Före detta Östanby Vårdhem byggs nu om och anpassas för ändamålet att bli ett asylboende. Det handlar om 170 platser totalt. Uppgiften bekräftas av fastighetsägaren Roger Gillholms Fastigheter AB och Migrationsverket.
LindeNytt kan idag avslöja att det före detta vårdhemmet i Gusselby är under ombyggnad för att bli ett asylboende med en kapacitet om 170 platser.
Ewa Zimmerman, enhetschef för Migrationsverket i Lindesberg, berättar att möjligheterna att ta emot fler asylsökande är på gång, men att man ännu inte har något besked om när det kan tänkas bli färdigt att öppna boendet.
– Först skall anläggningen besiktigas av oss och jag har inte fått något besked om att en sådan besiktning är närstående, så det är omöjligt att säga exakt när boendet kan tänkas tas i drift, förklarar Zimmerman.
Asylboendet kommer att drivas av ett bolag med säte i Västervik, utan anknytning till Lindesberg, som lämnade anbud när Migrationsverket gick ut med en stor upphandling i somras, som resulterade i 170 svar från olika håll i landet. 111 av anbuden uppfyllde kraven och har rangordnats efter pris på en avropslista. Gusselby rankas plats 67.
Själva fastigheten i Gusselby ägs av Roger Gillholms Fastigheter AB och bolagets VD, Roger Gillholm, bekräftar för LindeNytt att man just nu arbetar med att bygga om och anpassa fastigheten för ändamålet.
Just nu är tillströmningen av asylsökande till landet på en nivå som pendlar mellan 1600-1800 personer per vecka. Ungefär hälften är syrianer.
– Behovet av platser är därför stort, konstateras av Migrationsverkets enhetschef.
Men exakt hur många asylsökande det nya boendet i Gusselby kan ta årligen, är en omöjlighet att svara på.
– Det går inte att säga eftersom vissa ärenden tar längre tid än andra, säger Ewa Zimmerman.
Under det senaste kommunstyrelsemötet, som hölls förra veckan, fick oppositionspartierna Socialdemokraternas och Centerpartiets budgetförslag flest röster. Förslaget ställdes mot den styrande minoritetens budgetförslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och vann efter votering med siffrorna 8–5. Två ledamöter valde att avstå, Anders Persson (LPO) och Nils Detlofsson (L).
Den 6 juni firas Sveriges nationaldag med festligheter och aktiviteter på flera platser runt om i Lindesbergs kommun. På programmet står allt från byaloppis till nationaldagstrav, lådbilstävling och utdelning av flera stipendier. I Lindesberg väntar musikunderhållning och teatertema med bland annat ”Julimus och Strulimus i Oscarsparken” för barnen samt en presentation av kostymmakarna bakom Spektakelteaters senaste produktion, STRIPA 1926.
FOTOKRÖNIKA: Nu när sommaren har anlänt är det hög tid för närbildsfotografering på allt intressant som årstiden erbjuder.
UPPDATERAD kl. 12:26. Det brinner just nu i ett garage i området Gusselhyttan utanför Lindesberg. Polis, ambulans och räddningstjänst är på plats.
Efter fyra säsonger som tränare till LIF Lindesbergs A-lag så meddelar Joakim Bååk, via handbollsföreningens hemsida, att han kliver av som herrlagets huvudtränare. Även om Joakim inte kommer att vara kvar som handbollstränare så kommer han att finnas kvar inom föreningen då han istället kommer att vidareutveckla sin roll inom Lindeskolans idrottscollage.
– Vi har valt en långsiktig väg, kommenterar Joakim genom LIF Lindesbergs hemsida.
För fjärde året i rad bjuder slipmaskintillverkaren Tormek in till en ny spännande sommarutställning med såväl svenska som internationella konstnärer. I år har man valt att lägga fokus på både verket, konstnären och de fantastiska verktyg som använts i processen.
– Vi vill visa vad den vassa eggen bidrar till. Det var så ”Behind the Edge” föddes, säger Hugo Öhman, digital specialist på Tormek.
Under helgens judofestival i Lindesberg arena, tilldelades Björn Nyberg 7 Dan, vilket är den näst högsta graden inom svensk judo, något han fick som ett erkännande för en livslång gärning inom sporten. Därmed blev han den sextonde personen någonsin att få utmärkelsen inom svensk judohistoria.
INSÄNDARE: Varje år sedan Lindesbergs kommun blev ett finskt förvaltningsområde (2012) har finländare vid varje samråd med kommunen berättat om sin oro för att inte göra sig förstådda på finska då de blir äldre. Som erkänd nationell minoritet har man lagstadgad rätt att få äldreomsorg helt eller till väsentlig del på finska. Frågan om finskspårig personal/avdelning har varit på tapeten under de senaste 6-8 åren utan att något hänt.