Under eftermiddagen fortsatte uppmärksammandet av den internationella kvinnodagen i Björkhagaskolans matsal. Det bjöds både på dans, som även kommunalrådets kvinnor testade på, en givande inspirationsläsning av Johanna Klockars från Klockarsgården, samt ett fantastiskt fikabord.
Det är den Internationella kvinnoföreningen i Lindesberg som bjuder in till tillsammans med dem uppmärksamma den internationella kvinnodagen som firas runtom i landet just den här dagen, den åttonde mars. Det är Sabina Askari som inleder framför en fullsatt matsal, uppslutningen är stor. Sabina berättar om varför den här dagen uppmärksammas:
– Kvinnor och män måste ha samma rättigheter och skyldigheter, säger Sabina och passar även på att tacka Irja Gustavsson (S) och Linda Svahn (S) som hjälpt och stöttat den här föreningen.
Därefter blir det traditionell folkdans från andra länder och utsmyckningen och kläderna är otroliga, färggranna och glittrande. Efter dansuppvisningen greppar Irja mikrofonen för att presentera kommande talare:
– Det är en kvinna som både jag och Linda fascinerats av. Vi tror på det hon gör och vill göra, säger Irja och välkomnar fram Johanna Klockars som driver och äger Klockarsgården.
Johanna berättar om hur hon hamnade där hon är idag, hur hon gått från lärare till att driva en stor gård, vilka hinder hon mött och hur hon förverkligat sin dröm med ett steg i taget. Det är tre år sedan hon kom på att hon ville starta eget och hennes nuvarande mål är att alldeles snart bli färdigutbildad ridlärare. Med en enorm drivkraft, engagemang och tron på sig själv, så är Johanna där hon är idag och uppmuntrar även åhörarna att tänka på det. Det har funnits dem som efter vägen tyckt att hon varit komplett galen, men hon fortsatte att kämpa för det hon ville uppnå.
– Man måste våga satsa och inte bara stå och trampa i samma fotspår. Man måste göra det man tycker är kul!, säger Johanna avslutningsvis och bemöts av rungande applåder.
Det blir fika och läckerheterna som är uppdukade verkar inte nå någon gräns. Några passar på att dansa, och även kommunalrådet testar att svänga sina lurviga i en libanesisk folkdans. Med stöttning från Irja och Linda har kvinnoföreningen fått möjlighet att utveckla sina idéer, bland annat har de en simgrupp för att kvinnor ska få möjlighet att lära sig simma.
– Vi är arton stycken och från början kunde ingen simma, men nu kan vi. Det är mycket vatten i Sverige och det skulle vara hemskt att se ett barn drunkna och inte kunna rädda, det har faktiskt hänt, berättar Azadeh Askari.
Och Irja tillägger:
– De har så mycket idéer och vill lära sig. De har även planer på cykelutbildning, det är mycket på gång. Det ger en otrolig energi!
Man läser också svenska ett par dagar i veckan och de var endast sexton stycken när föreningen startades, men är idag trettio kvinnor med olika nationaliteter, i varierande åldrar; alltifrån under arton till femtio plus.
– Alla ska kunna komma, inte bara från ett enda land, säger Azadeh.
Visa hela artikeln
Sista dagen med gänget – och sista studenten med Staffan 
