Inkomststarka kommuner ska dela med sig till mindre välmående. Det statliga utjämningssystemet lär många av landets kommuner och invånare att leva på bidrag och försätta sig i en situation som innebär att man inte längre har kontroll över ekonomin.
Den så kallade Robin Hood-skatten håller många svagare kommuner på rätt köl, men baksidan är avsaknad av krismedvetenhet i detta system.
Sedan 12 år tillbaka finns det statliga utjämningssystemet i Sverige, vilket innebär att välmående och inkomststarka kommuner ska dela med sig till kommuner med skral ekonomi.
Utan detta bidrag skulle många kommuner få det mycket svårt rent ekonomiskt. Om bidragen upphör krävs omedelbara och mycket radikala åtgärder för att vågskålarna ska balanseras igen. Bland annat genom höjda skatter.
Robin Hood-pengarna må vara ett ”bra” tillskott, vars syfte alltså är att hjälpa andra mindre ”lyckade” kommuner. Dock ger det sken av att ”det ordnar sig alltid ändå” och ambitionen att själva styra upp ekonomin ebbas ut eller till och med försvinner helt.
Flera kritiska röster mot systemet menar att vi inte längre har kontroll över ekonomin. Vi är inte längre herrar i vårt eget hus och vad händer då den dagen bidragspengarna upphör att sätta färg på vardagen i de ekonomiskt svaga kommunerna?
Fotnot: Under 2005 tilldelas Lindesbergs kommun drygt 7000 kr per invånare genom det statliga utjämningssystemet.
Debattera Robin Hood-skatten här>>
Inför höstterminen 2024 valde Lindesbergs kommun att pausa intaget av nya elever på Vård- och omsorgsprogrammet vid Lindeskolan, men redan året efter öppnade man upp för ansökningar igen. Dock lever envisa rykten och en känsla av ovisshet kvar, något som medfört att programmet fått betydligt lägre antal sökande elever.
– Vi har en bra skola och en riktigt bra utbildning, och det är ett väldigt viktigt yrke, säger programsamordnare Agneta Sjögren-Ahl.
Med kreativitet, nyfikenhet och ett stort engagemang lyckades eleverna från Storåskolan knipa dubbla segrar i regionfinalen av FIRST LEGO League.
– Eleverna skrek rakt ut när de förstod att de hade vunnit, och det gjorde jag också, berättar Nicola Hedlund, projektledare och lärare på Storåskolan.
Det blev en repris från damernas serieinledande bortamatch när Lindesbergs första futsalmatch i den högsta ligan skulle spelas under lördagen. Svärtinge är ett väletablerat lag inom Svenska Futsalligan och gav också en kross i Lindesberg Arena. Mot slutet av den historiska hemmamatchen så blev det två snabba hemmamål innan slutsignalen ljöd och slutresultatet 9-2 blev fastställt.
– Vi vet att det kommer att bli tufft men vi är ödmjuka inför uppgiften, säger Emelie Alfredsson.
Nu ska det bli mer fart på mobilsurfandet i Lindesberg. En ny 54 meter hög telemast har tagits i bruk i området Hagaberg och snart väntar ytterligare en satsning i centrum och Lindesberg Arena. Bakom detta står mobiloperatörerna Telenor och Tele2 med deras gemensamma bolag Net4Mobility.
– Det jättekul att vi här inom en väldigt kort tid kommer att ha byggt två nya basstationer i Lindesberg, det blir ett jättelyft för orten, säger Björn Lindberg, nätexpert på Tele2.
I slutet av september kom beskedet att Statens institutionsstyrelse, SiS, planerade att avveckla Bergsmansgården i Fjugesta utanför Örebro, senast den 30 juni 2027. Avvecklingen har dock gått betydligt snabbare, och redan den sista november ska hemmet vara tomt. Vad som skulle ske med Granhult i Gammelbo var då ovisst, men nu är det klart att man slås ihop med Sundbo i Fagersta – som tar emot pojkar som har dömts till sluten ungdomsvård (LSU).
Inför valet i september tog Anders Persson (LPO) med sig fyra av sina elever från Fordonsprogrammet på Lindeskolan i bilen när han lämnade valsedlar till vallokaler – på arbetstid. Efter utredning får han nu en skriftlig varning från arbetsgivaren.
– Jag såg det som ett bra tillfälle för teambuilding och att lära känna varandra, jag hade inte för avsikt att varken skada eller utnyttja dem, förklarar Anders.
Med närmare 60 års erfarenhet i restaurangbranschen tar nu Jack Singh över köket i gamla Blå Hallen på Kristinavägen. Här vill han erbjuda lindesbergarna riktig husmanskost – med en twist.
– Ibland säger folk att jag är galen, men jag har mycket idéer, skrattar Jack.
Lions Club Kristina och PRO har sedan i våras samlat in de små ”flärparna” som sitter på bland annat läskburkar. Ett kilo flärpar kan nämligen förändra livet för tre människor, då de blir till nya arm- och benproteser.
– Det är en sådan enkel och liten sak som man kan avvara, det påverkar ju inte panten heller, säger Raija Glatz.
Visa hela artikeln
Jätteförlust i historiska hemmapremiären: ”Surt” 
