Projektet att iordningställa en stor hundrastgård i Dalkarlshyttan har fått grönt ljus från Lindesbergs kommun och fastighetsägaren FALAB. Inom kort kommer hundägare i Lindesberg ha tillgång till en rastgård av rekorderligt format – totalt 3700 kvadratmeter.
Det är sedan tidigare känt att hundägare i Lindesberg har verkat för att få till en mötesplats för såväl de fyrfota vännerna som dess ägare. Loppholmarna och den gamla tennisplanen vid Stadsskogsskolan har funnits med som önskemål på tänkbara platser att upprätta denna rastgård, men där hade man ingen som helst framgång. Dock kunde kommunens nye mark- och exploateringsingenjör, Jesper Almlöf, i samråd med det kommunala bolaget FALAB snabbt få fram ett bra substitut. För lite drygt en månad sedan kunde vi berätta att man funnit denna plats i Dalkarlshyttan på samma tomt som Lindesberg Skateboardförening har sitt klubbhus.

Hundägarna kommer själva få stå för en del av arbetet, bland annat nedmontering av det stängsel som finns på tomten idag. Rastgården har fått totalt 3700 kvadratmeter till sitt förfogande. Denna yta kommer delas upp i avdelningar, en riktigt stor och två mindre som kommer att vara lämpliga för hundar som av någon anledning inte kan släppas ihop med andra hundar utan att acklimatiseras först.
Då projektet redan fått klartecken från alla parter, finns det nu inget som hindrar hundägarna från att skrida till verket.
– Vad jag har förstått så kommer man att påbörja nedmonteringen av stängslet nu i helgen. Samtidigt som man tar ned stängslet skall ny stängsellinje dras så att man kan skapa de här avdelningarna i rastgården som man önskar, berättar Jesper Almlöf.
Löa friskola har blivit något av specialister när det gäller att bygga spektakulära fågelholkar. För tredje året i rad har skolan nämligen tagit plats som en av 15 finalister i SM i fågelholk. Av totalt 750 inskickade bidrag finns deras finurliga alster ”Fredsduvan” med bland de utvalda. Årets tema för fågelholken har koppling till världsläget.
– Vi har pratat en del i skolan om krig, FN, fred och frihet, och då var det någon i gruppen som kom på idén att vi skulle göra en fredsduva, berättar Annette Alexandre, klasslärare för förskoleklassen och projektledare för fågelholksbygget på Löa friskola.
Måndagen den 1 april 2024 fick de beskedet som alla föräldrar fruktar – deras son hade omkommit i en fruktansvärt tragisk olycka. På dagen ett år senare vill föräldrarna rikta ett stort tack till alla som funnits där i sorgens mörkaste dagar, i saknaden av Andreas.
Biljettförsäljningen till 2025 års Caprice med Manskören Harmoni har rusat ända sedan plåtarna släpptes vid månadsskiftet november/december. För att ingen skall behöva vända i dörren på grund av lapp på luckan, öppnar man nu ännu en sidoläktare för att försäkra sig om att alla som vill ska få chansen att se showen – som i år kommer med en extra krydda.
De är de allra första vårfåglarna. De börjar att ropa under natten redan under den tidiga vårvintern. Jag talar om ugglorna. Nu är det nämligen deras högtid, en tid man kan höra dem ropa i våra skogar.
INSÄNDARE/DEBATT: Ytterligare försämring för människor, ekonomi och miljö i Bergslagen är aktuellt I Lindesberg har Staten centralt ett servicecenter. Där erbjuds vägledning och service för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Den nya gatubelysningen i området Torphyttan har väckt frågor från allmänheten. Ett par av armaturerna ger nämligen ifrån sig ett rött sken istället för det normala vita. Det finns dock en förklaring till fenomenet. LindeNytt har varit i kontakt med Mats Ivarsson, som är ansvarig för belysningen i Lindesbergs kommun. Han bekräftar att det inte är något fel på armaturerna, utan att det finns en anledning till att man har valt ett rött ljus på den aktuella platsen.
I skogarna vid Resta, strax utanför Ramsberg, fick Sara Lindlöf i förra veckan syn på ett lodjur som lugnt spatserade bland träden.
– Jag hade ju bara sett lodjur på djurpark innan, så det var jättehäftigt att få se på riktigt! säger hon till LindeNytt.
I Sverige har vi tidigare varit självförsörjande på el och därtill varit stora exportörer! Den inhemska elkonsumtionen har sedan 80-talet minskat dels beroende på effektiviseringar med exempelvis värmepumpsteknik! Den elbrist och då framförallt i landets södra del med kraftigt förhöjda priser beror dels på export till t.ex. Tyskland och dels på att den mesta produktionen finns i norr! Tyskland har skrotat sin kärnkraft och med brist på fossil gas så eldar man kol med stora utsläpp!