Antalet sjukskrivningar bland de kommunanställda fortsätter att öka. Det framgick i delårsbokslutet som presenterades tidigare i höst. I takt med att fler sjukskriver sig ökar också kommunens utgifter. Ekonomichef Lennart Jansson menar att problemet har en mycket stor del i det underskott kommunen går mot detta år. I fjol kostade det Lindesbergs kommun drygt åtta miljoner kronor. Uppskattningsvis kommer denna siffra bli något högre i år.
2001 hade kommunkontorets personal 45 sjukdagar i snitt. Det är en rejäl ökning från föregående år, och året innan. Ökningen ses tydligt för varje år man går tillbaka i tiden. Sedan 1998 har ökningen inom kommunens samtliga verksamheterna sett ut som följer:
1998 – 17,3 sjukdagar
1999 – 26,4 sjukdagar
2000 – 35,1 sjukdagar
2001 – 43,5 sjukdagar
Kostnaden har alltså ökat markant på några få år. En bidragande faktor till Lindesbergs skrala ekonomiska status. Underskott efter underskott. Och i år ser det ut att bli ett minus på 19 miljoner kronor. Nästan hälften av den summan beror på sjukskrivningar. Ekonomichefen befarar även att den direkta kostnaden för sjukskrivningarna ökar på grund av påföljderna. Det är utgifterna som kommer från vikariatsanställningar. –De indirekta kostnaderna vet vi inte hur de ser ut ännu. Det är något vi ska se över. Att sjukskrivningarna ökar är naturligtvis ett stort problem, och vi är inte ensamma om detta som kommun. Efter årsskiftet måste vi försöka komma problemet närmare och förhoppningsvis finna en lösning på det, förklarar Lennart Jansson.
Natur och frisk luft, men fler sjuka människor
Sjukskrivningarna generellt i Lindesbergs kommun är även det märkbart högt i jämförelse med andra kommuner. I en helt färsk undersökning presenterad av TCO visar att snittet för Lindesberg ligger på 24,0 sjukdagar under 2001. Detta att jämföra med Stockholm Citys 9,8 sjukdagar. Vad har då Stockholm City som Lindesberg inte har? Storstadsstress och mer avgaser till exempel… Den betydligt mer behagliga stadsmiljön i Lindesberg verkar alltså inte ha någon positiv inverkan på invånarna, sett ur detta perspektiv.
Enligt tidigare jämförelse i år, då mellan kommunen och Tormeks Mekaniska Verkstad med sina 17 anställda, så visar det procentuellt en enorm skillnad arbetsplatserna emellan. På Tormek hade de anställda endast tre sjukdagar under samma år som kommunkontoret hade 45. Kommunens anställda hade med andra ord nästan en sjukdag per arbetsvecka.
Bromsar försiktig
Lennart Jansson har tidigare pratat om att bromsa försiktigt och inte tvärnita, dra i nödbromsen. Även om underskottet ser ut att bli mycket högt i år, så är det fortfarande en lugn inbromsning som gäller. –Att börja varsla och dra ner på tjänster inom kommunen är ingen lösning. Inte heller att öka skatten. Det löser inga problem. Istället är det inkomster och utgifter vi måste se över. Vad tjänar vi på, och vad kostar. För att få en balanserad budget måste vi få ner utgifterna, då bland annat kostnaderna för sjukskrivningar. Får vi inte kontroll på utgifterna kan det bli mycket besvärligt framöver med ackumuleringar och merkostnader, säger Lennart Jansson. En budget i balans är ett krav inom en period på några år, annars kan följderna bli katastrofala. –Även om vi ska uppnå en budget i balans redan till nästa år, så är det i ett längre perspektiv vi måste arbeta.