Efter att landets alla insamlade batterier vägts, stod Brotorpsskolans Rubiner som segrare i Örebro län. 590,5 kilo lyckades de tillsammans få ihop och idag firades det välförtjänt med glass!
I fjärdeklassarnas klassrum är stämningen på topp. Man tjoar och tjimmar, glada och stolta efter länssegern som man kämpat hårt för. Klassen kom igång sent så de 590,5 kilona samlades ihop på endast 1,5 vecka.
– Vi gick runt i hela Linde i grupper hela veckan och knackade dörr och frågade efter batterier, berättar William Hedin.
– De sa typ att de kan titta om vi har, tillägger klasskompisen Selma Ivarsson.
– En som bodde i lägenhet hade en hel påse full med batterier. Men en del hade vi hemma, det är nog de där hemma som gett oss mest, fortsätter William.
– De tjocka batterierna var bäst för de väger mest, säger Selma. Men så träffade vi en 98-årig tant som gav oss glödlampor.
– Jag frågade om hon hade några batterier, då sa hon va, så då fick jag säga igen. Och så gick hon in och hämtade en stor påse full med glödlampor, fyller William i.
Nöjd klass! Foto: Ida Lindkvist
Men huvudsakligen samlades det batterier, och det samlades i så hög grad att vid ett tillfälle fick en förälder komma och plocka upp batterierna, de fem fulla påsarna var lite för tunga för barnen att bära omkring på.
– Hela klassen har hjälpts åt, konstaterar Selma som får medhåll av kompisarna.
Klassen har uppskattat projektet och kan nu i efterhand summera det som väldigt roligt, inkluderat mycket motion och tid. Bland annat spenderade fyra stycken i klassen en hel söndag med att tejpa batterierna.
– Det tog en evighet. Det var flera IKEA-kassar. Men vi har fått lära oss att de kan läcka sådant som är farligt för naturen, säger William.
Klassens lärare, Ann-Christine Bertilsson, är supernöjd med klassens insats och samarbete.
– De har varit fantastiska, de har knackat dörr och pratat med folk. De var förbi mig två gånger. Alla har varit jätteengagerade och det är jättekul! De är 27 stycken i klassen och de har stått och tejpat batterierna alla tillsammans, inklusive tre vuxna. Och så har det varit några jätteengagerade föräldrar som har fixat och varit superduktiga. Så det har varit fullt ös, de är verkligen värda vinsten.
Såhär glada kan man vara, trots att glassen är uppäten. Foto: Ida Lindkvist
Klassen firar idag med glass i stora lass och från Batterijakten har de fått en tygpåse med lite allt möjligt; en batterimätare, ett tjusigt diplom att stoltsera med, en ficklampa och varsin T-shirt. Ett gemensamt presentkort följde också med.
– För det ska vi bowla, det blev som grädde på moset. De önskar discobowling, så fast det är på eftermiddagen går det säkert att få till, säger Ann-Christine.
Klassen beskriver sig själva som en riktig ”tävlingsklass”, ett gäng tävlingsskallar, och de berättar att när idrottsläraren säger att det bara är på lek, så tar klassen det istället på fullaste allvar. Men vinsten var än dock inte överlägsen. Ann-Christine fortsätter:
– Vi hade kniven mot strupen. Löa kom 0,27 kilo efter oss, och Safiren här på skolan var 1 kilo efter.
Fotnot: Drygt 1500 klasser deltog i Batterijakten och sammanlagt samlades det ihop 287,5 ton batterier.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Visa hela artikeln
Bildextra: Nu öppnar Main Event i arenan 
