Många tycks glömma att handbollen är en brutal gentlemannasport som de flesta tycker om mellan mästerskapen. Det vore kul om fler lät sig förföras av den flärdfulla sporten även på vardaglig basis.
Får handbollen verkligen den uppskattning sporten förtjänar? Får spelarna som utövar det sofistikerade gladiatorspelet den uppskattning de i själva verket förtjänar? Finns det någon större gentlemannasport än just handboll?
Svaret på ovanstående frågeställningar är i samtliga fall nej. Solklara nej.
Jag blir lite förvånad varje gång ett stort mästerskap lockar den större publiken till teveapparaterna. För varje gång är det samma visa.
Det skrivs spaltmeter av hyllningar till sporten handboll i de sociala medierna. Mycket för att det är väldigt bra tv-underhållning naturligtvis, men framförallt för att den trots den hårda kampen är så ren.
I mitt maxade Twitter-flöde har den ena stora idrottsprofilen efter den andra, från olika idrotter, hyllat sporten handboll och spelarnas förmåga att spela fysiskt utan att det blir gnäll.
Profiler som dagligen följer andra stora sporter som ishockey eller fotboll där gnället, filmningarna och snacket blivit en del av vardagen hyllar sporten där en spelare kan halvdö efter en fulsmäll för att minuten senare ta syndaren i hand och spela vidare.
Jag instämmer i de hyllningarna, men tycker att det är lite märkligt att så många från mästerskap till mästerskap tycks glömma att det är just det som personifierar sporten handboll.
Ingen annan lagidrott står så tydligt för givande och tagande. Du ger en smäll, du tar en smäll, du biter ihop och gnäller för bövelen inte på varken motståndare eller domare.
Förmodligen är det därför en så extremt fysisk och ibland rent av brutal idrott kan framstå som så oerhört sympatisk. Det är tufft, men det är renhårigt.
Det gör också att det är de som ber minst om ursäkt för sig som blir mest framgångsrika. De som vågar ta för sig mest och gärna mangla över sin motståndare. Det är de som blir segrare.
Där kan jag tycka att svenska handbollslag och kanske då snarast i allsvenskan har lite mer att hämta. Man kan inte förklara bort förluster med att ”sådan är handbollen” eller tycka att det är okej att förlora om man ändå gjort en ganska bra insats. Det måste in lite mer kompromisslöshet, en tjurighet att vägra vika ner sig. Den kan jag tycka saknas ibland, så väl hos LIF Lindesberg som hos lagets motståndare i den jämna serie vi kallar allsvenskan.
Och då är vi tillbaka till inledningen av den här krönikan. Får handbollen den uppskattning den förtjänar? Svaret är som sagt nej.
Om fler av de som hyllar och älskar sporten när det går mästerskap på teve skulle börja intressera sig för idrotten även i vardagen, då är jag övertygad att lite mer av det kompromisslösa skulle spilla över även ned på klubblagsnivån (härmed inte sagt att det inte finns på klubblagsnivå, det vet vi ju alla att det gör). Hela vägen ner i allsvenskan. Intresse har ju en tendens att piska upp så väl känslor som intensitet.
Fick handbollen ett större publikt gensvar. Ja, då skulle den också bli ännu roligare att följa långt ner på den svenska klubblagsnivån.
Kom igen nu alla som sitter och jublar vid teveapparaterna!
Bara några veckor innan Vasaloppets målgång i Mora, är det dags för den yngre generationen att genomföra sin egen upplaga av tävlingen, när IFK Lindesberg tillsammans med Friluftsfrämjandet arrangerar Barnens Vasalopp i Fritidsbyn. Precis som de senaste åren finns flera distanser att välja mellan och alla barn som går i mål belönas med en medalj.
7 guld, 5 silver och 5 brons blev facit för Frövi judo efter helgens Svenska mästerskap i skånska Skurup. Klubben ställde upp med deltagare i alla fyra ålderskategorierna, Veteran, Senior, U21 och U18, och lyckades även plocka medaljer i samtliga, något som gjorde att man blev utsedd till bästa klubb av totalt 69 deltagande föreningar.
Det som började som en ”vanlig” LIF Lindesberg-match med ett högt speltempo och många mål, förvandlades i den andra halvleken till en ren slakt. Med halvtidssiffrorna 17-15 så växlade LIF Lindesberg upp sig ordentligt inför matchens andra halva där man enbart släppte in två mål genom den andra halvleken, samtidigt som hemmatruppen själva satte punkt med fjorton raka mål inom matchens sista kvart.
Efter en helg av dubbla matcher så gjorde det alltid hårda motståndet, Borlänge HF, ett besök i Lindehov. Båda lagen är inom ramarna att ta sig till det kommande slutspelet som tar sin början om en och en halv månad, vilket gör tabellpoängen desto viktigare. Trots en orangeklädd hejarklack på läktarna så är det Borlänge som tar kontroll på matchen när poängen ska delas ut.
– Vi måste hitta tillbaka till våran identitet, säger Oliver Arle Östergren.
Lindlöven är tillbaka på hemmaisen! Efter julledigheter och tre raka bortamatcher så var det äntligen dags, för första gången för det nya året, öppna portarna till Lindehov. Enköping stod för årets första motstånd och utnyttjade direkt hemmalagets tråkiga nivå på spelet som uppstod i den första perioden. Lindlöven vände allt till sin fördel i mittperioden och stod även starkast i matchens sista tjugo minuter.
I lördags gick startskottet för Guldsmedshytte SKs 100-årsjubileum. Invigningen bjöd på allt från en nostalgisk fotoutställning av föreningens historia till matcher på isen i Råsshallen. I samband med invigningen fanns även möjligheten att vara med i Plexikampen, en gemensam insamling för att hjälpa föreningen att få ihop till ett nytt men också ett behövande plexiglas till ishallen. Inte bara skulle ett nytt plexiglas vara nödvändigt för kommande seriematcher, det skulle även kunna locka Örebros SHL och NDHL-lag till Råsshallen för en träningsmatch.
Med endast timmar kvar av året kan vi se tillbaka på ett 2025 som återigen präglades av besparingar och sviktande ekonomi. Beslut om nedläggning av Vedevågs skola, inrymningslarm på andra skolor, nya vårdcentraler och så en strålande jul förstås. För att sammanfatta året som gått passar vi på att dela med oss av ett bildspel innehållande ett potpurri av bilder på små och stora ögonblick från vår kommun.
Med detta vill vi på redaktionen önska alla våra läsare, annonsörer och samarbetspartners ett riktigt Gott Nytt År!
För tredje gången för säsongen så har Lindlövens segertåg tagit truppen till fem raka segrar. Den här gången verkar det däremot som att tåget fortsätter en bit till. Med ett stabilt spel och flera målchanser så ger man inte Strömsbro någon som helst möjligheter till mål. För sjätte gången under säsongen så stänger Lindlöven kassen samtidigt som man själv står för en rejäl utklassning av tabellfemman, Strömsbro.
– Vi gör det bra och stabilt utan att ”flasha” för mycket, säger Lennart Hermansson.