INSÄNDARE/DEBATT: Att övergrepp sker inom äldreomsorgen är fruktansvärt och helt oacceptabelt. Det är vårt gemensamma ansvar att säkerställa att äldre får en trygg och värdig omsorg – och att sådana händelser aldrig får upprepas. Men det är viktigt att vi angriper problemen på rätt sätt, med fakta i ryggen och utan att skuldbelägga hela grupper av människor.
I en insändare från Sverigedemokraterna görs gällande att äldreomsorgen blivit ett ”integrationsverktyg” och att utrikesfödda män är överrepresenterade i sexualbrott, med påståenden om ”förkastlig kvinnosyn”. Det är ett farligt sätt att föra debatten – och inte grundat i vad forskningen visar.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har visat att överrepresentationen av utrikesfödda i brottsstatistiken till stor del förklaras av andra faktorer, som kön, ålder, utbildningsnivå och socioekonomisk utsatthet. När man tar hänsyn till dessa minskar överrepresentationen kraftigt. Det är alltså inte ursprunget i sig som är avgörande – utan livsvillkoren. Sexualbrott är dessutom individuella brottshandlingar, ofta kopplade till psykisk ohälsa eller andra riskfaktorer – inte till etnicitet eller kultur.
Det verkliga problemet inom äldreomsorgen är bristen på personal, dåliga arbetsvillkor och låga löner. Enligt Socialstyrelsen står vi inför ett stort underskott av undersköterskor de kommande åren. Redan idag är det många kommuner som är starkt beroende av utrikesfödd arbetskraft för att över huvud taget kunna bemanna äldreomsorgen.
Forskning och statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att utrikesfödda är överrepresenterade inom vårdyrken, särskilt inom äldreomsorgen. Utan deras insatser skulle många kommuner ha stora svårigheter att upprätthålla grundläggande omsorg. Många av dessa medarbetare fyller en viktig funktion genom att bidra med sin arbetskraft, men också genom att föra med sig kulturell mångfald och språkkompetens som kan vara värdefull i vården av äldre med invandrarbakgrund.
Integration genom arbete inom äldreomsorgen är därför inte bara en väg in i samhället för nyanlända – det är också en förutsättning för att vi ska kunna möta den snabbt växande efterfrågan på omsorgstjänster när befolkningen blir äldre. Att utmåla detta som ett problem är felspår. I stället bör vi investera i att ge dessa medarbetare rätt förutsättningar: bättre språkutbildning, yrkesutbildning och stöd i arbetsmiljön.
Med rätt stöd och kompetensutveckling kan utrikesfödda personal bidra till en trygg och kvalitativ äldreomsorg. Samtidigt är det viktigt att säkerställa höga krav och att alla anställda, oavsett bakgrund, genomgår ordentliga kontroller och har rätt utbildning.
Vi måste våga se äldreomsorgens utmaningar i sin helhet: underfinansiering, pressad personal och för låga krav på arbetsgivarna. Det är där de verkliga lösningarna finns. Att rikta skulden mot utrikesfödda män riskerar att splittra samhället, snarare än att skapa trygghet.
Alla äldre har rätt till en god och säker omsorg. Men den tryggheten byggs inte genom att peka ut syndabockar – utan genom att stärka hela vårdkedjan med resurser, utbildning och respekt.
Rahman, Lindesberg