Längtan efter en ny säsong börjar krypa fram sakta men säkert och förhoppningsvis blir det en säsong där LIF Lindesberg satsar ännu hårdare på damsidan.
Känner ni stiltjen?
Så här när juni slutligen ska slå över i juli händer det inte särskilt mycket i vintersportens värld. De flesta, oavsett idrott har skrivit på kontrakt och vet var de kommer befinna sig nästa säsong. Den inte så där jätteroliga sommarträning ska i de flesta fall bedrivas på egen hand och abstinensen efter säsong kommer obarmhärtigt krypande för atleterna.
Så tycks det i alla fall.
Utropen ”ge mig augusti och säsong nu!” börjar bli fler och fler i de sociala medierna oavsett vilken aktör från olika idrotter man än väljer att fokusera på.
Jag kan bara instämma. Jag älskar sommaren och juli är förmodligen den bästa månad vårt avlånga land har att erbjuda, men till och med jag börjar få abstinensbesvär. Jag längtar efter den levande idrotten, efter ishockeyn och handbollen. Jag börjar bli trött på att bara följa rykten om övergångar. Jag vill ha liveidrott nu!
Men jag tänker inte slösa bort den här tiden åt att bara sitta och längta utan vill passa på att rikta fokus åt ett håll som jag och så gott som alla andra är alldeles för dålig på att göra under den hektiska säsongen. Mot damhandbollen.
För den är så väldigt mycket viktigare än vad den får cred för. Har ni tänkt på att medan de fantastiskt idiotiska debatterna om damfotboll eller damishockeyns vara eller inte vara, underhållningsvärde eller inte underhållningsvärde (varför ska medelåldersgubbar alltid ta på sig rollen som någon sorts domare i frågor som över huvud taget inte borde existera? Digga damidrott eller håll klaffen!) ofta pågår omtalas handboll aldrig i sådana termer. Förmodligen för att damhandboll är så rasande underhållande.
Nu har LIF Lindesbergs damlag visserligen en bit kvar att vandra för att komma upp på den allra högsta nivån (ni vet den där som herrarna flera säsonger i rad har siktat mot men grovt bommat), men som leverantör av fullgoda spelare kan man absolut sträcka på sig.
Att Moa Henriksson flyttar till Karlstad för Elitseriespel med IF Hellton och att flera spelare med förflutet i klubbens färger fanns på planen långt fram i SM-slutspelet är riktigt fina fjädrar i hatten för föreningen. Och förhoppningsvis ska det komma att bli många fler.
Årsmötet för några veckor sedan kom ju som bekant med flera goda nyheter. Dels deklarerade styrelsen att man framöver vill satsa hårdare på damsidan. Dels kunde föreningen redovisa ett ganska stort plus resultat för den gångna säsongen. Jag hoppas att de där två verkligen hänger ihop. Att klubbens styre väljer att återinvestera stora delar av de där pengarna i dam- (och ungdomsverksamheten) och att inte majoriteten av den stora kakan går till herrarnas a-lag och dess hackande kamp mot framgång.
Det skulle damerna utan någon som helst tvekan vara värda.
Visa hela artikeln
Förlust trots ett starkt försvarsspel 
