När Lindesberg Volley på onsdag för första gången provar på lyckan i Europacupen gör man det med en hemvävd vänsterslägga. Sara Malmlöv är tillbaka hemma på mammas gata efter bl a spel i USA och Fankrike, samt landslaget. Erfarenheter som kan bli viktiga när Belgiska topplaget Gent kommer till Lindesberg i morgon onsdag, för match i Europacupens första omgång.
– Att slå hårt är en medfödd talang, berättar Sara när vi träffas över en kopp kaffe på ett café en höstdag i Lindesberg, orten där Sara växte upp.
Att hon slår hårt har många motståndare fått erfara när bollen oftast flyger förbi, dunkar i golvet och ger poäng till Lindesberg. Men det finns även klipp på nätet med motståndare som fått ta en närmare titt på bollen när Sara levererat en projektil som träffat huvudet och knockat motståndaren. Tur att volleybollar inte är alltför hårda och tunga, se klippet här.
2003 gick flytten från Lindesberg och nästan 10 år senare är Sara tillbaka i moderklubben. Utvecklingen har inte bara varit stor personligen för Sara, utan det har även hänt massor i den klubb hon lämnade. Då var serietillhörigheten div 2 för Lindesberg och den fina arenan fanns nog inte ens på skisstadiet.
– Utvecklingen har varit enorm under de åren jag har varit borta, både på det sportsliga planet och vad det gäller träningsmöjligheter och organisation runt laget. Jag har ju kunnat vara hemma på jullov och dylikt, så jag har på nära håll kunnat följa utvecklingen.
Resan gick först till Falköping, gymnasiestudier och spel med RIG Falköping stod på programmet. Efter examen flytt till Västerås och spel med Kolbäck, ett lag som inte ens finns längre. Sedan väntade fyra års studier och mycket volleyboll i USA. Med en kandidatexamen i engelska och histora i bagaget vände Sara skutan mot Sverige. Fortsatta studier i huvudstaden och locktoner från Sollentuna volley gjorde att Sara hade bestämt sig för en flytt dit, när möjligheten till proffsliv öppnade sig i Frankrike.
– Sollentuna var schyssta och lät mig bryta kontraktet när jag fick möjligheten. Jag flyttade till en stad som heter Beziers och såg en stor möjlighet att kunna utvecklas som spelare. Tiden i Frankrike hade sina positiva och negativa sidor. Jag fick träna med A-laget och spela matcher med B-laget. Jag kunde fokusera mycket på träningen och fick möta stora duktiga spelare. Jag fick både en större roll och fick ta ett större ansvar i laget jag spelade med, så jag lärde mig mycket under det året. Det negativa var att jag inte kunde språket och proffslivet kändes ganska opersonligt, berättar Sara.
När flytten efter ett år i Frankrike gick hem till Sverige så fanns utbildningen att läsa på distans och möjligheten för flytt hem till Lindesberg öppnade sig. Sportchef Roger Larsson var snabbt framme med ett kontrakt för att stärka upp den fortsatta satsningen på laget och Europaspel.
Hur ser volleybollivet ut i Lindesberg, hur ofta tränar ni?
– Vi har fyra träningar tillsammans varje vecka, plus två individuella fyspass. På det tillkommer matcher och resor, så det blir ganska många timmar volleyboll per vecka.
Vad driver dig att fortsätta?
– Det är alltid kul att komma till ett nytt lag, det blir alltid en lite ny roll som man får så det är utvecklande. Jag brinner för utveckling, jag vill absolut bli bättre och så vill jag givetvis vinna titlar med Lindesberg.
Hur har du förändrats som spelare under de här åren, är det fortfarande lika kul att slå hårt?
– Ja det är det, men det jag har insett när jag blivit äldre är att det ofta är smart att placera bollarna i stället för att bara gå på kraft, avslutar Sara.
Visa hela artikeln
Stor innebandyfest i arenan som gav glädje: ”Jätteroligt!” 
