Inkomststarka kommuner ska dela med sig till mindre välmående. Det statliga utjämningssystemet lär många av landets kommuner och invånare att leva på bidrag och försätta sig i en situation som innebär att man inte längre har kontroll över ekonomin.
Den så kallade Robin Hood-skatten håller många svagare kommuner på rätt köl, men baksidan är avsaknad av krismedvetenhet i detta system.
Sedan 12 år tillbaka finns det statliga utjämningssystemet i Sverige, vilket innebär att välmående och inkomststarka kommuner ska dela med sig till kommuner med skral ekonomi.
Utan detta bidrag skulle många kommuner få det mycket svårt rent ekonomiskt. Om bidragen upphör krävs omedelbara och mycket radikala åtgärder för att vågskålarna ska balanseras igen. Bland annat genom höjda skatter.
Robin Hood-pengarna må vara ett ”bra” tillskott, vars syfte alltså är att hjälpa andra mindre ”lyckade” kommuner. Dock ger det sken av att ”det ordnar sig alltid ändå” och ambitionen att själva styra upp ekonomin ebbas ut eller till och med försvinner helt.
Flera kritiska röster mot systemet menar att vi inte längre har kontroll över ekonomin. Vi är inte längre herrar i vårt eget hus och vad händer då den dagen bidragspengarna upphör att sätta färg på vardagen i de ekonomiskt svaga kommunerna?
Fotnot: Under 2005 tilldelas Lindesbergs kommun drygt 7000 kr per invånare genom det statliga utjämningssystemet.
Debattera Robin Hood-skatten här>>
När Greger Nilsson avled i mars, var det många som deltog i sorgen efter hans bortgång. Förutom en älskad familjemedlem var han även en uppskattad medarbetare, idéspruta – och vän. När Wajih Daoud nåddes av beskedet att hans högt älskade vän hade gått bort, bestämde han sig för att hylla honom.
– Dagen kommer att heta “Greger Nilsson-dagen”, i hopp om att jag på så sätt kan ge tillbaka en liten del av allt det fina han gjorde för mig, säger Wajih.
FOTOKRÖNIKA: Tidigare i veckan fick jag lite tid över i vardagen, att ägna åt fotografering. Jag valde därför att åka till ett fågeltorn beläget i kommunen i hopp om att få se lärkfalkar.
INSÄNDARE: Varje år sedan Lindesbergs kommun blev ett finskt förvaltningsområde (2012) har finländare vid varje samråd med kommunen berättat om sin oro för att inte göra sig förstådda på finska då de blir äldre. Som erkänd nationell minoritet har man lagstadgad rätt att få äldreomsorg helt eller till väsentlig del på finska. Frågan om finskspårig personal/avdelning har varit på tapeten under de senaste 6-8 åren utan att något hänt.
REPLIK: Willhelm Sundman, (L), påstår att Socialdemokraterna monterar ner vården i norra länsdelen. Det stämmer inte.
FOTOKRÖNIKA: När jag är ute och fotograferar så brukar jag vanligtvis alltid ha systemkameran redo – men ibland, om det är en lång promenad till den plats jag valt att besöka, så kan det vara väldigt bra att ha en mobiltelefon med en bra kamera nära till hands.
Röda mattan rullades ut hos Hyrmaskiner i Lindesberg. Se när sällskapen strömmade in till första upplagan av Jäklar anamma-galan.
Onsdagen den 17 juni bjuder Lindesbergs kommun in till Demokratikväll i Lindeskolans aula, där politik och allmänhet får tillfälle att mötas, och invånarna ges möjlighet att ställa frågor.
– Vi är för anonyma, vi är för inlåsta, men nu bjuder vi upp till dans och vill ha det personliga mötet, säger kommundirektör Henrik Arenvang.
I ett absolut strålande försommarväder gick årets stora motorfest, Vårmönstringen, av stapeln på lördagen. På Lindeskolans grönområde syntes blankpolerade bilar och motorcyklar så långt ögat kunde nå – och stämningen var minst sagt på topp. Vid lunchtid var trycket så stort att hela området var fullt med utställare, och man fick tillämpa insläpp vid utsläpp. LindeNytt var på plats och fångade flera härliga ögonblick från utställningen, som vi delar med oss av i bildspelet ovan.