Inkomststarka kommuner ska dela med sig till mindre välmående. Det statliga utjämningssystemet lär många av landets kommuner och invånare att leva på bidrag och försätta sig i en situation som innebär att man inte längre har kontroll över ekonomin.
Den så kallade Robin Hood-skatten håller många svagare kommuner på rätt köl, men baksidan är avsaknad av krismedvetenhet i detta system.
Sedan 12 år tillbaka finns det statliga utjämningssystemet i Sverige, vilket innebär att välmående och inkomststarka kommuner ska dela med sig till kommuner med skral ekonomi.
Utan detta bidrag skulle många kommuner få det mycket svårt rent ekonomiskt. Om bidragen upphör krävs omedelbara och mycket radikala åtgärder för att vågskålarna ska balanseras igen. Bland annat genom höjda skatter.
Robin Hood-pengarna må vara ett ”bra” tillskott, vars syfte alltså är att hjälpa andra mindre ”lyckade” kommuner. Dock ger det sken av att ”det ordnar sig alltid ändå” och ambitionen att själva styra upp ekonomin ebbas ut eller till och med försvinner helt.
Flera kritiska röster mot systemet menar att vi inte längre har kontroll över ekonomin. Vi är inte längre herrar i vårt eget hus och vad händer då den dagen bidragspengarna upphör att sätta färg på vardagen i de ekonomiskt svaga kommunerna?
Fotnot: Under 2005 tilldelas Lindesbergs kommun drygt 7000 kr per invånare genom det statliga utjämningssystemet.
Debattera Robin Hood-skatten här>>
På måndag nästa vecka ska Barn- och utbildningsnämnden fatta nytt beslut gällande Vedevågskolans framtid. Förslaget som ligger till beslut är att lägga ned skolan helt från och med hösten 2026.
– Eftersom vi har tagit beslutet en gång, så tror jag inte att det blir någon skillnad, men jag kan ju inte säga det med säkerhet så klart, säger nämndens ordförande Lillemor Bodman (M).
Under våren och sommaren har polisen genomfört en trygghetsundersökning i lokalpolisområde Lindesberg, vilket omfattar kommunerna Lindesberg, Nora och Ljusnarsberg. I ett inlägg på polisens Instagram meddelar man att resultatet från enkätundersökningen nu har sammanställts – och resultatet tolkas som positivt.
– Det glädjer mig och mina kollegor att se resultaten, som generellt visar en övervägande trygghet i samtliga delar av vårt lokalpolisområde, säger Johanna Olsson, lokalpolisområdeschef i Lindesberg.
Under söndagen kunde LindeNytt rapportera att en butik i Gusselbyområdet (Aspa) drabbats av en stöld av hästsadlar. Då var omfattningen fortfarande okänd och likaså godsvärdet. På måndagen bekräftas dock att stölden har varit mycket omfattande med ett godsvärde på närmare en miljon kronor.
Idag presenterar Småföretagarnas Riksförbund sin årliga kartläggning som visar förutsättningarna för små och medelstora företag att verka i landets samtliga kommuner. SmåföretagarIndex 2025 visar att Lindesbergs kommun halkar ner till plats 246 av Sveriges 290 kommuner – en försämring med 64 placeringar jämfört med i fjol.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Den 11 april 1869 utbröt en fasansfull brand, som ödelade hela 27 gårdar i Lindesberg, däribland kyrkan, rådhuset, stadshotellet och tingshuset. En brand som startade till följd av en rad olyckliga omständigheter, vars människoöden man snart kan få uppleva genom Spektakelteaterns nya uppsättning som fått namnet Stadsbranden.
– Det är ju en hemsk berättelse på alla sätt, med rättsliga efterföljder, om skuld och att leva med elden som skugga. Men det är också en hoppfull berättelse, om en vilja att inte ge sig, att tro på att man kan bli fri från saker, förklarar regissör Stefan Jansson.
Strax före klockan åtta på fredagsmorgonen larmades räddningstjänsten ut till en befarad villabrand utanför Lindesberg. Väl på plats kunde man snart konstatera att det inte rörde sig om någon brand – utan ett väderfenomen.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi ser behovet av att Lindesbergs kommun tydligt markerar var vi står i frågan om regeringens initiativ kring så kallad frivillig återvandring. Det här handlar om värderingar, inte bara om att ”lyssna”.