En helt dagsfärsk studie visar att väldigt många utanför Stockholmsområdet känner oro för rovdjur. Enligt Christer Stromberg, lokal debattör och aktiv i rovdjursdebatten, har hela 84 % av befolkningen utanför Stockholm en negativ inställning till rovdjur. Trots detta tas inte glesbygdsbefolkningens känslor för vargen på allvar, menar Stromberg i sin senaste debattartikel, som mycket bygger på den studie professor Runar Brännlund vid Umeå Universitet sammanställt.
Debattartikel
Vargkramarna med media och den politiska makten i ryggen vädrar morgonluft. Ni verkar tro att glesbygdsbefolkningens kritik och motstånd börjat ebba ut. Men ack, vad Ni bedrar er.
Era argument att ”fler hundar dör i trafiken”, att ”getingar är farligare än vargar, fler dör av getingstick” o.s.v. visar en avgrund av okunskap om glesbygden. Vargen skapar känslor av oro, obehag och rädsla. D.v.s. försämrad livskvalitet. Det är ovidkommande hur befogade eller obefogade dessa känslor är.
Glesbygdsbefolkningen har nonchalerats, inte tagits på allvar. Ingen social hänsyn har tagits. Trots denna behandling har glesbygdsbefolkningen ensidigt sökt samråd och arrangerat möten där makthavarna bjudits in. Det som framförts har i huvudsak varit självklara och högst rimliga krav. Nämligen att vargar som river tamboskap och beter sig avvikande ska få skjutas och att detta ska behandlas på regional nivå. Likaså att nödvärnslagen självklart ska innebära att man ska få skydda sin tamboskap och hundar utan några rituella regler. Ett allmänt krav har varit att vargstammen ska vara jämt fördelat över landet. Likaså att den hårt inavlade vargstammen (helsyskon som föräldrar) med ett etappmål på 200 och slutmål på 500 individer istället borde hanteras mer humant. D.v.s. att friskt blod blandas in vilket skulle innebära att en livskraftig vargstam inte behövde uppgå till fler än kanske 100 individer. Är dessa krav så hemska och orimliga? Krav har framförts på nolltolerans d.v.s. inga vargar. Ett krav som borde respekteras och inte hånas. Speciellt då en purfärsk studie av professor Runar Brännlund, Umeå Universitet (kostnad 1.780.000 kr i skattepengar) visar att 51 % indikerar ett nej till rovdjur och att av de övriga 49 % så bor 80 % i Stockholm. Med andra ord indikerar 84 % utanför Stockholm ett nej till rovdjur.
Makthavare och forskare brukar på möten fråga efter hållbara argument mot vargen.
– Det finns ingen specifik utrotningshotad Skandinavisk vargstam. Enligt Grimsöforskare kommer vargen från öst. I Ryssland finns redan ca. 40 000 st sådana vargar.
– Det finns inga tvingade krav att vargen ska finnas i Sverige. Andra EU-länder har valt att inte ha varg.
– En stor majoritet bland glesbygdsbefolkningen är emot den förda vargpolitiken.
– Förra året kostade vargen 130 miljoner i skattepengar enligt makthavarna själva. Huvuddelen av vargen finns i Bergslagskommunerna. Hur många skulle inte vilja byta ut vargarna mot byskolor, kulturskolor etc. ?
Så den relevanta motfrågan blir: Kan Ni komma med hållbara argument för vargen som balanserar den försämrade livskvaliteten i glesbygden och i så fall varför ett etappmål på 200 och slutmål på 500 vargar?
Christer Stromberg
Östra Bohr, Lindesberg
Svar från Lars Nyblom, Rovdjursansvarig i Riksföreningen Hänsynsfull Jakt.
För ett barn med typ 1-diabetes präglas vardagen av återkommande blodsockerkontroller, insulindoser och noggrann planering. Sjukdomen är ständigt närvarande och ställer stora krav på både barnet och familjen. Nu går fyra Lionsklubbar i norra länsdelen ihop i ett unikt samarbete för att arrangera ett läger där barn med diabetes får möjlighet att uppleva gemenskap, aktiviteter och natur – utan att sjukdomen behöver stå i fokus.
– Det här är något vi verkligen tror på: en helg där barnen helt enkelt bara får vara barn, säger William Flormo, zonordförande för Lions distrikt 101M.
Räddningstjänsten befinner sig just nu (kl. 19.00) i ett område strax utanför Fellingsbro med anledning av en mindre skogsbrand i en ungskog. Räddningstjänsten, tillsammans med frivilliga från allmänheten, har nu lyckats ringa in branden som uppskattas vara cirka 20 x 50 meter stor. Räddningstjänsten beräknar att släckningsarbetet pågår 1-2 timmar ytterligare.
Nu när våren har anlänt och dessutom fastställt sig i regionen så börjar allt fler att damma av sina sommarkläder. I väntan på sommarens största utomhusaktiviteter så bjuder LIF Lindesberg in hela Lindesberg till en trevlig stämning med en stor gemenskap genom det nya motionsloppet Linderuset, dit alla är välkomna oavsett dagsform till den första maj.
– Du kan springa, jogga eller gå, loppet är helt efter eget initiativ, säger Ricky Nordahl.
Tidigare på lördagen kunde LindeNytt rapportera att flera bilar fått skador i en brand på en parkering i centrala Lindesberg. Kort efter att insatsen avslutats, larmades räddningstjänsten tillbaka till samma adress. En ny brand hade upptäckts.
Hundratals ungdomar med A-traktorer och bilar har börjat samlas kring Circle K och parkeringen vid minigolfen i centrala Lindesberg. I samband med detta har polisen gjort flera omhändertaganden av minderåriga som varit redlöst berusade, samt ingripit mot eldning, fyrverkerier och rökning på stationsområdet i närheten av bensinpumpar. Nu riktar polisen och socialtjänsten en skarp uppmaning till vuxna, föräldrar och vårdnadshavare i Lindesberg, Nora och omkringliggande tätorter att ta ansvar för sina ungdomar.
I veckan blev det klart att Brunnstorps gård i Ingelshyttan får en ny ägare. Gården, som är känd för självplock av hallon och försäljning av grönsaker, kommer att drivas vidare av Angelica Rosado från Stockholm. Med många nya idéer hoppas hon kunna utveckla verksamheten ytterligare.
– Vi blev verkligen förälskade i gården och fick en härlig känsla för området och samhället. Vi är så peppade och glada, säger Angelica, som nu lämnar storstadslivet tillsammans med sin sambo för ett nytt liv i Storå.
Från och med tisdag 21 april är bron över järnvägen (Gusselbyvägen) stängd för biltrafik. Anledningen är ett planerat renoveringsarbete. Först i augusti öppnas sträckan igen, informerar Lindesbergs kommun på sin hemsida.
De har tjänstgjort i krigsdrabbade områden runt om i världen – och delar dessutom ett Nobels fredspris. Nu har Mathz Eriksson och Jan Hurtig varit med och sett till att Lindesberg fått en egen minnessten för veteraner. De hoppas att så många som möjligt vill komma och delta i invigningen på Veterandagen den 29 maj.
– Vi önskar att alla gamla veteraner kommer hit, även från andra delar av Bergslagen – Hällefors, Kopparberg och Nora. Alla är välkomna hit, säger Mathz Eriksson.