Sportreporter på hal is

Björn Sundström – en riktig glidare
Curling är en sport som jag länge blivit fascinerad av. En lysande dramatisk ”tv-sport” där Sverige brukar skörda stora framgångar, inte minst i Olympiska sammanhang, och det massmediala utrymmet brukar bli stort.

Men hur många Lindesbergare vet att det finns en curlingklubb i Lindesberg med egen hall bredvid Lindehov?

Eftersom jag aldrig har testat curling men alltid är nyfiken på nya erfarenheter så åkte jag upp till hallen och möttes av ett gäng glada, trevliga ”gubbar” som träffas varje onsdag för pantercurling. Efter att ha bli varmt välkomnad och hälsat på hela gänget var det dags att likt Bambi ge sig ut på den hala isen. Som om det inte räckte med idiotin att ge sig ut på den hala isen så skulle man ha en glidsula på ena foten också. En typ av galoschliknade historia som man drar utanpå den ena skon. Jag är högerhänt så då glider jag på vänster fot, blev jag instruerad.

Utrustad med hjälm och sop gav jag mig raskt ut på isen för att känna mig för på glidet och för att få upp lite känsla. Sen var det bara att ta en av de 20 kg tunga stenarna, krypa ihop i startposition, trycka i väg sig och låta stenen lämna handen, samtidigt som man glider framåt. Efter att stenen lämnat handen är det bara att hoppas på att man valde rätt hastighet för att komma så nära centerpunkten ”tee” som möjligt, 45 meter bort, på den målade måltavlan på isen kallat ”bo”. Sedan börjar taktiken, eftersom det går ut på att ha så många stenar som möjligt närmare mittpunkten i boet, än motståndarlagets närmaste sten, och man skickar iväg varannan sten. Åtta stenar per lag och omgång.

Var det så svårt? Det ser ju så enkelt ut på teven, kanske du tänker? Ja, det kräver ju lite teknik att hålla balansen och glida. Inte lätt heller att pricka det 3,6 meter stora boet 45 meter bort. Lätt att bli för kort eller för lång med sina stenar. Lägg även till all taktik, att du kan få stenen att curla (svänga) genom att vrida på handtaget åt ena eller det andra hållet och sopningens inverkan. Med hjälp av sopningen kan du hjälpa en sten att gå längre, samt att du kan påverka hur mycket en sten ska curla.

Ni förstår va? Teknik och taktik i ett nötskal, men samtidigt vansinnigt kul! Det är lätt att komma igång med grunderna, inte mycket utrustning behövs, så kort sagt en sport som passar alla. Åk ner själv och prova i morgon lördag så kanske vi ses, för jag har fått blodad tand!