Lindesberg mäktar ta emot mellan 400-500 asylsökande per år. Det är riktmärket som man lade fram för nio år sedan i kommunfullmäktige. På senare år har Lindesberg tagit emot mer än det dubbla mot vad man först talade om och det är inte acceptabelt, menar kommunstyrelsens ordförande, Anders Ceder.-Sett ur ett större perspektiv, tar vi emot kollosalt många och det kan vi inte hantera, det är inte heller rätt mot dem som kommer hit för att få sina ärenden prövade, säger Ceder.
De människor som anländer till Sverige för att söka asyl, får inte klumpas ihop i större samlingar på mindre orter. Så har fallet varit i Lindesberg sedan ett par år tillbaka. Socialdemokraten och KS-ordföranden, Anders Ceder, är en av få politiker som har vågat ta i frågan och vill göra något för att styra upp situationen. Nu i februari kommer han att träffa topparna hos Migrationsverket för att trycka på i frågan. Ceder understryker att lokalkontoret i Lindesberg inte är ansvariga för hur det utvecklats i Lindesbergs kommun.
-Jag tycker inte att landet skall ta emot färre asylsökande, det är inte det frågan handlar om. Det är hur man hanterar dem som kommer hit, hur man dessutom kör över kommuner som i vårt fall. Vi hade ett muntligt avtal om att ta emot mellan 400-500 asylsökande per år, det blev mer än det dubbla och jag tycker vi blev överkörda här, förklara Anders Ceder.
Han drar en parallell till anläggningen i Stråssa. Visserligen har ortsborna verkat för att göra allt de kan för att hjälpa asylsökande att känna sig välkomna som en del i samhället, men det räcker föga när det sker i sådan omfattning som i Stråssa. Överbeläggning beskriver inte ens halva sanningen.
-Vi måste få politikerna i Riksdagen att inse att det inte fungerar. Idag blir det för många på en och samma plats och dessutom blir de mer eller mindre lämnade där. Förr fanns pengar för att snabbt få dem i sysselsättning under deras prövotid, men dessa pengar har dragits tillbaka nu. Utan sysselsättning och att leva i ovetskap om sin framtid, det är klart att många mår fruktansvärt av den kombinationen, poängterar Anders Ceder.
Det stora mottagandet av asylsökande, måste fördelas över fler kommuner istället, tycker Ceder.
-Ja, för då skulle vi inte få några problem. Fördelas alla över fler platser så tror jag att vi kan minska mycket av den främlingsfientlighet som är en konsekvens av hur man hanterar det här idag.
Lindesbergs kommun kan inte själva sätta stopp och justera ned mottagandet till de siffror man själva önskar.
-Det enda vi kan bromsa med, är att beordra det kommunala fastighetsbolaget att inte hyra ut till Migrationsverket. Men det är ingen lösning eftersom det finns många privata fastighetsbolag att vända sig till. Därför ser jag att det enda sättet är att gå direkt till toppen och det får jag möjlighet till nu, vilket jag är mycket tacksam för, säger Anders.
Anders Ceder kommer tillsammans med representanter för två andra kommuner, Askersund och Ljusnarsberg, få träffa de högst ansvariga på Migrationsverket den 29:e februari.
-Jag hoppas verkligen att man förstår vår situation och inser att det måste ske förändring. Jag skall i alla fall göra vad jag kan, avslutar Ceder.
Ända sedan året 1943 har familjeföretaget Magnussons & Petterssons Brunnsborrningsfirma i Lindesberg varit verksamma i Örebroregionen. Detta firades under fredagen med öppet hus och 80-årsfest vid företagets lokaler på industriområdet i Lindesberg. Där bjöds det bland annat på korv, kaffe, tipspromenad och visning av en äldre variant av brunnsborrningsmaskin. Man fick också ta del av kuriosa, som till exempel att företaget under sina 80 år har hela 1,8 miljoner meter borrade brunnshål på meritlistan.
– Ja, det har blivit några meter genom åren, skrattar Daniel Magnusson, tredje generationens brunnsborrare.
Likt fjolåret arrangerades Lindemarken åter på Charlottenlunds Handelsområde, där ett 50-tal knallar hade ställt fram sina marknadsbord med korv, strumpor, väskor och allt däremellan. Som sig bör denna dag rådde en trevlig marknadskänsla ackompanjerad av doften från munkar och brända mandlar. LindeNytt gjorde ett besök vid lunchtid för att ta pulsen på årets Lindemarken och bjuder här på några ögonblicksbilder.
De 16 intensivvårdsplatser som idag finns i länet, fördelat på tre sjukhus, kommer att reduceras till 14 stycken med start 4 december. Den reducering som görs berör endast Lindesbergs lasarett, där dagens fyra IVA-platser halveras till två.
– Vi har, som alltid, prövat olika alternativ för att behålla kapaciteten, säger Peter Asplund. Bland annat har vi tittat på möjligheten till ytterligare rotation från länet och anpassningar av viss administrativ tid. Vår egen personal täcker som alltid upp en väsentlig del av extrapass. Ändå ser vi inte att detta är tillräckligt, kommenterar Asplund i ett pressmeddelande på torsdagen.
I LindeNytts artikelserie om specialistmottagningarna på Lindesbergs lasarett, som nu ligger i farozonen med det nya sparförslaget, har turen kommit till gynekologmottagningen. Här ser man stora farhågor för kvinnosjukvården och kvinnorna som riskerar att försvinna i vårdköer.
– Vi har många kvinnor som går på kontroller för diverse åkommor, vart ska de kvinnorna ta vägen? säger Uroterapeut Rebecca Blomberg.
Idag släppte Svenskt Näringsliv den årliga rapporten där de rankar företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Efter fjolårets placering på plats 284 gör Lindesbergs kommun en blygsam förbättring med sex placeringar, men är fortsatt kvar i botten – nu på plats 278.
Musikaliskt fulladdat för Världens Barn-konserten på söndag. Några är favoriter i repris. Kulturskolans barnkör är med liksom Björn Eremo och förstås Jesper Hugosson som hållit i taktpinnen för Världens Barn i många år.
Efter måndagens demonstration utanför kommunhuset i Lindesberg väcktes starka reaktioner över att regionrådet Andreas Svahn (S) aldrig mötte demonstranterna och deras frågeställningar. Istället för regionrådet kom Bengt Storbacka (S) ut och mötte folksamlingen, dock bara för att förklara att Svahn redan var inne i byggnaden och att han var mycket stressad till nästa möte. Nu ger Andreas Svahn sin syn på det som inträffade.
– Jag hade ingen praktisk möjlighet att göra något utöver den timmen som vi hade avsatt, jag hade ett nytt möte direkt efter och då hade jag behövt göra andra människor besvikna.
Sent på onsdagskvällen syntes en liten hund springa lös i Grönbo, till synes mycket rädd och förvirrad. Under torsdagen placerades en fälla ut i området för att försöka fånga in den ensamma lilla hunden, något som på fredagsmorgonen lyckades.
– Det har ju varit kallt på nätterna nu, så det känns skönt att den gick i fällan och fick komma in, säger upphittaren som inte vill uppge sitt namn.