant.
– Det här är en fin kortdistansare som har haft lite otur mot slutet, säger Robin Bakker.
Under helgens judofestival i Lindesberg arena, tilldelades Björn Nyberg 7 Dan, vilket är den näst högsta graden inom svensk judo, något han fick som ett erkännande för en livslång gärning inom sporten. Därmed blev han den sextonde personen någonsin att få utmärkelsen inom svensk judohistoria.