Fler lag än väntat har lagt sig i kampen om Allettan-platserna och gjort Hockeyettan Västra till en riktigt häftig serie. Det kan mycket väl bli derbymatcher som avgör i slutändan.
Nio omgångar. Snart halva grundserien är spelad. Att det skulle bli ett sådant getingbo som det utvecklat sig till att bli trodde jag inte.
Men visst är det riktigt, riktigt häftigt!
Vi kan räkna borta Surahammar, Grästorp, Köping och Forshaga som väl ganska tydligt och högst väntat visat att de inte riktigt håller den klass som krävs för att kunna vara med och utmana om några tätpositioner. Vi kan också räkna bort Tranås (som kommer till Lindehov på fredag och är säsongens i särklass tuffaste motstånd) som trots gårdagens förlust hemma mot Borlänge visat att man är det klart bästa laget i den här serien.
Men i övrigt har den västra serien kommit att bli till ett slagfält där sju lag ska göra upp om tre platser i Allettan.
Att på förhand spekulera i att derbykombattanterna Kumla och Lindlöven skulle vara med i uppgörelsen om den fjärde och sista platsen till Allettan kändes helt rimligt. Men att de skulle jobba sig upp till att vara topplag på riktigt och dessutom få med IFK Arboga i tätklungan, det var det nog inte många som väntade sig.
Men seriens första del visar att både Skövde och Mariestad är betydligt mer mänskliga än vanligt och att de inte alls per automatik är några givna lag för att kvalificera sig för den ädlare serien efter jul. De tre lokalrivalerna Kumla, Lindlöven och Arboga har visat sig vara minst lika bra och när dessutom Borlänge och Enköping smyger med i racet finns alla förutsättningar för att det ska kunna bli en riktig rysare långt in i serien.
Att det bara skiljer sex poäng mellan serietvåan Kumla och serieåttan Skövde säger kanske inte så mycket i sig, men tittar vi på resultat kan konstateras att alla de lag som är med och krigar slår varandra inbördes. Tranås kommer vinna serien, men där bakom ser det hur öppet ut som helst. Hockeyettan Västra har blivit en mardröm för alla som älskar att betta på sport eftersom den är så öppen och oförutsägbar.
Som sagt, jag hade nog förväntat mig en något mer skiktad serie, men älskar att lag har överraskat och spetsat till toppstriden.
Av det jag hunnit med att se av de här lagen i serieupptakten (och det är en hel del) har jag dessutom känslan att Kumla och Lindlöven definitivt tillhör dem som varit starkast rent spelmässigt. Andra kanske har mer potential, men de har än så länge haft svårt att få ut den.
Detta innebär, med tre lokalrivaler i leken att det faktiskt kan bli just derbyn och resultaten i dessa som blir helt avgörande för vilka som tar sig till Allettan i slutändan.
Som sagt, det har blivit en riktigt häftig serie.
Bara några veckor innan Vasaloppets målgång i Mora, är det dags för den yngre generationen att genomföra sin egen upplaga av tävlingen, när IFK Lindesberg tillsammans med Friluftsfrämjandet arrangerar Barnens Vasalopp i Fritidsbyn. Precis som de senaste åren finns flera distanser att välja mellan och alla barn som går i mål belönas med en medalj.
7 guld, 5 silver och 5 brons blev facit för Frövi judo efter helgens Svenska mästerskap i skånska Skurup. Klubben ställde upp med deltagare i alla fyra ålderskategorierna, Veteran, Senior, U21 och U18, och lyckades även plocka medaljer i samtliga, något som gjorde att man blev utsedd till bästa klubb av totalt 69 deltagande föreningar.
Det som började som en ”vanlig” LIF Lindesberg-match med ett högt speltempo och många mål, förvandlades i den andra halvleken till en ren slakt. Med halvtidssiffrorna 17-15 så växlade LIF Lindesberg upp sig ordentligt inför matchens andra halva där man enbart släppte in två mål genom den andra halvleken, samtidigt som hemmatruppen själva satte punkt med fjorton raka mål inom matchens sista kvart.
Efter en helg av dubbla matcher så gjorde det alltid hårda motståndet, Borlänge HF, ett besök i Lindehov. Båda lagen är inom ramarna att ta sig till det kommande slutspelet som tar sin början om en och en halv månad, vilket gör tabellpoängen desto viktigare. Trots en orangeklädd hejarklack på läktarna så är det Borlänge som tar kontroll på matchen när poängen ska delas ut.
– Vi måste hitta tillbaka till våran identitet, säger Oliver Arle Östergren.
Lindlöven är tillbaka på hemmaisen! Efter julledigheter och tre raka bortamatcher så var det äntligen dags, för första gången för det nya året, öppna portarna till Lindehov. Enköping stod för årets första motstånd och utnyttjade direkt hemmalagets tråkiga nivå på spelet som uppstod i den första perioden. Lindlöven vände allt till sin fördel i mittperioden och stod även starkast i matchens sista tjugo minuter.
I lördags gick startskottet för Guldsmedshytte SKs 100-årsjubileum. Invigningen bjöd på allt från en nostalgisk fotoutställning av föreningens historia till matcher på isen i Råsshallen. I samband med invigningen fanns även möjligheten att vara med i Plexikampen, en gemensam insamling för att hjälpa föreningen att få ihop till ett nytt men också ett behövande plexiglas till ishallen. Inte bara skulle ett nytt plexiglas vara nödvändigt för kommande seriematcher, det skulle även kunna locka Örebros SHL och NDHL-lag till Råsshallen för en träningsmatch.
Med endast timmar kvar av året kan vi se tillbaka på ett 2025 som återigen präglades av besparingar och sviktande ekonomi. Beslut om nedläggning av Vedevågs skola, inrymningslarm på andra skolor, nya vårdcentraler och så en strålande jul förstås. För att sammanfatta året som gått passar vi på att dela med oss av ett bildspel innehållande ett potpurri av bilder på små och stora ögonblick från vår kommun.
Med detta vill vi på redaktionen önska alla våra läsare, annonsörer och samarbetspartners ett riktigt Gott Nytt År!
För tredje gången för säsongen så har Lindlövens segertåg tagit truppen till fem raka segrar. Den här gången verkar det däremot som att tåget fortsätter en bit till. Med ett stabilt spel och flera målchanser så ger man inte Strömsbro någon som helst möjligheter till mål. För sjätte gången under säsongen så stänger Lindlöven kassen samtidigt som man själv står för en rejäl utklassning av tabellfemman, Strömsbro.
– Vi gör det bra och stabilt utan att ”flasha” för mycket, säger Lennart Hermansson.