Under 2009 återupptog Lars Pettersson en gammal tradition i Prästtorpet när han som fjärde generation började tillverkningen av träskor. Nu tar han nästa steg och kliver ut på internet och med sitt nya varumärke försöker slå sig in på den europeiska marknaden.- Jag har registrerat varumärket Bergslagstofflen – Swedish Clogs där älgen har en central placering i logotypen. Tyskarna är ju tokiga i älgar, säger Lars Pettersson.
Numer kan alltså Lars Pettersson i Prästtorpet också titulera sig som ”skofabrikör”, precis som sin far, farfar och farsfars far. När Lars på våren 2009 köpte en begagnad utrustning för tillverkning av träskor blev han den fjärde generationen i släkten som tillverkat skor.
– Jag fick ett tips om att utrustningen var till salu i Borås på fredagen. Jag ringde direkt och på söndagen åkte jag dit och köpte allt på stående fot.
Annars är ju Prästtorpet mest känd som en trevlig och gemytlig skoaffär, kanske något udda beläget där den ligger mellan ett gärde och skogen några kilometer väster om Lindesberg. Men den som tror att det är en butik med enkla och billiga skor i dålig kvalitet, bara för att den ligger där den ligger, har nog aldrig varit ända framme. Här finns flera kända varumärken, och ett av de senaste är alltså det egna träskomärket, Prästtorpets Clogs. En kvalitetssko i modernt snitt och fräsch design.
I början tillverkade Lars främst arbetsskor med stålhätta men sedan våren 2012 är tillverkningen helt inriktad mot designade träskor. Idag finns tio–tolv olika modeller i sortimentet och fler är på gång. Lars designar inte sina träskor själv utan har överlåtit den delen till en skodesigner i Halmstad.
– Att hela tiden komma med nya fräscha modeller är nödvändigt för att hänga med. Och då är det bra att ha kontakt med en välutbildad skodesigner med lång erfarenhet, betonar Lars.
Hantverksmässig tillverkning
Efter att träskon fått sin design tillverkas en eller flera schabloner i stål beroende på hur många detaljer träskon ska ha. De olika schablonerna används sedan för att stansa ut de olika skinndetaljerna som ska användas. Träbotten som skon byggs upp på finns i olika höjder och är oftast svarade av lind eller al. När alla skinnstycken är stansade och rätt träbotten framtagen börjar själva hantverket.
– Att tillverka en träsko kan verka simpelt, men det är verkligen ett hantverk i flera moment, säger Lars.
Skinnet som används vid tillverkningen har givetvis en stor betydelse för kvaliteten. Det ska vara jämt och mjukt. Men hur sömmarna är spikade är ändå det bästa kvalitetsmåttet på hur väl skon är tillverkad, menar Lars. Sömmarna ska sitta rakt med jämna mellanrum mellan varje söm. Och från samma avstånd från kanten. Detsamma gäller för kantsömmar och kantband.
Därefter mjukas skinnet genom värme och ånga innan skolästen kommer på plats. Det är den som ger skon sin storlek och form. Efter cirka sex timmar i en torkugn får skon stå ytterligare tolv timmar för att kallna och torka helt. Därefter är den klar för leverans till någon av de drygt tjugo butiker, främst i Stockholm och på ostkusten, som idag saluför Prästtorpets träsko.
Mässa och exportförsäljning
Nu är det dags för Lars att ta nästa steg. I augusti kommer Lars för första gången presentera sitt varumärke på en skomässa i Stockholm. Där hoppas han kunna knyta till sig fler återförsäljare runt om i landet. Efter att efterfrågan på träskor under flera år varit svag märks nu att trenden har vänt, främst när det gäller designade damträskor.
– Det är en tradition att tillverka träskor här i Prästtorpet och det är kul att hålla på. Så nu när trenderna är positiva vill jag utveckla det jag påbörjat.
Efter lanseringen på skomässan i augusti är det tänkt att också introducera det nya varumärket Bergslagstoffeln via internet. Främst för att möta en efterfrågan i Tyskland. Via nätet kommer Lars Pettersson marknadsföra flera av sina nuvarande modeller, men också introducera några helt nydesignade. Bland annat hoppas han kunna presentera flera modeller med handmålad design.
– Jag jobbar för att till hösten börja med internethandel, främst med inriktningen mot den tyska marknaden, avslutar Lars Pettersson.
LIF Lindesberg och Main Event står som värdar när Lindesbergs egen Oktoberfest går av stapeln i Lindesberg arena. Underhållning, aktiviteter samt tysk-inspirerad mat och dryck står på agendan, fredagen den 23 oktober.
För tre år sedan anslöt sig Grillköket i Lindesberg till kampen mot barncancer, då man under september månad donerade 50 procent av intäkterna från sina barnmenyer till ändamålet. Nu gör man det för fjärde gången, och hoppas att deras kunder återigen vill hjälpa dem att stötta insamlingen.
– Det enda jag vill är att hjälpa till, och jag hoppas att folk vill stötta, säger Walat.
Under det kommande läsåret kommer fordons- och transportprogrammets elever på inriktningen personbil vara en del av ett stort och meningsfullt projekt, där de ska bygga om en bil för ett långt viktigare uppdrag än den haft tidigare. I vår ska den nämligen lämna Lindeskolans verkstad och påbörja sin resa mot Ukraina, där den ska användas som evakueringsbil.
– Om eleverna tycker det är roligt att göra det här, med tanke på syftet också, så kanske det kan bli fler bilar så småningom, säger Lars Edstam.
Det växer så det knakar i Frövis nya växthus. 270 000 tomatplantor är på plats och med hjälp av ny teknik, restvärme och miljövänliga metoder ska här produceras tusentals ton svenska tomater. Den storskaliga anläggningen med två växthus har kostat över en miljard kronor att bygga och i helgen väntar invigning.
Det blev en makalös folkfest på Linde Raceway, när StreetWeek gästade Lindesberg under fredagen. 160 förare med enorma hästkrafter under huven, pressade ur det sista ur motorerna i jakten på de allra snabbaste tiderna. Det blev rekordsnabba tider, ett nytt banrekord, hastighetsrekord och ett nytt publikrekord, när folkhavet fullkomligen kokade längs den nyasfalterade banan.
– Jag är otroligt stolt, säger en trött men glad Mikael ”Blomman” Blomberg till LindeNytt.
Den anrika byggnaden Gamla kirurgen i centrala Lindesberg har förr i tiden varit sjukhus och förlossningsklinik. På senare år kom man att använda fastigheten som kommunkontor för en rad olika förvaltningar. Efter att ha stått, till stora delar, tomt sedan 2021 söker nu FALAB en ny framtid för den historiska byggnaden, där både bostäder och trygghetsboende finns bland de möjliga alternativen.
– Så fina fastigheter ska vi inte ha stående tomma. Vi försöker hitta idéer och olika spår för vad som blir bäst för kommunen, säger Mikael Kihlberg, vd för FALAB/LIBO.
I augusti förra året meddelade Baettr att man skulle avveckla verksamheten i Guldsmedshyttan, efter ”betydande kostnadsutmaningar” för tillverkningen i Sverige. Sedan dess har man arbetat hårt för att försöka få till en försäljning, för att kunna få in en ny aktör i lokalerna. Under tisdagen kom beskedet att det lokala företaget Nordic metal recycling blir nya ägare av Baettr i Guldsmedshyttan AB, som nu kommer byta namn till Nordic Casting AB.
– Vi är glada att ha kommit i mål med detta, säger vd Monica Joon i ett pressmeddelande.
Under torsdagen presenterade Svenskt Näringsliv årets ranking av företagsklimatet i landets 290 kommuner. Grannkommunerna Ljusnarsberg och Hällefors klättrar vardera 7 platser, medan Nora tappar 14. Lindesberg ökar tre, och ligger nu på plats 285 av 290.
Visa hela artikeln
Trippla rekord när StreetWeek intog Lindesberg 
