För närmare tio år sedan övergick ansvaret för kollektivtrafiken i Sverige från kommunerna till regionerna. Nu ska forskare ta reda på vad som hänt efter denna överflyttning – och om förändringen är hållbar.
– Resultatet ska kunna ge exempel på kommuner och regioner som har en god samverkan men också identifiera var det finns flaskhalsar och problem, säger Ida Andersson, forskare i kulturgeografi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Ida Andersson leder det fyraåriga forskningsprojektet som beviljats åtta miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Linköpings universitet och det statliga forskningsinstitutet VTI.
För snart tio år sedan, närmare bestämt 2012, övergick ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna till regionerna, en omorganisation som fått konsekvenser och påverkat resenärer och invånare på olika sätt, men som även gjort detsamma för kommunerna och regionerna.
– Kommunerna har fortfarande ansvar för skolskjutsarna, medan regionerna ansvarar för den reguljära kollektivtrafiken. Det kan innebära att skolskjutsarna går, medan det för andra resenärer inte finns någon förbindelse på samma sträcka, säger Ida Andersson.
Forskarna i projektet har gjort en pilotstudie i tio kommuner och sex regioner, som visar på konsekvenser av att regionerna har tagit över kollektivtrafiken. Innan omläggningen kunde till exempel kommunerna planera för både kollektivtrafik och bostadsbyggande själva, men nu måste regionerna och kommunerna samverka i planeringen, vilket inte alltid är helt enkelt. Detta är något som medför att bussarna inte alltid går som kommunerna önskar.
Pilotstudien visar också att problem kan uppstå i mindre kommuner som ligger vid gränsen mellan två regioner. För invånarna i en liten gränskommun kan det vara viktigare att kunna pendla över regiongränsen, än till regionens huvudort, vilket inte alltid överensstämmer med hemmaregionens sätt att planera.
– Det finns också en skillnad mellan centrum och periferin, där centralorter, och orter som ligger längs pendlarstråk ofta är gynnade. En motsättning kan också finnas mellan halvtomma bussar på landsbygden och fullsatta bussar i stan, säger Ida Andersson.
Hon menar att fullsatta stadsbussar kan ge mer klimatnytta, medan bussar på landet uppfattas som en viktig samhällstjänst för en levande landsbygd. Två sätt att se på hållbarhet, som alltså kan komma att hamna i konflikt.
– En fundering som vi har är om det ökande antalet A-traktorer och mopedbilar på landet kan vara en konsekvens av färre bussförbindelser. Vi ska också undersöka social hållbarhet, som kan handla om hur kollektivtrafiken fungerar i relationen mellan stad och land, säger Ida Andersson.
Målet för forskningen är att ge ett underlag för framtida beslut om kollektivtrafiken. Resultat från projektet kommer fortlöpande att spridas till beslutsfattare och praktiker genom en podcast.
I morgon, torsdag, väntar en dag full av skapande och spel på Lindesbergs bibliotek för höstlovslediga barn. Här finns bland annat möjlighet att tillverka egna stickers och halloweenmasker med hjälp av dataprogram och en speciell sorts skrivare. Dessutom kommer det att finnas professionell hjälp av Frederica Patriarca från Italien, som är Character Designer och Concept Artist.
– Frederica brinner för design och ville gärna ge barnen en möjlighet att få visa upp sin kreativitet, berättar initiativtagare Anwar Ghoubari från föreningen ABF Makerspace.
Det befarade underskottet på cirka 100 miljoner kronor för 2024 blev tillslut ett nollresultat, tack vare ett överskott från tidigare års resultat samt ökade utdelningar från bolagen. Enligt den senaste prognosen har vinden vänt, och Lindesbergs kommun ser nu ut att gå mot ett plusresultat igen.
– Det känns jättebra att vi är på rätt väg, men vi måste fortsätta jobba, säger kommunstyrelsens ordförande Tomas Klockars (M).
Över 100 av de anställda på Baettr i Guldsmedshyttan närvarade tillsammans med media under måndagen, när man genomförde den allra sista gjutningen innan företaget stänger sin verksamhet på orten.
– Som för alla andra är det sorg i hjärtat man har, bara sorg, säger fabrikschef Torbjörn Lantz.
Många är trötta inom vården och politikerna vägrar att lyssna på hur vi önskar att ha det, och vad som funkar för det är vi som är på golvet så här kommer en liten text till bland annat dom som sitter och styr.
Under onsdagen fick polisen ett samtal från allmänheten som hade uppfattat höga smällar i Lindesberg. Efter att polisen undersökt saken kunde man konstatera att det troligtvis rört sig om så kallade avgassmällar från en A-traktor. Nu uppmanar man allmänheten att ta kontakt om man upplever detta igen samt att man noterar fordonets registreringsnummer.
– Det här skapar otrygghet och vi vill gärna få in information så att vi kan jobba vidare med det här, säger Henrik Andersson, kommunpolis i Lindesberg.
Under torsdagen bjöd Lindeskolan in till sin årliga gymnasiemässa, där högstadieelever från hela kommunen kom på besök för att bekanta sig med skolans olika program, och kanske få en klarare bild av vad de vill läsa under sin kommande gymnasietid. I år kunde man även presentera det helt nya Industritekniska programmet, som olika företagsrepresentanter stolt visade upp.
Det väntar ett spännande och varierande läslov för barn och ungdomar under vecka 44 – fyllt med allt från spökjakter och skattjakter till vattenaktiviteter, högstadiedisco, klättring och pyssel. Tack vare ett samarbete mellan kommun, föreningsliv, studieförbund, bibliotek och badhuset har ett innehållsrikt program tagits fram som passar alla åldrar.
– Föreningslivet gör ett fantastiskt jobb, och vi har också tagit ett omtag kring studieförbunden för att synliggöra deras verksamheter. Alla har verkligen lagt extra krut i år, vilket är jätteroligt, säger Kenneth Andersson, fritidssamordnare i Lindesbergs kommun.
Gemenskap, envishet och ett stort mått av ideellt engagemang – det är receptet bakom Ramsbergs Handel. Den lilla obemannade lanthandeln, som blivit byns hjärta, är nu en av finalisterna till Årets kooperativ i Sverige 2025.
– För oss är det såklart väldigt uppmuntrande med ett erkännande – till alla här i byn som lägger ner så mycket tid frivilligt och utan lön, säger Mirjam Björkman, ordförande i föreningen.
Visa hela artikeln
Sista gjutningen gjord på Baettr: ”Det är jättetungt” 
