Beredskapssjukhus finns i Lindesberg

Beredskapsnivån måste höjas. Begreppet beredskapsnivå är invecklat men innebär i princip att alla områden i samhället måste vara förberedda på att de trygga samhällsfunktioner vi är vana vid inte fungerar. Trafik, it-system, betalkort, mattillförsel, sjukvård och så vidare kan fallera. Vi måste till och med se över hur det är med skyddsrum.

Det har nu ställts krav på att vissa sjukvårdsinrättningar ska vara förberedda som beredskapssjukhus. I vår region har vi det ståtliga USÖ. Det är höga hus som står tätt. När vi nu har sett vad som händer i Gaza så kan vi anta att någon enstaka bomb kan slå ut hela sjukhuset. Karlskoga är bättre men ligger i oroande närhet till vår viktigaste försvarsindustri.

I Lindesberg satt vi, när jag fortfarande var i tjänst som läkare på lasarettet, för flera årtionden sedan och diskuterade sjukhusets lämplighet som beredskapssjukhus. Lokaler för behandlingar liksom vårdavdelningar är relativt låga på höjden och är utbredda över en kulle. De är inte så lätta att slå ut. Vi har nära tillgång till vatten.

Sedan dess har sjukhusets upprustats med extra elektricitet och vatten för vården liksom för förtäring och kylning. I dess närhet finns stora skollokaler som i ett extremläge kan användas för logi. Både med sängar och mathållning. Det är inte långt till järnvägen som går såväl norrut som söderut och sedan kan leda både till öster och väster. Vi har ett hyggligt vägnät. I Örebro finns en välutrustad flygplats. Kan man använda den nedlagda landningsbanan vid Gammelbo för mindre flygplan? Sjöflygplan har tidigare gått ner på Råsvalen.

Vi har på orten speciella skyddade lokaler som är skapade för ledning i samhället. Där finns logement, matsal och sambandscentral.

I den broschyr som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) nyligen har sänt ut står det ”därför ska planeringen för Sveriges civila försvar återupptas”. Ledningen för Region Örebro län är därför helt fel ute när de tvärt om diskuterar möjligheten att avrusta Lindesbergs lasarett och delar av primärvården i den norra länsdelen.

Verksamheten vid lasarettet måste tvärt om hållas igång och utvecklas liksom all annan sjukvård. Vi måste se till att personalen trivs och stannar kvar. Eventuellt måste den ökas ut när vi får Natotrupper förlagda i landet och de kanske behöver sjukhuskontakt.

Vid det senaste årsskiftet fick Hälso- och sjukvården en skrivelse från Statens medicinsk-etiska råd (Smer). Vården bör ta täten i klimatomställningen. Det bör finnas en ”ambitiös plan” för nettoutsläpp. Tanken att 12 000 öppenvårdfall och över 8 000 kirurgiska akutfall varje år ska åka förbi lasarettet i Lindesberg för att ta sig till sjukvården i Örebro eller Karlskoga är därför helt fel.

Våra regionpolitiker måste släppa tanken på att vi i norr ska lösa deras problem. Verksamhet som inte tillhör regionen ska inte finansieras av denna. Man måste inse att en ytterligare höjning av skatten är nödvändig. Även om den måste kombineras med stöd till vissa utsatta grupper.

Lindesberg 2024-02-21
Ingemar Engstrand