En helt dagsfärsk studie visar att väldigt många utanför Stockholmsområdet känner oro för rovdjur. Enligt Christer Stromberg, lokal debattör och aktiv i rovdjursdebatten, har hela 84 % av befolkningen utanför Stockholm en negativ inställning till rovdjur. Trots detta tas inte glesbygdsbefolkningens känslor för vargen på allvar, menar Stromberg i sin senaste debattartikel, som mycket bygger på den studie professor Runar Brännlund vid Umeå Universitet sammanställt.
Debattartikel
Vargkramarna med media och den politiska makten i ryggen vädrar morgonluft. Ni verkar tro att glesbygdsbefolkningens kritik och motstånd börjat ebba ut. Men ack, vad Ni bedrar er.
Era argument att ”fler hundar dör i trafiken”, att ”getingar är farligare än vargar, fler dör av getingstick” o.s.v. visar en avgrund av okunskap om glesbygden. Vargen skapar känslor av oro, obehag och rädsla. D.v.s. försämrad livskvalitet. Det är ovidkommande hur befogade eller obefogade dessa känslor är.
Glesbygdsbefolkningen har nonchalerats, inte tagits på allvar. Ingen social hänsyn har tagits. Trots denna behandling har glesbygdsbefolkningen ensidigt sökt samråd och arrangerat möten där makthavarna bjudits in. Det som framförts har i huvudsak varit självklara och högst rimliga krav. Nämligen att vargar som river tamboskap och beter sig avvikande ska få skjutas och att detta ska behandlas på regional nivå. Likaså att nödvärnslagen självklart ska innebära att man ska få skydda sin tamboskap och hundar utan några rituella regler. Ett allmänt krav har varit att vargstammen ska vara jämt fördelat över landet. Likaså att den hårt inavlade vargstammen (helsyskon som föräldrar) med ett etappmål på 200 och slutmål på 500 individer istället borde hanteras mer humant. D.v.s. att friskt blod blandas in vilket skulle innebära att en livskraftig vargstam inte behövde uppgå till fler än kanske 100 individer. Är dessa krav så hemska och orimliga? Krav har framförts på nolltolerans d.v.s. inga vargar. Ett krav som borde respekteras och inte hånas. Speciellt då en purfärsk studie av professor Runar Brännlund, Umeå Universitet (kostnad 1.780.000 kr i skattepengar) visar att 51 % indikerar ett nej till rovdjur och att av de övriga 49 % så bor 80 % i Stockholm. Med andra ord indikerar 84 % utanför Stockholm ett nej till rovdjur.
Makthavare och forskare brukar på möten fråga efter hållbara argument mot vargen.
– Det finns ingen specifik utrotningshotad Skandinavisk vargstam. Enligt Grimsöforskare kommer vargen från öst. I Ryssland finns redan ca. 40 000 st sådana vargar.
– Det finns inga tvingade krav att vargen ska finnas i Sverige. Andra EU-länder har valt att inte ha varg.
– En stor majoritet bland glesbygdsbefolkningen är emot den förda vargpolitiken.
– Förra året kostade vargen 130 miljoner i skattepengar enligt makthavarna själva. Huvuddelen av vargen finns i Bergslagskommunerna. Hur många skulle inte vilja byta ut vargarna mot byskolor, kulturskolor etc. ?
Så den relevanta motfrågan blir: Kan Ni komma med hållbara argument för vargen som balanserar den försämrade livskvaliteten i glesbygden och i så fall varför ett etappmål på 200 och slutmål på 500 vargar?
Christer Stromberg
Östra Bohr, Lindesberg
Svar från Lars Nyblom, Rovdjursansvarig i Riksföreningen Hänsynsfull Jakt.
Det blir artisten Peter Jöback som gästar 2026 års Caprice tillsammans med en hemlig gästartist. Detta offentliggjorde arrangören, Manskören Harmoni, för allmänheten på fredagen.
– När vi börjar tänka på de låtar han gjort genom åren, och att tillsammans framföra dessa på en Caprice, så är det ju gåshud direkt, kommenterar Mats Wedell, ordförande för Harmoni.
Under en längre period har det varit grått och tråkigt utomhus. Antingen regnar det eller så är det väldigt dimmigt. Jag har under denna period varit väldigt aktiv med att åka runt och titta efter djur och fåglar – och lyckats göra ett par riktigt trevliga observationer.
Planerna för den stängda Stadsskogsskolan i Lindesberg har varierat under åren – det har bland annat diskuterats att bygga äldreboende och bostäder i fastigheten. Nu slopar man dessa visioner – åtminstone i kommunal regi. Den gamla skolbyggnaden skall istället säljas och redan nu har en mäklarfirma fått i uppdrag att sondera terrängen. FALAB hoppas nu att en privat aktör kan ta över och utveckla byggnaden.
– Det är viktigt att vi väljer köpare med omsorg. Vi har ett ansvar vid försäljning och söker en aktör som vi litar på och tror kommer göra det här riktigt bra, säger Mikael Kihlberg, VD för FALAB/LIBO.
Socialnämnden har under hösten genomfört en utredning över ”hemtjänst söder”, det vill säga hemtjänsten i Frövi och Fellingsbro. Syftet har varit att utreda besparingar och effektiviseringar inom verksamheten, något som fått många att befara det värsta. Under torsdagen kom dock nämndens ordförande, Tom Persson (SD) med ett lugnande besked.
– Från presidiet har vi lagt två förslag till beslut, att dagens hemtjänstgrupper blir kvar i befintliga lokaler, utifrån att vi inte ser någon organisatorisk fördel i en flytt i utredningen, samt att det främjar Fellingsbro som ort.
På onsdagseftermiddagen fick Linde bergslags församling ta emot en rekorderlig summa pengar i gåva från Lions Club Storå inför den annalkande julhelgen. Årets gåva är den största i klubbens historia och kommer väl till pass då allt fler söker stöd från församlingen – inte minst i juletider.
– Det är en gåva som betyder otroligt mycket för de utsatta familjer som bor här i området och som inte har mat för dagen, säger diakon Susanne Lindblom från Linde bergslags församling.
INSÄNDARE/DEBATT: På kommunfullmäktige den 10 november hade Elin Axelsson (S) ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Tomas Klockars (M). Interpellationen handlade om en inbjudan till dialog med den nationella samordnaren för frivillig återvandring. På regeringens hemsida står följande: ”Återvandringsbidraget ger personer som av olika skäl inte trivs eller blivit tillräckligt integrerade i det svenska samhället en chans till en nystart i sitt hemland.” Bidraget är alltså helt frivilligt och inte kopplat till tvång så som det framställs i interpellationen.
Klockan 13:35 på måndagen larmades räddningstjänsten till Lindbackaskolan i Lindesberg, efter att skolans brandlarm utlösts. Skolan utrymdes och man kunde snabbt konstatera att det inte var frågan om någon brand, utan snarare vaperökande elever.
Under torsdagsförmiddagen utlöstes ytterligare ett inrymningslarm på en skola i Lindesberg – denna gång på Lindbackaskolan. Man kunde dock snabbt konstatera att det rörde sig om ett falsklarm, orsakat av elever.
– Det här får bara inte inträffa. Det skapar oro och dålig tillit till hela vårt larmsystem, säger Staffan Hörnberg, kommunikatör för Lindbackaskolan.
Visa hela artikeln
Martin Stenmarck: ”Lindesberg är vackert” 
