Efter återremissen i december förra året har Ramsbergsborna försökt hålla sig uppdaterade i ärendet, men inför torsdagskvällens sammanträde i kommunfullmäktige är frågorna fortsatt många bland föräldrarna.
– Vi vill ha svar på hur de kan lösa det för våra barn! säger Marie Winsa.
När kommunfullmäktige i slutet av förra året beslutade att skicka frågan om byskolornas framtid på återremiss var det bland annat för att utreda vilka konsekvenser ett beslut om de berörda skolenheterna skulle få.
– Både vi i skolgruppen och flera föreningar i byn erbjöd oss att vara behjälpliga i utredningen, men det visades inget intresse från deras sida, berättar Marie och fortsätter:
– Vi har försökt att hålla oss uppdaterade och har haft diskussioner med flera partier, medan andra inte ens har svarat på mail eller telefonsamtal.
Under onsdagen kom beskedet att kommunstyrelsen vid en omröstning röstade ”ja” till nedläggning med siffrorna 8 röster mot 7.
– Vi är väldigt besvikna över kommunstyrelsens beslut, det känns tungt. Jag kan inte tala för alla, men det verkar som att man istället för att ta fram ett underlag för driften av skolorna har fokuserat på att ta fram underlag för en nedläggning. Det verkar som att det blivit en principfråga nu, och det känns inte okej! säger Marie och fortsätter:
– Vart ska våra barn få plats? Hagabackens lokaler är små och ventilationen är inte anpassad för fler elever. Slussen som vi nu har på skolan berör inte bara en enskild elev, utan hela skolan. Det räcker inte med att hela tiden säga ”vi har tagit höjd för det”. Vi vill ha svar på hur de kan lösa det för våra barn! Eleven som behöver slussen, får sin skolgång offrad, jag kan inte se hur de ska ordna en färdig sluss till hösten. Det kan inte vara upp till politikerna att avgöra om eleven behöver slussen!
– Det skulle vara intressant att höra från alla politiker vad de anser om landsbygden i Lindesberg egentligen? Om hur de ser på framtiden? säger Mirjam Sedin Björkman.
– Vad är nästa steg? Det verkar som att deras mål är att det inte ska finnas något kvar här, och det känns så fel! säger Marie.
Ikväll tas frågan om byskolornas framtid upp på nytt av kommunfullmäktige, där Marie och flera av föräldrarna kommer att närvara.
– Vi skulle ju hemskt gärna se att vi kunde få ett uppskov så att det kan bli en valfråga, det hade varit guld! Skolan är ju i fint skick och är välfungerande trots få elever. Det som skulle behöva fixas är utemiljön, men den har de underlåtit att underhålla eftersom de har velat lägga ned skolan. Det är ju också väldigt svårt att öka ett elevantal när det ligger ett nedläggningshot över den, avslutar Marie.
Kommunfullmäktige startar kl 17.00 i Lindeskolans aula.
Löa friskola har blivit något av specialister när det gäller att bygga spektakulära fågelholkar. För tredje året i rad har skolan nämligen tagit plats som en av 15 finalister i SM i fågelholk. Av totalt 750 inskickade bidrag finns deras finurliga alster ”Fredsduvan” med bland de utvalda. Årets tema för fågelholken har koppling till världsläget.
– Vi har pratat en del i skolan om krig, FN, fred och frihet, och då var det någon i gruppen som kom på idén att vi skulle göra en fredsduva, berättar Annette Alexandre, klasslärare för förskoleklassen och projektledare för fågelholksbygget på Löa friskola.
Måndagen den 1 april 2024 fick de beskedet som alla föräldrar fruktar – deras son hade omkommit i en fruktansvärt tragisk olycka. På dagen ett år senare vill föräldrarna rikta ett stort tack till alla som funnits där i sorgens mörkaste dagar, i saknaden av Andreas.
Biljettförsäljningen till 2025 års Caprice med Manskören Harmoni har rusat ända sedan plåtarna släpptes vid månadsskiftet november/december. För att ingen skall behöva vända i dörren på grund av lapp på luckan, öppnar man nu ännu en sidoläktare för att försäkra sig om att alla som vill ska få chansen att se showen – som i år kommer med en extra krydda.
De är de allra första vårfåglarna. De börjar att ropa under natten redan under den tidiga vårvintern. Jag talar om ugglorna. Nu är det nämligen deras högtid, en tid man kan höra dem ropa i våra skogar.
INSÄNDARE/DEBATT: Ytterligare försämring för människor, ekonomi och miljö i Bergslagen är aktuellt I Lindesberg har Staten centralt ett servicecenter. Där erbjuds vägledning och service för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Den nya gatubelysningen i området Torphyttan har väckt frågor från allmänheten. Ett par av armaturerna ger nämligen ifrån sig ett rött sken istället för det normala vita. Det finns dock en förklaring till fenomenet. LindeNytt har varit i kontakt med Mats Ivarsson, som är ansvarig för belysningen i Lindesbergs kommun. Han bekräftar att det inte är något fel på armaturerna, utan att det finns en anledning till att man har valt ett rött ljus på den aktuella platsen.
I skogarna vid Resta, strax utanför Ramsberg, fick Sara Lindlöf i förra veckan syn på ett lodjur som lugnt spatserade bland träden.
– Jag hade ju bara sett lodjur på djurpark innan, så det var jättehäftigt att få se på riktigt! säger hon till LindeNytt.
I Sverige har vi tidigare varit självförsörjande på el och därtill varit stora exportörer! Den inhemska elkonsumtionen har sedan 80-talet minskat dels beroende på effektiviseringar med exempelvis värmepumpsteknik! Den elbrist och då framförallt i landets södra del med kraftigt förhöjda priser beror dels på export till t.ex. Tyskland och dels på att den mesta produktionen finns i norr! Tyskland har skrotat sin kärnkraft och med brist på fossil gas så eldar man kol med stora utsläpp!