Inkomststarka kommuner ska dela med sig till mindre välmående. Det statliga utjämningssystemet lär många av landets kommuner och invånare att leva på bidrag och försätta sig i en situation som innebär att man inte längre har kontroll över ekonomin.
Den så kallade Robin Hood-skatten håller många svagare kommuner på rätt köl, men baksidan är avsaknad av krismedvetenhet i detta system.
Sedan 12 år tillbaka finns det statliga utjämningssystemet i Sverige, vilket innebär att välmående och inkomststarka kommuner ska dela med sig till kommuner med skral ekonomi.
Utan detta bidrag skulle många kommuner få det mycket svårt rent ekonomiskt. Om bidragen upphör krävs omedelbara och mycket radikala åtgärder för att vågskålarna ska balanseras igen. Bland annat genom höjda skatter.
Robin Hood-pengarna må vara ett ”bra” tillskott, vars syfte alltså är att hjälpa andra mindre ”lyckade” kommuner. Dock ger det sken av att ”det ordnar sig alltid ändå” och ambitionen att själva styra upp ekonomin ebbas ut eller till och med försvinner helt.
Flera kritiska röster mot systemet menar att vi inte längre har kontroll över ekonomin. Vi är inte längre herrar i vårt eget hus och vad händer då den dagen bidragspengarna upphör att sätta färg på vardagen i de ekonomiskt svaga kommunerna?
Fotnot: Under 2005 tilldelas Lindesbergs kommun drygt 7000 kr per invånare genom det statliga utjämningssystemet.
Debattera Robin Hood-skatten här>>
Pedagogerna på anpassad grundskola på Lindbackaskolan i Lindesberg ville ge sina fritidselever ett sommarlov fyllt med roliga och minnesvärda aktiviteter utöver det vanliga. Man skickade därför in en spontanansökan till Odd Fellow Bergsmannen, där man förklarade sin vision, och fick 5 000 kronor i donation.
– Vi är väldigt tacksamma för stödet, som har gjort det möjligt att skapa fina sommarupplevelser och minnen för våra elever, säger Tara Corcoran.
Sena besked om finansiering av den interregionala tågtrafiken innebär att det är omöjligt att planera trafiken på ett ansvarsfullt sätt. Detta menar Tåg i Bergslagen, som nu riktar hård kritik mot staten.
– Det är inte ett hållbart sätt att styra samhällsviktig kollektivtrafik, säger Nina Höijer, styrelseordförande i Tåg i Bergslagen.
FOTOKRÖNIKA: I denna veckas krönika tänkte jag fortsätta på mitt blandade tema med olika motiv som jag lyckats fånga under veckan.
En kvinna i 50-årsåldern, hemmahörande i Lindesberg, har fått djurförbud efter att Länsstyrelsen noterat upprepade brister i hennes djurhållning. Bland annat ska kvinnan ha bedrivit osund avel, haft bristande tillsyn över sina djur, samt inte vetat hur många hundar hon haft. Djurförbudet gäller tills vidare och avser alla slags djur.
När Harry Auer bara var åtta år gammal drabbades han av dubbla strokes, och livet förändrades på ett ögonblick. Från att vara ett friskt och aktivt barn till att sitta i rullstol, utan att kunna prata. Nu fyller han snart 14 år, går, springer och pratar igen – och i augusti väntar ett stort äventyr då han och hans mamma ska åka till USA tillsammans med bilmärket Koenigsegg, tack vare stiftelsen Lean On Me.
– Hur tackar man för något sådant här? Det är ju så stort, säger mamma Louise Auer.
FOTOKRÖNIKA: Tidigare denna vecka åkte jag iväg på en lite längre fotorunda. Vid sådana tillfällen brukar jag först tänka ut vad jag vill fotografera för typ av motiv. När jag väl har bestämt mig så skapar jag mig en rutt som är anpassad efter de motiv jag önskar kunna fotografera. Häng med så får ni se hur det gick…
SLUTREPLIK: Svar på Wilhelm Sundmans och Daniel Anderssons (L) inlägg på LindeNytt den 22 juli.
FOTOKRÖNIKA: Denna vecka blir det gott och blandat i krönikan, skarpa kontraster mellan motiven och kontexten. Kort och gott en trevlig blandning av händelser som jag har fått uppleva ute i naturen den senaste tiden.
Visa hela artikeln
Eftermiddagskaffe i trädgården gör comeback 
