Säsongens upplaga av LIF Lindesberg är trots uteblivet kvalhopp intressant. Som en kameleont. Varje gång man tycker sig se någon form av mönster ömsar brandgult skinn.
Är årets upplaga av LIF Lindesberg det ultimata beviset på att idrott är fullständigt omöjlig att förutsäga eller förstå sig på och att statistik egentligen inte är mer värt än papperet ni använder till att…ja, ni vet?
Jag skulle nästan vilja framhålla det. För ju längre säsongen makat sig fram, desto mer växer känslan av att ingenting stämmer. I alla fall inte om man vill luta sig mot något som i slutändan kan kallas för logik.
Visst, det är en säsong som när den summeras kommer bli en parentes i historien som på sin höjd kommer att betecknas som ett lätt misslyckande. En säsong där LIF Lindesberg aldrig var särskilt nära ett ärofyllt kval uppåt och där det inte togs några kliv framåt, men där det heller aldrig var så illa att det känns rättvist att tala om fiasko. En säsong som passerade förbi i väntan på bättre tider, men som ingen kommer behöva skämmas för. När sommaren har passerat kommer ingen att komma ihåg den.
Men när det ska förklaras hur det blev som det blev kommer summeringen inte vara alls lika enkel att få ihop. För när man trott att man börjar förstå sig på laget och dess resultat, då har de presterat helt tvärtemot.
Minns säsongens första halva när laget var starkt på hemmaplan, men snudd på odugligt i bortahallarna och hur man i stort sett enbart lyckades klä poäng av motståndare som placerade sig på placeringar längre ner i tabellen. Det kändes som en ganska logisk bild.
En bild som på senare tid vänts helt upp och ner. Plötsligt har LIF fått ordning på bortaspelet (två raka bortasegrar), men samtidigt börjat slira ordentligt på sin egen hemmaplan (två raka förluster). Helt tvärtemot tidigare mönster.
Och inte nog med det. Plötsligt slår man toppkonkurrerande gäng som Önnered och Hallby, men åker på hemmadäng mot ett gäng som Skånela. Stick i stäv med vad som cementerats tidigare under säsongen.
LIF Lindesberg är plötsligt laget som bjuder på det oväntade i resultatväg. Det är i alla fall inte förutsägbart.
På lördag väntar HK Drott hemma i arenan, det borde enligt den senaste tidens trender med tanke på att det är så väl spel på hemmaplan som mot ett (enligt tabellen) betydligt sämre motstånd innebära att det blir en ny förlust.
Men bara för att fortsätta på den inslagna banan får man väl anta att LIF Lindesberg, laget som blandar och ger, ännu en gång ömsar skinn, byter skepnad och för en enstaka gångs skull lyckas vinna två matcher i följd.
Det här är ju uppenbarligen säsongen där brandgult går helt emot all rim och reson, statistik och trender. Väldigt charmigt på sitt sätt.
Sverige och Lindesberg har en ny världsmästare i 16-åriga Ellen Almlöf, som under fredagen vann sin enda match på Downs-VM i judo i Lindesberg arena. Amanda Orrbo fick med sig ett silver, efter två mycket jämna matcher som båda gick till förlängning och Golden Score.
– Ettan är bäst! sade en mycket glad Ellen efter att medaljen hängts runt hennes hals.
På söndag körs nya travtävlingar på Fornaboda Travtävlingar med söndagens huvudspelform och flera stora travprofiler på plats. Till söndagens tävlingar får man även finbesök när den färska artisten, Western Bunny, gästar publikplatsen för att träffa sina fans, skriva autografer och även ta del av ett godisregn.
– Jag hoppas att många kommer förbi och säger hej. Vi ska ha riktigt roligt tillsammans, säger Emma Nors.
Sedan ett par veckor tillbaka har Linde Raceway fått en helt ny asfaltsbeläggning, och är numera i mycket bra skick. De sista förberedelserna pågår nu för fullt inför nästa veckas besök av motorfesten StreetWeek, där man siar om rekordsnabba tider tack vare den nya asfalten.
– Banrekordet kan absolut ligga i farozonen, skrattar Jens Ekmark.
Det stora 100-årsjubileumet är i full gång för Guldsmedshytte SK som grundades år 1926. Det som kan klassas som det stora 100-årskalaset arrangeras nu på fredag med en stor middagsshow där en kvartett av artister, med rockbandet Rydell & Quick i spetsen, showar på scen i Råsshallen.
– Det kommer att bli en historisk kväll, säger GSK-ordföranden Patrik Nilsson.
Efter fyra säsonger som tränare till LIF Lindesbergs A-lag så meddelar Joakim Bååk, via handbollsföreningens hemsida, att han kliver av som herrlagets huvudtränare. Även om Joakim inte kommer att vara kvar som handbollstränare så kommer han att finnas kvar inom föreningen då han istället kommer att vidareutveckla sin roll inom Lindeskolans idrottscollage.
– Vi har valt en långsiktig väg, kommenterar Joakim genom LIF Lindesbergs hemsida.
Under helgens judofestival i Lindesberg arena, tilldelades Björn Nyberg 7 Dan, vilket är den näst högsta graden inom svensk judo, något han fick som ett erkännande för en livslång gärning inom sporten. Därmed blev han den sextonde personen någonsin att få utmärkelsen inom svensk judohistoria.
Nu när våren har anlänt och dessutom fastställt sig i regionen så börjar allt fler att damma av sina sommarkläder. I väntan på sommarens största utomhusaktiviteter så bjuder LIF Lindesberg in hela Lindesberg till en trevlig stämning med en stor gemenskap genom det nya motionsloppet Linderuset, dit alla är välkomna oavsett dagsform till den första maj.
– Du kan springa, jogga eller gå, loppet är helt efter eget initiativ, säger Ricky Nordahl.
På måndag är det dags att inleda det avslutande kvalspelet där en plats i Allsvenskan står på spel. Bäst av tre spelade matcher är förutsättningarna, varav måndagens match är den enda som spelas i Lindesberg Arena. IFK Ystad HK står för det starka motståndet och en ännu starkare handbollstradition bakom sig men LIF Lindesberg har bestämt sig, de ska uppåt.
– Vi går in till slutkvalet för att ta den Allsvenska platsen, säger Joakim Bååk.
Sextonåriga Ellen är nybliven världsmästare – Downs-VM i judo på hemmaplan 
Visa hela artikeln
