Riksdagsledamot Elisabeth Svantesson (M) tog idag vägen förbi Lindeskolan för ett besök. Uppslutningen där eleverna fick chansen att träffa politikern var aningens skral, men den huvudsakliga anledningen till besöket, att få berättat för sig om Lindeskolans modell för nyanlända, gav desto mer.
Elisabeth Svantesson (M), riksdagsledamot och arbetsmarknadsutskottets vice ordförande, gästade under eftermiddagen Lindeskolan. Bosatt i Örebro som Elisabeth är, så är inte Lindesberg någon okänd plats för henne, utan har varit här flertalet gånger.
– Det huvudsakliga i besöket är att hon ska träffa de nyanlända som idag är över 280 stycken, en utmaning som Lindeskolan jobbar jättebra med, och det ska presenteras för Elisabeth, berättar Lillemor Bodman, lärare vid Lindeskolan.
Elisabeth ska först träffa elever i Kulturums aula, en samling som hon poängterar är frivillig. Och den blir ganska tunn och eleverna är få, vilket kanske inte är så konstigt med
tanke på de stundande studenttiderna.
– Hon får komma tillbaka i höst, det gick väldigt fort så jag hann inte gå ut med att hon skulle komma hit. Men jag är jätteglad att hon är här, hon är härligt engagerad i skolfrågor, kommenterar gymnasiechef Staffan Hörnberg.
Riksdagspolitikern pratar jobb; att vissa jobb försvinner samtidigt som nya jobb uppstår.
– Om 10 år kommer det finnas jobb som vi idag inte känner till, säger Elisabeth.
– Kraven på arbetsmarknaden höjs, och en del tycker att arbetsgivare ställer för höga krav. Man måste hänga med i det här, och även vi politiker måste hänga med.
Efteråt får Elisabeth några frågor, alltifrån om hur det är i riksdagen till en djupare fundering rörande personaloption.
Nästa hållplats är SFI. Här berättar man hur man löst det för 280 elever uppdelade på 13 stycken klasser. Eleverna som går här är
mellan 16-20 år gamla. Man börjar med att gå en, två månader i introduktionsgruppen där man får lära sig hur skolan fungerar och hur olika saker går till i Sverige. De här 280 eleverna har alla varsitt specialanpassat schema som är helt och hållet individuellt. Eleverna kartläggs och ett schema sammanställs. Matematiken blir eleverna oftast klara med relativt snabbt, medan just svenskan tar desto längre tid. Här har man öppna dörrar oavsett dag och vecka och jobbar med stor flexibilitet mellan de olika stegen. Ungefär en timme varje vecka spenderas åt att planera och pussla för att få allt att flyta på.
– Här går elever som både har fått uppehållstillstånd och inte. Det är kontinuerlig in- och utskrivning. Tyvärr så är det kö, då kanske varken lärare eller lokaler finns i den omfattningen som behövs, säger Agneta Guhren, lärare.
– Idén med den här modellen är att titta efter elevernas tillgångar, inte deras tillkortakommanden. Vad man inte kan får man höra tillräckligt ändå. Modellen har successivt vuxit fram under 15 år, och jag vill ändå säga att vi ligger i framkant, säger Agneta.
Visa hela artikeln
