Här övas krigets logistik i skogarna utanför Lindesberg

Sedan den 1 maj har Sveriges största nationella militärövning – Aurora 26 – ägt rum på flera platser i Örebro län, bland annat i Yxe utanför Lindesberg. Där upprättades under gårdagen (läs tisdag) en överlämningsplats för förnödenheter, som sedan delades ut till de verkande förbanden. Daniel Mattisson är enhetsförvaltare inom logistik och har rollen som övningsledare för dagens övning.

– Det som Livgardet gör just nu är att vi återtar en förmåga vi tidigare har haft. Under de senaste åren har vi haft en helt annan verklighet att arbeta efter. Vi kommer från ett invasionsförsvar som arbetat utomlands, och då tappar man vissa förmågor i hur man ska försörja med förnödenheter på hemmaplan, förklarar Mattisson.

Nu handlar det om nya nationella operativa planer som Natoallierad, med fokus på värdlandsstöd.

– Det här är egentligen en stor logistikhubb. Fronten kommer, som det ser ut nu, inte att vara i Sverige utan längre österut, och det gör att vår gräns i praktiken också flyttas eftersom vi är en del av Nato. Nu pratar vi om värdlandsstöd för allierade som kommer att befinna sig i Sverige. De behöver bland annat drivmedel, mat och tekniska tjänster som vi ska stödja med – precis som vi förväntar oss att få motsvarande stöd när vi kommer till andra länder, säger Mattisson.

Man inleder med utbildningsmoment för att sedan tillämpa dem i praktiken. Syftet är att skapa förståelse för hur lång tid momenten tar, vikten av samverkan, mängden materiel samt behovet av olika typer av ytor.

Efter att logistikenheten på Livgardet grupperat sig upprättades en slinga med olika platser dit förbanden kan åka för att fylla på förnödenheter. Allt sker enligt ett standardiserat system med fem huvudkategorier för logistik och underhåll inom militäralliansen, kallat Nato Classes of Supply.

Stefan Friberg är ställföreträdande regementschef och övningsledare för Livgardets deltagande i Aurora 26. Tillsammans med Erik Brander, teknisk chef på regementet, har han under dagen besökt bland annat Stråssa och Yxe för att få en inblick i verksamheten. Snart väntar även ett besök i Hålahult, där man övar på att ta emot krigsfångar.

– Vi har först haft en mobiliserings- och aktiveringsövning och har därefter gått över i en fältfas där Livgardesbrigaden och den motoriserade skyttebataljonen har övat strid. Militärpolisbataljonen har övat sina delar med ordningsupprätthållande säkerhetsoperationer. Sedan smälter förbanden samman i Hålahult. Jag tycker att det har gått bra hittills. Vi har haft tur med få incidenter och olyckor, vilket kan förekomma när man är så många tillsammans. Förhoppningsvis fortsätter det så hela vägen, säger Stefan Friberg.

Erik Brander, teknisk chef på regementet, har under övningen ingått i ledningslaget i militärbasen och stöttat verksamheten. Krigsförbandet militärbasen ansvarar för att verksamheten fungerar och för mobilisering, försörjning av ammunition och drivmedel samt övningsledning.

– Det är första gången på många år som vi har två bataljoner igång samtidigt med stödjande delar. Normalt sett ingår de i en större kedja, vilket innebär att de nu behöver extra stöd för att övningen ska fungera väl. Det uppstår alltid friktioner och behov som vi hjälper till att lösa, säger Erik Brander.

Stefan Friberg och Erik Brander ser mycket positivt på hur övningen har genomförts.

– Det är bra att vi övar på flera nivåer – brigad-, bataljons-, kompani-, pluton- och soldatnivå. Då får man med hela systemkedjan, där det som görs på olika nivåer får konsekvenser både uppåt och nedåt. Vissa lärdomar är nya, medan andra bekräftar tidigare erfarenheter. Det som är nytt för någon kan vara en bekräftelse för någon annan – och det är just därför det är viktigt att genomföra övningar i stor skala, säger Stefan Friberg.

– Det är också viktigt att kunna genomföra övningar på andra platser än de vi är vana vid. Att verka i okänd terräng, utanför de vanliga övningsfälten, och att samla förband på nya platser ger en mer realistisk övning, säger Erik Brander.

I dag, onsdag den 6 maj, avslutas övningsmomenten i området och förflyttningen tillbaka till Militärbas Kungsängen påbörjas. Men arbetet är inte över i och med detta – materiel och utrustning ska också tas om hand.

– I Kungsängen ska allt omhändertas, vårdas, tvättas och inventeras. Därefter går materielen antingen tillbaka till värnpliktsutbildningen, till de anställda soldaterna eller in i förråd igen. Vi är inte klara förrän det arbetet är färdigt. Det gäller att ta hand om utrustningen, säger Friberg.

Cirka 14 kilometer söderut, vid det gamla sanatoriet i Hålahult, genomför militärpolisen en övning i att ta emot krigsfångar. Där har man upprättat en krigsfångplats – en temporär plats där krigsfångar registreras och genomgår ett första förhör, innan de så snabbt som möjligt förs vidare.

– Militärpolisbataljonen är ny, och vi har aldrig tidigare övat på det här sättet som en samlad bataljon. Det är först efter att kriget i Ukraina bröt ut som vi har börjat växla upp våra krigsuppgifter. Vi har stöd av två ukrainare som är experter på krigsfångstjänst, och vi får även stöd från National Guard i New York, som bland annat har erfarenhet från Guantánamo Bay-fängelset. Det ger oss viktig kunskap, säger Håkan Isacsson, chef för militärpolisbataljonen.

Övningen i Hålahult pågår i tio dagar. Här deltar omkring 500 militärer, och cirka 300 krigsfångar kommer att passera under övningen. Fokus ligger på att dra lärdomar om vad som krävs för att driva en krigsfångplats – till exempel hur lång tid olika moment tar, hur mycket mat som behövs och hur många vakter som krävs.

På plats finns en stor variation av deltagare, bland annat värnpliktiga, civila organisationer och ett femtontal professionella skådespelare.

– Det är väldigt spännande. Jag är lite eld och lågor – inte för att jag egentligen vill göra den här typen av uppgifter, men för att vi har fått möjligheten. Jag tror att det är 30 år sedan vi gjorde något liknande, säger Håkan Isacsson.