En intensiv SM-helg i Umeå är till ända. För Max Molander, William Svensson och Viktor Svanholm har nu vardagen hemma i Lindesberg återvänt. I onsdags tog jag mig till Stadsskogsskolans idrottshall för att möta WSK Lindesbergs framtid.
Klockan har passerat sex på kvällen och Max och Viktor står och slår passningar i korridoren under läktaren. Kvällens juniormatch mot IFK Arboga är nästan två timmar bort, men uppladdningen har redan startat. Vi slår oss ner i ett klubbrum med utsikt ut mot hallen. Några minuter senare ansluter William, och killarna börjar att berätta. Berätta om den helg som passerat och om vad deras framtid har i sikte.
Alla tre har många år av innebandy bakom sig. För Max och Viktors del startade äventyret i Vedevåg, där de började spela i 7-årsåldern. När de sedan tog klivet vidare till WSK Lindesberg hamnade de för första gången i samma lag som William. Sedan dess har killarna kört på. Med träningsvilja, talang och en vilja att testa sina vingar har den utvecklats mycket under sina år.
Utvecklingen har lett hela vägen till juniorlaget. Sedan i höstas har killarna tränat och spelat med WSK:s juniorer, trots att samtliga är födda år 98. Alla tre säger att de har lärt sig mycket av att möta äldre, men självklart är spelet tuffare.
– Ja, men då är det bara att ta för sig och visa att man är bättre och starkare, berättar Viktor.
Den fina utveckling som killarna haft har öppnat upp portar även utanför WSK:s organisation. Sedan säsongen startade har de varit uttagna i Örebro Läns distriktslag. Det har gjort att de tränat, spelat och utvecklats i en mer tävlingsinriktad miljö, något de alla trivs med. Under den gångna helgen var så slutligen dags för säsongens stora prövning när SM spelades i Umeå.
Efter en lång och seg bussresa på tio timmar var de framme. Med tanke på det täta spelschemat fanns inget utrymme för träningar, så laget fick ta varje chans man hade.
– Vi tränade direkt när vi kom upp på torsdagen. Sen sprang vi en dag, på lördagen, sen gjorde vi inte mycket utan vilade mest, förklarar William.
Cupen blev en riktig framgångssaga för Örebro. Efter tre inledande segrar var laget klart för kvartsfinal, där man dock slogs ut av Östergötland. Men laget avslutade cupen fint och vann med 5-3 mot Uppland, där Max gjorde ett av målen. I och med vinsten blev Örebro SM-femma, men Viktor menar att de lika gärna kunde gått till final. Men så här i efterhand är alla nöjda med insatsen.
– Jag trodde faktiskt vi skulle gå lite längre. Det kändes lite tråkigt i början att vara femma i Sverige. Men efter ett tag tror jag att man blir mycket gladare, att vara femma i Sverige är faktiskt riktigt bra, konstaterar Max lite småstolt.
På frågan om vad som blir det största minnet från äventyret funderar alla en lång stund. Max menar att den härliga lagandan var extra rolig. Samtidigt tycker Viktor att hela intrycket var något att minnas.
– Det är svårt att svara på faktiskt. Det är så många saker man vill ta med sig där uppifrån. Att man fått möta bra motstånd och fått lärt sig hur roligt det är att få spela SM, det är inte alla som får göra det.
Även om kvartsfinalen slutade med förlust var den ändå något av höjdpunkten från SM. Över 900 såg hur Örebro kämpade för en plats i semifinalerna. Men killarna själva stördes inte av den stora publiken
– Om man tänker så här innan cupen trodde jag att det skulle vara nervöst att spela inför mycket publik.
Men man är så inne i spelet när man spelar att det känns skönt att det är högljutt på läktaren, säger William.
Nu är det slut på distriktsspel för den här säsongen. Istället vänds nu blickarna mot WSK-håll och en vår med både i juniorerna och a-laget. För trots sin unga ålder har Max, William och Viktor redan fått smaka på a-lagsspel. Inför framtiden har alla tre målsättningen att ta sig vidare, gärna så högt som möjligt förklarar Viktor.
– Man siktar ju självklart på att bli så bra som möjligt. Det är ju därför man tränar, för att man vill något med innebandyn.
SM-helgen blir en nyttig hjälp för killarna i sina framtida satsningar. Under våren väntar nya utmaningar, med a-lagets DM-final som den allra största. Den spelas den andra februari och i finalen ställs man mot Allsvenska ligatrean IBF Örebro.
– Då är vi körda haha. Nej men det blir tufft, de är jävligt vältränade allihopa, slår alla tre fast och ser fram emot den nya utmaningen.
Finalen blir ett stort test för Max, William och Viktor. Men efter ett SM-äventyr i Umeå har killarna erfarenheter för resten av sina liv. Med hjälp av de erfarenheterna ska de fortsätta att utvecklas på innebandyplanen.