Det började bra för Linde Volley i söndags. Men det var endast en lindrigare början på det bittra slutet. Nu är ännu en volleybollsäsong över för Lindesbergs del och det var nu fyra år sedan bergslaget tog sig till en SM-final. Servemottagningen och anfallet blev ännu en gång akilleshälen som man föll på.
Att Linde inte ens lyckades ta ett set mot Engelholm på hemmaplan måste ses som det största misslyckandet under detta slutspel, kanske på hela säsongen. Att vinna på hemmaplan var ett måste för att Linde skulle ha en chans att ta sig vidare till final, men även i Lindesberg Arena visade Engelholm att dom är ett bättre lag. Linde lyckades inte snäppa upp sin serve och mottagning och förlorade ännu en gång den matchen mot EVS.
Engelholm är bättre på att komma till anfall och förvaltar sina chanser bättre. Lindes spel har varit för opålitligt under säsongen med allt för många misstag. Man gjorde fyra gånger fler anfallsmisstag än EVS under hemmamatchen och dubbelt så många under söndagens match. Det är främst i centerspelet som effektiviteten är alldeles för låg för Linde. Centerspelet måste vara snabbt och därför är det mer riskabelt men det är också effektivare om det spelas på rätt sätt. Linde tvingar mittenspelet allt för ofta och lyckas inte komma till tillräckligt bra lägen för sina centrar. Mycket av detta beror tyvärr på Ijeoma Moronus passningsspel. Hon håller tyvärr inte nivån i passningsmomentet för att ta detta Linde till final.
Jag skriver ”detta Linde” för att jag menar just det Linde Volley som dom ställt upp under detta slutspel. Det vore fel att skylla förlusterna på Ijeomas passningsspel. Linde förlorar servemottagningskampen mot Engelholm i alla tre semifinalsmatcher. Om man nu har en passare som inte är bra i rörelse så måste man göra allt för att minimera dennes rörelsekrav. Gör man allt? Nej, det gör man inte. Man har en väldigt bra servemottagare i Nette Peit som man inte ens använder när ens andra spelare har svårt att lyfta bollen. Visst kan man tycka att Nette som högerspiker ska göra sig redo för anfall men man kommer inte kunna använda hennes anfall om man inte gör bollen spelbar för sin passare. Ser man på Engelholms sida så har dom valt att spela Klara Andersson, som tidigare har spelat libero, som sin högerspiker under slutspelet. Detta förstärker deras mottagning och frigör istället andra spelare för anfall. Man bör inte heller vara rädd för att lyfta på fyra mottagare om man har en högerspiker som klarar av servemottagningsmomentet. Under hela slutspelet tar Nette två servemottagningar. Ett slöseri på resurser när det rör sig om en av seriens bästa mottagare. Varför Teemu Sarna valt att spela så kan jag inte svara på och om utfallet hade blivit annorlunda om man låtit Nette lyfta serve kan jag inte heller svara på. Det jag dock kan säga är att man förlorade på att inte försöka.
Efter en lång skadedrabbad säsong med tabellplaceringar i tabellens nedre region så kan IFK Lindesberg börja att pusta ut. Efter en bortaseger mot IFK Örebro så är truppen placerad i mitten av tabellen och behöver massiv oflyt för att hamna under det nedre kvalstrecket. Även om Laxå var starkare under helgen så kan Lindelaget säkra ett nytt kontrakt inom de avslutande matcherna.
Söndagen den 6 oktober spelas minnescupen Benjamins Minne för tredje året, i Fritidsbyn Lindesberg. Cupen arrangeras av IFK Lindesbergs pojklag födda 2010, tillsammans med LindeNytt, för att hedra minnet av pojkarnas vän och lagkamrat som gick bort i cancer endast 10 år gammal.
– Det här är jätteviktigt för oss. Av en tragisk händelse gör vi en bra sak och kan hjälpa andra, säger Aleksander Lazarevic.
Under den gångna helgen samlades ett 40-tal hundar av rasen Chodský pes i Lindesberg, för några dagars träningsläger tillsammans med sina mattar och hussar. Förutom att träffa nya vänner kunde sällskapen testa en rad olika aktiviteter, som exempelvis sök, där den regerande svenska mästaren höll i träningen.
– Jag kan vara lite partisk, men det är en fantastisk ras att träna med, de sprider så mycket energi och glädje, säger Åsa Tiderman, rasklubbens grundare.
Sju matcher kvarstår av säsongens Division 5. IFK Lindesberg har haft problem med en skadedrabbad trupp men har lyckats återhämta sig bra efter den långa serievilan i juli. Med ett spelsuget lag så jagar truppen viktiga poäng, där man hoppas att kunna få med sig full pott mot tabellens nästjumbo, HOIF, redan på torsdag.
Den långa vilan under juli har varit välbehövlig för IFK Lindesberg som visade sig vara tillbaka med full kraft. Bröderna Levi och Loke Laurberg blev namnen som visade upp sig på planen, där Levi stod för matchens första mål för att sedan se lillebror Loke svara med ett hattrick. Trots att man inte har vunnit mot Lillån sedan 2022, så hade de svårt att stå emot ett utvilat IFK Lindesberg.
Under torsdagskvällen är Division 5 tillbaka med sin andra säsongshalva! Efter en relativt godkänd början av säsongen så fick IFK Lindesberg stora skadeproblem i truppen som påverkade de viktiga matcherna mot seriens topplag under den tidiga sommaren. Med en välbehövlig sommarvila så verkar IFK Lindesbergs lag att vara tillbaka inför torsdagens mini-comeback.
På söndag är Fornabodahästen, Bazoo Can, en av de tolv finalisterna till årets upplaga av Svenskt Kallblodskriterium på Dannero Travbana utanför Kramfors. Det största loppet som går att vara med i för de treåriga kallbloden. Årets final uppskattas vara den jämnaste på flera år där kretsen tar en resa på 49 mil enkel väg, för ett deltagande.
– Det är sprudlande att vara med i finalen, säger Kai Pakola.
Vädret blev inte det bästa men publiken trotsade smådropparna och visade att de kom för Francesco. Världsstjärnan var på plats och levererade för sin publik som fick applådera in den snabba hingsten till seger i Bergslagsloppet. Med Francesco i vinnarcirkeln så blev avskrittningsområdet omringat av Bergslagens travfans som på väldigt nära håll fick se en elithäst i sitt esse.
Visa hela artikeln
15 gjorde upp om finalplats till Sveriges Starkaste Man 
