Att LIF Lindesbergs a-lag och tränaren Herman Arenvang går skilda vägar efter säsongen är förmodligen nyttigt för båda parter, men vad kommer det innebära för kvaljakten den här säsongen?
Det kom kanske lite bombartat, men inte helt ologiskt när LIF Lindesberg i fredags deklarerade att Herman Arenvang inte kommer fortsätta som tränare för herrarnas a-lag efter den här säsongen.
Beslutet som sådant tror jag är helt rätt. För båda parter.
Arenvang har lett representationslaget sedan 2010. Det är väldigt lång tid för en idrottsledare på en och samma post. Lägg till det att han på fler sätt än det figurerat i kulisserna kring handbollen i Lindesberg och man kan nog utan att överdriva säga att han ätit, skitit och sovit brandgult under den här tidsperioden.
Det är dags för både tränaren och föreningen att gå vidare. Fem år är som sagt en lång tid i idrottssammanhang och även om samarbetet har fungerat bra (även om framgångarna varit marginella) är det dags för en ny röst och nya utmaningar. Ett lag behöver förändring, nya tankar och nya direktiv. Precis som idrottsledare behöver nya utmaningar för att utvecklas.
Följaktligen tror jag att båda parter mår bra av det uppbrott som sker efter säsongen. Det kommer i förlängningen innebära positiv utveckling för både klubben och Arenvang.
Det som är intressant i sammanhanget tycker jag snarare är timingen på när det hela kommuniceras.
Mitt i säsongens kanske viktigaste fas där klubben har träffat en formtopp, vinner matcher och har ordentligt häng på den kvalplats som man suktat efter men inte lyckats erövra de senaste säsongerna.
Det är en intressant lek med psykologin att kommunicera ett dylikt budskap nu.
För det här kan mynna ut i två olika scenarier.
Det negativa där beskedet sprider en oro i truppen och spelare slutar lyssna på tränaren eftersom han ”ändå inte ska vara kvar”. Den risken är överhängande om det från början finns grupperingar eller småschismer i gruppen. Om stora spelarkaraktärer inte har riktigt samma syn på hur spelet ska bedrivas som tränaren.
Eller det positiva där beskedet gör att alla går samman ännu hårdare och ger sig fan på att avsluta säsongen på bästa möjliga sätt och gå ut med en smäll.
Att det blir lite den sista kampen med gänget där spelarna krigar för sin ledare så att denne kan få kliva av på topp.
Jag tror på det sistnämnda. Att beskedet om att tränaren ska kliva av bara skapar ännu mer tändvätska för LIF Lindesberg i den spännande jakten på en kvalplats.
Så som det ser ut i tabellen just nu skulle Herman Arenvangs sista resa med LIF Lindesberg kunna bli en triumffärd.
Vilken vacker avslutning det skulle vara.
För sjätte gången någonsin, varav den tredje säsongen i rad, så laddar Lindlöven för slutspel mot HockeyAllsvenskan. Med Forshaga IF som motstånd så väntas mildare resepengar men samtidigt hårda matcher där båda lagen vill till semifinal. Bäst av fem spelade matcher gäller, där Lindlöven kliver in på isen med några ess i rockärmarna. Ett av de starkare korten är att flera av hemmalagets långtidsskadade spelare, mer eller mindre, är redo för fight.
– Vi kommer i princip med full trupp på fredag vilket är en stor fördel, säger ”Lelle” Hermansson.
För tre år sedan slog han världsrekord i sidovagnsmotorcykel på is, nu har Mikael Wedegård från Fellingsbro blivit svensk mästare på isbana. Tillsammans med sin så kallade burkslav Daniel Asplund tog de hem guldet i Årsunda på söndagen.
– Vi hade de andra i hasorna hela tiden, men de lyckades aldrig komma om, skrattar Mikael.
Under söndagen skulle det avgöras om vilket plats i tabellen som Lindlöven avslutar säsongen med. Efter en utklassning mot Falu IF med 8-0, vilket även säkrar Lindlövens elfte hållna nolla, så blev det till slut en tredje plats inför det kommande slutspelet. Det gör att Lindlöven kommer att få slutspelsstrida mot Forshaga IF när slutspelsserien inleds i Lindehov den 13:e mars.
Till måndagen så kommer IFK Lindesbergs damer att inta Lindesberg Arena. Damerna är mitt i sin kvalserie till futsalens högsta serie, RFL, där samtliga tre lagen i kvalgruppen ska få genomföra en match på hemmaplan. Trots en tung förlust med 8-2 mot Haninge som har gett stora svårigheter för att IFK Lindesberg ska ha möjlighet att ta sig vidare, så vill hemmalaget avsluta säsongen på topp.
– Vi ser fram emot att avsluta våran fantastiska futsalsäsong på hemmaplan inför hemmapubliken, säger Martin Eriksson.
Även om det inte finns några officiella eller samlade siffror från de olika travbanorna, kan man nog ändå med stor säkerhet säga att Isabella Jansson Wiklund är en av de yngsta kuskarna någonsin att tituleras Årets Kusk. Under Örebro och Fornabodas gemensamma travgala som arrangerades i lördags fick 19-åringen ta emot det prestigefyllda priset efter en otrolig säsong på tävlingsovalen.
– Det är jätteroligt att man kan visa att det går att ta sig framåt inom sporten även om man är ung och tjej, säger Isabella Jansson Wiklund.
Till föregående säsong så lyckades Uppsala HK snuva LIF Lindesberg på den sista kvalplatsen till Allsvenskan efter en jämn kamp på målskillnad. I höstas blev det dessutom ett oavgjort möte mellan de båda lagen vilket gjorde att LIF Lindesberg gick in med ett stort revanschsug när lördagens möte spelades på hemmaplan. Trots en jämn match blev det en stor sexmålsseger när slutsignalen ljöd.
– Det var en ganska jämn match rakt igenom även om vi lyckas vinna med sex mål, säger Joakim Bååk.
Fri entré, foodtrucks, öppen bar, ett extra stort 50/50-lotteri och två av HockeyEttans bästa lag på isen. Lindlöven slår verkligen på stort när man under lördagen har sin seriefinal i Lindehov. Med en trupp som laddar för det kommande slutspelet så behövs ännu de sista poängen för att behålla den nuvarande andra platsen i tabellen och på så sätt skaffa sig så bra förutsättningar som möjligt.
– Vi ska bädda upp det bra inför serieavslutningen, säger Lennart Hermansson.
Det som började som en ”vanlig” LIF Lindesberg-match med ett högt speltempo och många mål, förvandlades i den andra halvleken till en ren slakt. Med halvtidssiffrorna 17-15 så växlade LIF Lindesberg upp sig ordentligt inför matchens andra halva där man enbart släppte in två mål genom den andra halvleken, samtidigt som hemmatruppen själva satte punkt med fjorton raka mål inom matchens sista kvart.