När landets kommuner och landsting ska leva upp till de pensionsåtaganden de har för sina anställda i den offentliga sektorn, saknas enorma summor pengar att möta upp med. Lindesberg är inget undantag – snarare tvärtom: Lindesberg är en av de kommuner som har störst skuld. I Lindesberg kommer det att kosta varje invånare drygt 21 000 kronor att ”lösa ut” pensionsskulden.
Under de kommande åren kommer en mängd 40-talister gå i pension. Det är med anledning av de stora pensionskullarna, som problemet med pensionsskulderna i landets kommuner kommit upp i ny dager. De kommuner med lägst skuld, som t ex Knivsta och Trosa, har idag en skuld på drygt 8000 kr per invånare. Höganäs, som storleksmässigt är jämförbar med Lindesberg, har 15 650 kr per inv. Lindesbergs skuldindex ligger i ratingens toppskikt, det vill säga bland de kommuner med högst skuld, och visar 21 339 kronor per invånare.
Levt över sina tillgångar
Att möta upp den pensionsskuld som gnager är ingen lätt uppgift. Betydligt lättare hade man att bygga upp skulden. I regel handlar det om ren slöhet och slösaktighet som ligger bakom det ekonomiska läget, menar Mats Lagerman (s). Han menar också att skulden har funnits – och växt sig allt större – i många, många år.
-Det började redan på 60-talet och orsaken är att man levt över sina tillgångar. Problemet är att kommunen, som arbetsgivare, inte har gjort korrekta avsättningar. Brist på ekonomistyrregler, helt enkelt, kommenterar han.
”Som att kissa på sig”
Sedan några år tillbaka har Lindesbergs kommun blivit mer varse om problemet och har gjort avsättningar i den mån man kan. Men problemet är att man är 40 år för sent ute. Höjda skatter är något det talas om ute i landets kommuner. En åtgärd som känns främmande, enligt Lagerman.
-Jag hoppas verkligen inte det blir så, det måste göras andra saker, som till exempel spara mer så att man kan göra de avsättningar som krävs inom kommunen. Att höja skatten är som att kissa på sig: Det känns bra en liten stund, säger Lagerman.
Personalchefen: ”Skulden ökar inte längre”
Personalchef Eva Wahlsten vill inte riktigt hålla med om att det handlar om slösaktighet, men medger att man levt över sina tillgångar under en tid.
-Det är ju så här att det anställdes väldigt mycket folk under 70-talet och det avsattes inte pengar i den mån man borde ha gjort. Nu har vi dock ett nytt pensionssystem sedan 1998 som innebär att avsättningar görs enligt behovet. Den skuld som finns byggs alltså inte på mer, säger hon.
Den totala skulden, som byggts upp fram tills då det nya systemet trädde i kraft, är 475 miljoner kronor.
Het debatt om vårdens bevarande: ”Inget sparförslag” 
Visa hela artikeln
