INSÄNDARE/DEBATT: Det har gått över 3 veckor sen min debattartikel/insändare publicerades i LindeNytt (19/11). Ingen från kommunen har bemödat sig att besvara mina frågor. Dock är man snabb på att bemöta debattartiklar/insändare skrivna av svenskar. Detta påminner mig om bemötandet jag fått i samband med de antal mail jag skickat till kommunen.
– Jag trodde inte du ville ha svar! har jag fått som svar efter ett antal påminnelser. I artikeln krävde jag svar men det kanske ni missat?
På Lindesbergs kommuns hemsida för Finskt förvaltningsområde har man minimerat informationen gällande äldreomsorg på finska. Informationen är ganska allmängiltig och diffus. Långt in i webbsidan har den korta informationen om rätt till äldreomsorg på finska gömts. Den är dessutom felaktig. Redan 2017 framkom i en internrapport om Lindesbergs kommun och Finskt förvaltningsområde att ”det finns brister i den egna styrning och ledning i arbetet för finskt förvaltningsområde och innebörden av dessa åtaganden både för politiken, förvaltningarna och verksamheterna”.
Har något hänt sedan 2017 i kommunens arbete med Finskt förvaltningsområde? Ja, det hävdar man från kommunens sida. Hur man arbetat med Finskt förvaltningsområde specifikt lyfts fram i rapporten: Kommunkompassen Analys av Lindesberg 2020-05-11 (Utvärderare Josephine Härdin och Karolina Dahlblom SKR). Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av en kommuns sätt att styra och leda utifrån kommunfullmäktiges perspektiv.
Utifrån de intervjuer som gjorts lyfts nedanstående styrkor fram i rapporten gällande arbetet med Finskt förvaltningsområde i Lindesbergs kommun:
– Det finns ett antal forum som lokala utvecklingsgrupper, /…./, finskt förvaltningsråd som används för dialog (sid. 12).
– Finskt förvaltningsområde (sid. 17).
– Jämställdhet utifrån regional strategi, fått effekt utifrån jämställdhet. Flerspråkigheten lönefråga (sid. 34).
Tänk om kommunens arbete med minoritetslagstiftningen ändå var på det sätt man säger i Kommunkompassen. Där säger man följande; ”Ett strategiskt grepp som används är lönedifferentiering, för att gynna flerspråkighet exempelvis gällande finska, då kommunen är ett finskt förvaltningsområde.” Detta står att läsa på sidan 33 i Kommunkompassens analys av Lindesbergs kommun. Det vore intressant att veta hur många med finländsk bakgrund som fått lönepåslag för att man behärskar finska.
Det enda som kommunen, vad jag förstår, gör för den finska minoriteten är att finansiera några event, som t.ex. firandet av Finlands självständighet. Vilka event som ska firas/genomföras bestäms utifrån de önskemål som framkommer i de två samråd som Lindesbergs kommun genomför per år. Att det också i dessa samråd, under minst 10 år, kommit fram att deltagarna efterfrågar finsktalande personal i äldreomsorgen har man fullkomligt struntat i.
Våren 2023 presenterades en projektrapport med titeln Finsktalande stödperson 2022-2023. Detta var en kartläggning som mynnande ut i ett antal förslag till förbättringsåtgärder. Ett av förslagen var att: ”De dementas behov av finskspråkig personal är akut och bör prioriteras.” Där slås bl.a. fast att ”För de finsktalande dementa är det inget värdigt liv på våra särskilda boenden. Det är inget värdigt liv att aldrig förstå eller bli förstådd.” Det har gått 1,5 år sedan rapporten presenterades men ingenting ha gjorts utifrån de förbättringsåtgärder som föreslogs i rapporten.
Vid senaste samrådsmötet (sept. -24) informerade Jari Mehtäläinen (SD) att ”… Planen är nu att bygga nytt (äldreboende nånstans) men det kommer dröja några år. I den planeringen skulle en finsk avdelning kunna bli möjlig. Troligtvis ett stort boende, lättast att få ihop kompetensförsörjningen då. Socialnämnden går back och kommer behöva fatta flera beslut för att spara pengar.”
Vilken tur att Socialnämnden har ”hittat” ett nytt argument för att inte behöva engagera sig i frågan om finskspråkig avdelning på äldreboende! Byggandet av ett nytt äldreboende med en eventuell finsk avdelning ligger minst 5-6 år fram i tiden och kommer antagligen aldrig att byggas. I ”väntan” på en eventuell finsk avdelning vore det ju inte så svårt att anställa en ambulerande finsktalande person som besöker de finska åldringarna någon gång i veckan. Men det är klart att det är smidigare för kommunen att vi anhöriga får gå in och tolka!
Att man inte svarar på min insändare eller att man inte försöker lösa denna fråga tyder på att min tolkning av kommunens strategi är såsom jag skrev i min förra insändare: Strategin tycks vara att man vill tiga i saken så att både första generationens och andra generationens finländare hinner avlida. Syftet med strategin är att slippa arbeta aktivt med denna fråga och därigenom spara pengar!
……… ELLER har jag uppfattat fel?
Airi Bigsten
Visa hela artikeln
Solig premiär för Sommarsaga på torget: ”Jättehärligt” 
