Inkomststarka kommuner ska dela med sig till mindre välmående. Det statliga utjämningssystemet lär många av landets kommuner och invånare att leva på bidrag och försätta sig i en situation som innebär att man inte längre har kontroll över ekonomin.
Den så kallade Robin Hood-skatten håller många svagare kommuner på rätt köl, men baksidan är avsaknad av krismedvetenhet i detta system.
Sedan 12 år tillbaka finns det statliga utjämningssystemet i Sverige, vilket innebär att välmående och inkomststarka kommuner ska dela med sig till kommuner med skral ekonomi.
Utan detta bidrag skulle många kommuner få det mycket svårt rent ekonomiskt. Om bidragen upphör krävs omedelbara och mycket radikala åtgärder för att vågskålarna ska balanseras igen. Bland annat genom höjda skatter.
Robin Hood-pengarna må vara ett ”bra” tillskott, vars syfte alltså är att hjälpa andra mindre ”lyckade” kommuner. Dock ger det sken av att ”det ordnar sig alltid ändå” och ambitionen att själva styra upp ekonomin ebbas ut eller till och med försvinner helt.
Flera kritiska röster mot systemet menar att vi inte längre har kontroll över ekonomin. Vi är inte längre herrar i vårt eget hus och vad händer då den dagen bidragspengarna upphör att sätta färg på vardagen i de ekonomiskt svaga kommunerna?
Fotnot: Under 2005 tilldelas Lindesbergs kommun drygt 7000 kr per invånare genom det statliga utjämningssystemet.
Debattera Robin Hood-skatten här>>
För tre år sedan anslöt sig Grillköket i Lindesberg till kampen mot barncancer, då man under september månad donerade 50 procent av intäkterna från sina barnmenyer till ändamålet. Nu gör man det för fjärde gången, och hoppas att deras kunder återigen vill hjälpa dem att stötta insamlingen.
– Det enda jag vill är att hjälpa till, och jag hoppas att folk vill stötta, säger Walat.
Tusentals incidentrapporter som rör valet 2026 har nått Valmyndigheten de senaste veckorna. Många av dessa incidenter rör valsedlar som försvunnit eller blivit felplacerade. Detta är också något som valsamordnare i Lindesberg rapporterat in flitigt om. Nu när de sista förtidsrösterna räknas berättar valsamordnare Ebba Jansson om kommunens arbete med att hantera problemen.
– Det är såklart jättetråkigt, men det är tyvärr sådant som vi ser när vi jobbar med valet, säger Ebba.
Från Löa hytta till Stripa gruva – under tio år har Bergslagens Spektakelteater låtit historiska miljöer bli scener för sina teateruppsättningar. Nu delar man med sig av minnen från det gångna decenniet i en jubileumsutställning i Aspafallet under helgen 26–27 september.
Efter gårdagens val har man nu ett preliminärt valresultatet i Lindesbergs kommun som visar på förändringar i det politiska landskapet. Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Moderaterna tappar, medan Landsbygdspartiet Oberoende Lindesberg (LPO) ökar stort.
INSÄNDARE/DEBATT: Turerna har varit många. Debatter, inlägg på sociala medier och artiklar i media har avlöst varandra.
INSÄNDARE/DEBATT: Jag har varit medlem i Socialdemokraterna från nittonhundratalet med övertygelsen att Socialdemokraterna står för…
INSÄNDARE/DEBATT: Ibland får man höra ”det händer ju ingenting i kommunen”. Inte för att jag har koll på alla nämnder men i Barn- och utbildningsnämnden händer det mycket. Trots en ekonomisk kris och en demografi där färre barn föds har mycket positivt åstadkommits under denna mandatperiod.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Visa hela artikeln
