Därför lever Pilkrog

Det var när skolan i Pilkrog hotades av nedläggning som föräldrar gick in och bildade en ekonomisk förening för att kunna ta över driften av skolan. Sedan hösten 2005 är skolan en friskola. I dag har man förskoleverksamhet, förskoleklass, låg- och mellanstadium.

Friskolans förskola har två avdelningar. På Blåmesen går 1-3-åringar och på Pilfinken går 3-6-åringar. I snitt går det 5,75 barn på en pedagog.
– Vi vill ha hög personaltäthet. Att vi satsar på personalen gör att vi inte har någon buffert till så mycket annat, så på så vis blir verksamheten känsligare, säger Birgitta Kings.

Birgittas son Albert Kings leker i ett rum på förskolan som målats av föräldrar.

Birgitta Kings har tre egna barn på förskolan och skolan.
– Det jag uppskattar mest med Pilkrog är möjligheten att påverka och att få inblick i mina barns vardag. Det naturnära läget är också helt fantastiskt.
Pilkrog ligger knappt en kvarts bilfärd från Lindesberg. De flesta av barnen på skolan och förskolan kommer dock från byarna runt omkring. Grönbo, Spannarboda och Finnåker.
– Skolan är viktig för bygden. Faktum är att många som inte har någon direkt koppling till skolan väljer att stötta oss och hjälpa till på olika sätt.

Hur går ni runt ekonomiskt?
– Det är klart att ideella insatser har betydelse för oss. Vi har till exempel ingen städerska anställd utan vi föräldrar sköter städningen utifrån frivillighet. Det sparar vi in en årslön på. Och styrelsen tar inte ut några arvorden. Vi får en bidragspott från kommunen, så vi vet vad vi har att röra oss med, och så får vi anpassa verksamheten efter det. Det gäller att trolla med det man har. Att vara påhittig, säger Birgitta Kings.
– Många tror att det vi gör handlar om att tjäna pengar, men vi drivs inte i vinstsyfte utan vår drivkraft är att våra barn ska få gå i skola här i Pilkrog, tillägger hon.

Så ni har samma ekonomiska förutsättningar som kommunens förskolor och skolor?
– Ja. Vi hushåller med de pengar vi får och drar inte på oss onödiga utgifter. Vi rustar lokalerna pö om pö när vi har ekonomiskt utrymme att göra det.

Vi sitter i skolans styrelserum. Tillika utvecklingsamtalsrum och tillhåll för skolsköterskan. Det där med påhittighet exemplifieras när Birgitta Kings öppnar en förrådsdörr och samtidigt fäller fram synkontrollstavlan som sitter på dörrens baksida.
– Man får utnyttja lokalerna på smarta sätt, säger Birgitta Kings.

När vi lämnar rummet möter vi förskolläraren Kerstin Andersson. Hon har jobbat på Pilkrog i många år, även när kommunen var huvudman.
– Den största skillnaden mellan då och nu? Oj, det är svårt att svara på så här på rak arm. Kanske att det kräver större flexibilitet av personalen, men samtidigt blir delaktigheten större. Ansvarstagandet blir mer påtagligt också. Man kan inte skylla saker på kommunen utan det är vi själva som är ansvariga, säger hon.

Det finns tankar på att utöka förskoleverksamheten på Pilkrog med nattis.
– Vi har tagit hjälp av juristerna på
Friskolornas riksförbund för att se över våra möjligheter. Vi behöver skicka in en ny ansökan för att få driva nattis, men det är något vi gärna vill göra, berättar Birgitta Kings.

Hur är det som lekman att sätta sig in i alla regler som finns kring att driva förskola och skola?
– Det är samma villkor för alla skolor, men visst är det en del att få koll på. Vi hjälps åt med några andra fristående förskolor, Kokillen och Slangbellan, och drar nytta av varandras kunskaper. Och så finns juristerna på Friskolornas riksförbund att vända sig till, säger Birgitta Kings.

Krävs det mycket av en förälder som väljer att ha sitt barn på Pilkrog?
– Jag har valt att lägga ner stort engagemang utifrån mitt uppdrag i skolans styrelse, men många föräldrar är väldigt engagerade ändå. När man engagerar sig får man vänner på köpet. Det är en väldigt god gemenskap bland oss föräldrar. Sen är vi alla i olika faser i livet och det är olika hur mycket tid man kan lägga ner.

Tryggve Persson är trä- och metallslöjdslärare på Pilkrog. Han är också en av de föräldrar som var med och startade skolan.
– Det var mycket jobb helt enkelt, men det var värt det säger han.

I det mest intensiva förberedelseskedet träffades man en gång i veckan för att arbeta med olika skrivelser. Och för att lära sig hur man driver skola.
– Vi hade det lite förspänt med tre lärare i styrelsen, men i övrigt var vi helt noviser på att driva skola, berättar Tryggve Persson.
– Jag har ingen ekonomiskt skolning annat än att jag är och har varit egen företagare i många år, så jag fick hantera den ekonomiska biten, säger han.

Med din erfarenhet, vad kan du säga till andra föräldrar som funderar på att starta friskola?
– Man ska vara beredd på att det krävs en riktig arbetsinsats. Det går inte att göra något halvhjärtat. Att starta skola innebär både teoretiskt och praktiskt arbete, men det gick tack vare engagerade föräldrar. Det har varit arbetsamt men det har också varit värt det.

Hur var bemötandet från kommunen när skolan skulle startas?
– Jag vill poängtera att vi aldrig haft något problem på tjänstemannanivå, där fick vi ett gott bemötande. Men vi upplevde ett stort politiskt motstånd. De var inte direkt förtjusta i att det skulle startas en friskola. Från Skolverket fick vi en helt annan prövning. De lyssnade på oss förutsättningslöst. Men jag hoppas och tror att vi i någon mån har brutit mark. Att kommunen i dag är enklare att ha att göra med. Det var väl mycket som var nytt för dem med, som detta med bidragsregler.

När du ser framåt, vad hoppas du på för Pilkrogs del?
– Ökad inflyttning. Några stora barnfamiljer till byarna runtomkring skulle sitta fint.

Pilkrog på nätet