Gymnasiechefens och fackförbundets svar efter kritiserad granskning

Sveriges Lärare räknade bland annat in Introduktionsprogrammet i sin undersökning, då man ville visa genomströmningen på gymnasiet under tre år. Eftersom Introduktionsprogrammet är till för elever som behöver läsa upp betyg från grundskolan, för att sedan bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, ger siffrorna sken av att Lindeskolan misslyckats i sitt uppdrag, när det istället är grundskolans brister det beror på.

– Elever på IM-programmet, som egentligen är en förlängning av grundskolan, har inte en chans att uppnå examen på tre år. Sveriges Lärare hade kunnat lyft det här på ett annat sätt, där man belyser vikten av att få fler elever behöriga till nationella program. Man har ju pressat grundskolan väldigt hårt resursmässigt, och det här är ju ett kvitto på det, inte att gymnasiet misslyckats, säger gymnasiechef Staffan Hörnberg.

Enligt skolledningen på Lindeskolan är Introduktionsprogrammet i dagsläget skolans största program, förutom ekonomiprogrammet. Något som givetvis påverkar en redan ansträngd budget, som under nästa år ska spara miljontals kronor.

– Det är ett stort program som kostar mycket pengar och det ger en oro i ett läge där vi har begränsade resurser. Det är ett stort och betungande ansvar vi har för IM-programmet, och vi skulle helst vilja ha en egen budget för det, säger Hörnberg.

Varför riktades all kritik mot LindeNytt istället mot fackförbundet som gjort undersökningen och som skickat pressmeddelandet?

– Där får vi se över våra rutiner, dels var det medarbetares reaktioner, men också sättet som vi formulerade vår rättelse på. Jag delar din uppfattning och vi hade kunnat lagt upp det på ett annat sätt, och mycket av kritiken borde ha riktats mot Sveriges Lärare, säger Staffan Hörnberg.

LindeNytt var under måndagen även i kontakt med fackförbundet Sveriges Lärare, för att få svar på hur undersökningen genomfördes.

– Den här undersökningen visar inte hur det ser ut på Lindeskolan, utan det här är en ögonblicksbild för hur det ser ut för de som föddes 2004 och då finns alla elever med i hela årskullen. Går man igenom resultatet för Lindeskolan så ser ju det väldigt bra ut, säger Fredrik Lindmark, ordförande för Sveriges Lärare i Lindesberg.

Fackförbundet menar att syftet med undersökningen var att synliggöra att skolan borde förstatligas för att kunna utvecklas på ett bättre sätt.

– Meningen var absolut inte att Lindeskolan skulle få negativ publicitet, det är inte det vi vill få fram. Vi vill vända utvecklingen på de här resultaten och vi på Sveriges Lärare vill att staten ska ta över huvudansvaret för skolan och finansieringen för att vi ska få de resurser som vi behöver och att resurserna riktas dit de behövs mest. Vi vill även att lärarnas arbetsmiljö måste bli bättre och att arbetsbördan måste minska så vi kan fokusera på vårt huvuduppdrag som då är undervisning. Särskilt stöd måste man sätta in i ett mycket tidigare skede än det som sker idag så att alla elever ska få det stöd som de har rätt till, säger Lindmark och avslutar:

– Ansvaret ligger inte på någon enskild skola utan på politiken som inte ger resurserna. Går man igenom resultatet för Lindeskolan så ser ju det väldigt bra ut.

I Skolverkets undersökning, där man inte räknat med IM-programmet, ser resultaten betydligt bättre ut. Där får man istället fram att 93,1 procent av eleverna på de studieförberedande programmen får en gymnasieexamen efter tre år på programmet, samt att 83,8 procent av eleverna på de yrkesförberedande programmen får en yrkesexamen efter tre år på programmet.

Text: Camilla Lagerman och Jennie Einarsson