DEBATT: Fri åsiktsbildning är grunden för en fungerande demokrati. I regeringsformen fastslås det i allra första paragrafen som en grundsten för det svenska folkstyret, före den allmänna och lika rösträtten.
Man brukar säga att yttrandefriheten måste försvaras varje dag. Detta är mer sant än på länge efter att den demokratiska debatten flyttat ut på internet, i huvudsak koncentrerat till ett litet antal plattformar med monopolliknande ställning, som Facebook, Youtube och Twitter. Dessa har visat sig vara allt annat än neutrala aktörer som tillhandahåller plattformar för kommunikation, utan har allt mer kommit att ta ställning för åsiktsriktningar och politiker därtill. Med sina algoritmer kan företagen i det tysta strypa spridningen av utvalda budskap, även sådana som ryms inom yttrandefrihetens gränser.
Exemplen blir dessutom allt fler på hur plattformarna stänger av obekväma opinionsbildare efter godtyckliga regler långt ifrån svensk grundlag. Senast i raden släcktes Youtube-kanalen Swebbtv som, oaktat vad man anser om innehållet, tillhandahåller journalistiskt material genom en ansvarig utgivare. Utifrån ett demokratiskt perspektiv utgör utvecklingen ett sluttande plan.
Meningsyttringar som faller inom makthavarnas gillande (eller ointresse) har aldrig behövts skyddas från censur eller repressalier. Yttrandefrihetens essens handlar istället om att skydda yttranden och åsikter som är obekväma, kontroversiella eller som till och med väcker anstöt. Detta är grunden för hela västvärldens landvinningar om demokrati och mänskliga rättigheter
Därför präglar skyddet av yttrandefriheten också tre av våra fyra grundlagar i Sverige. Problemet är att de har författats för en tid då opinionen drevs i tryckta skrifter eller etermedium och är dåligt anpassade efter en ny tid där den snarast sker på internet. På de digitala plattformarna står enskilda utan rätt. Företagens godtycke eller politiska intressen tillåts styra vad som tillåts och vad eller vem som raderas.
Yttrandefriheten har gränser även i västerländsk tradition, men vi kan inte lämna ut gränsdragningen på entreprenad till privata företag. På samma sätt som de stora plattformarna åläggs att radera innehåll som i strafflag bestämts vara olagliga, bör krav kunna ställas om att skydda yttringar som är tillåtna i en demokrati. Om yttrandefriheten ska vara värd ens pappret den är skriven på är det nödvändigt att den gäller där den demokratiska debatten i praktiken äger rum. En rimlig utgångspunkt är att borttagande av svenska medborgares användarkonton eller innehåll på de dominerande plattformarna ska kunna prövas av svensk domstol och att svensk lag – inte företag – ska bestämma utfallet.
För några år sedan firade yttrandefriheten 250 år i Sverige. De demokratiska krafter som vill fira fler jubileum behöver nu samla sig mot dem som tystar de obekväma rösterna.
Josef Fransson (SD), riksdagsledamot
Per Söderlund (SD), riksdagsledamot
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.
Visa hela artikeln
Bildspecial: Dani M gästade Stjärnskottsfestivalen 
