Storbacka om växthusprojektet i Frövi: ”Oerhört positivt för Lindesbergs kommun”

Projektet som går under namnet Regenergy Frövi, även kallat ”Sveriges grönaste industriprojekt”, är ett resultat av hårt arbete som pågått under många år och är ett samarbete mellan WA3RM AB, Lindesbergs kommun, BillerudKorsnäs, och Business region Örebro.
Tanken är att återvinna spillvärme från pappersbruket BillerudKorsnäs för att kunna värma upp ett växthus på 10 hektar för tomatodling och ett vattenbruk på 12 hektar för att kunna odla jätteräkor. Detta ersätter en del av tomatimporten samt jätteräksproduktionen i Asien och Latinamerika, vilket leder till stora positiva klimateffekter.

Fredrik Indebetou är en av grundarna till WA3RM AB, ett företag där man arbetar med att utveckla och finansiera regenerativa verksamheter som återanvänder restflöden från större industrier. Han berättar bakgrunden till varför man valde just Frövi för projektet.

– Vi gjorde en kartläggning av dels energiintensiva men också bra industrier i Sverige. Sedan tog vi kontakt med energisamordnare Johan Schönström på BillerudKorsnäs, som vi hade en väldigt fint inledande process med.
Vi skannade faktiskt alla fabriker som Billerud har i Sverige och kom fram till att den i Frövi var mest lämpad. Anledningen till det var en blandning av flera saker, som hur pass stor fabriken är och hur omgivningen ser ut, men också på grund av att samtalen med Lindesbergs kommun och energibolag var mycket positiva. Det är sådant som vi preliminärt granskar innan sådana här projekt.

Från kommunens sida ser man det här som en jättechans för Frövi.

– Det här är oerhört positivt för Lindesbergs kommun och inte minst för Frövi, det är 220 jobb som man har räknat med och det är klart att det kommer få en bra effekt. Vi hoppas självklart att så många som möjligt av dessa personer med respektive även kommer att vilja bo i våran kommun och i Frövi, kommenterar kommunstyrelsens ordförande Bengt Storbacka.

Markförberedelser för anläggningen väntas dra igång efter nyår, för att sedan kunna tas i drift redan under mars 2023. En snabb ökning av innevånare i Frövi innebär en hel del utmaningar när det kommer till olika funktioner i samhället, menar Storbacka.

– Det här innebär att det kommer uppstå en del infrastrukturfrågor också som vi kommer få arbeta med. Skolor och förskolor en en sådan typisk sak, är det fler som kommer vilja bo i kommunen så kommer vi ha behov av att utöka Frövi skola. Bostäder är en annan del i det hela, vi kommunpolitiker kommer att få det svettigt framöver när det gäller att planera mark för att få fram bostäder, säger Bengt Storbacka och fortsätter:

– Vi har en tomt på gång på Sjövallen som ligger centralt i Frövi fint med utsikt över Väringen , där vi förhoppningsvis snart kan få klartecken till att börja bygga flerfamiljshus. Vi har även möjlighet att öppna upp för fler villaområden.
Sedan kommer det eventuellt också att påverka handel och skattekraft, nu pratar jag om de bästa världar där man jobbar och bor i Frövi. Man får vara glad för om det skulle bli så.

När det kommer till industriområdet i Frövi så finns en väldigt stark framtidstro när det gäller vidareutveckling.

– Vi har ju även ett industriområde norr om detta som vi också skulle vilja utveckla, det ena föder ju det andra, så vi hoppas på fler etableringar där. Frövi har ett så fantastiskt logistiskt läge för godstransport. Vi kommer exempelvis i framtiden att kunna ha dubbelspårig järnväg från Frövi ut i Europa.
Det finns bra planeringar framåt där Frövi är en tillväxt ort i länet att räkna med. Det blir kul att se hur det ser ut om 5 år och 10 år, men det kommer ju också hända mycket det närmaste året, avslutar Storbacka.

Fakta om anläggningen
Tomatodlingen kommer bedrivas av det holländska bolaget Local Harvest, som kommer flytta delar av sin verksamhet till Sverige för att möta efterfrågan på tomater. Man räknar med att kunna producera omkring 15 000 ton per år.
Aegir Aquaculture AB är företaget som kommer sköta räkodlingen som väntas kunna producera 4 000 ton jätteräkor om året.
Projektet finansieras med banklån och privata investerare som man kallar ”grön fond”, med en satsning på totalt cirka 750 miljoner kronor.
Man räknar med en energiåtervinning på 50GWh per år, samt en återvinning och reduktion av koldioxid med 19 915 ton per år.