Äntligen är det dags för den årliga musikfestivalen AugustiBuller.
Det annars så stillsamma och sovande berget kommer garanterat att ruskas om ordentligt när de drygt 40 banden kör igång. Allt från countrymusik till blytung Death Metal finns med på programmet.
Festivalen som bara växer och växer för varje år, beräknas få uppemot 3000 besökare i år. En publiksiffra som inte är helt omöjlig. –Vi har lagt ribban ganska högt och är helt förbereda på en rekordpublik. Det är aldrig omöjligt att så många som 3000 kommer, men visst är det lite av ett önsketänkande från oss, säger Christer Svensson. Önsketänkande eller inte – AugustiBuller har marknadsförts mycket bättre än tidigare, och helt klart är att festivalen blivit känd från norr till söder i vårt avlånga land. Kanske ett nytt Hultsfred på gång?
Tv kändisar
Det som började som en liten enkel tillställning där lokala band skulle få visa vad de går för, har nu vuxit till då otänkbara proportioner. Årets upplaga, den femte i ordningen, bjuder bl a på två galna dalmasar som gjort sig kända i tv programmet ”På rymmen.” Det är självklart Hjalle & Heavy det handlar om. De båda är här med sitt band Mimikry och bjuder på äkta dala-punk.
Får servera öl
I fjol var det tänkt att man skulle kunna ta sig en bit mat och några öl inne på festivalsområdet. Så blev det aldrig då tillstånden uteblev. Men i år har inget gått snett. Hamburgare, korv, wokade grönsaker är bara något av vad som kan köpas i matväg. Även öl finns för den törstige, dock ingen starköl.
–Nej, någon storstark blir det inte, men vi fick åtminstone tillstånd till att servera folköl. Eller var det mellanöl, frågar sig Christer.
Hur som helst så blir det öl, så mycket är säkert, tillägger han.
Löa friskola har blivit något av specialister när det gäller att bygga spektakulära fågelholkar. För tredje året i rad har skolan nämligen tagit plats som en av 15 finalister i SM i fågelholk. Av totalt 750 inskickade bidrag finns deras finurliga alster ”Fredsduvan” med bland de utvalda. Årets tema för fågelholken har koppling till världsläget.
– Vi har pratat en del i skolan om krig, FN, fred och frihet, och då var det någon i gruppen som kom på idén att vi skulle göra en fredsduva, berättar Annette Alexandre, klasslärare för förskoleklassen och projektledare för fågelholksbygget på Löa friskola.
Måndagen den 1 april 2024 fick de beskedet som alla föräldrar fruktar – deras son hade omkommit i en fruktansvärt tragisk olycka. På dagen ett år senare vill föräldrarna rikta ett stort tack till alla som funnits där i sorgens mörkaste dagar, i saknaden av Andreas.
Biljettförsäljningen till 2025 års Caprice med Manskören Harmoni har rusat ända sedan plåtarna släpptes vid månadsskiftet november/december. För att ingen skall behöva vända i dörren på grund av lapp på luckan, öppnar man nu ännu en sidoläktare för att försäkra sig om att alla som vill ska få chansen att se showen – som i år kommer med en extra krydda.
De är de allra första vårfåglarna. De börjar att ropa under natten redan under den tidiga vårvintern. Jag talar om ugglorna. Nu är det nämligen deras högtid, en tid man kan höra dem ropa i våra skogar.
INSÄNDARE/DEBATT: Ytterligare försämring för människor, ekonomi och miljö i Bergslagen är aktuellt I Lindesberg har Staten centralt ett servicecenter. Där erbjuds vägledning och service för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Den nya gatubelysningen i området Torphyttan har väckt frågor från allmänheten. Ett par av armaturerna ger nämligen ifrån sig ett rött sken istället för det normala vita. Det finns dock en förklaring till fenomenet. LindeNytt har varit i kontakt med Mats Ivarsson, som är ansvarig för belysningen i Lindesbergs kommun. Han bekräftar att det inte är något fel på armaturerna, utan att det finns en anledning till att man har valt ett rött ljus på den aktuella platsen.
I skogarna vid Resta, strax utanför Ramsberg, fick Sara Lindlöf i förra veckan syn på ett lodjur som lugnt spatserade bland träden.
– Jag hade ju bara sett lodjur på djurpark innan, så det var jättehäftigt att få se på riktigt! säger hon till LindeNytt.
I Sverige har vi tidigare varit självförsörjande på el och därtill varit stora exportörer! Den inhemska elkonsumtionen har sedan 80-talet minskat dels beroende på effektiviseringar med exempelvis värmepumpsteknik! Den elbrist och då framförallt i landets södra del med kraftigt förhöjda priser beror dels på export till t.ex. Tyskland och dels på att den mesta produktionen finns i norr! Tyskland har skrotat sin kärnkraft och med brist på fossil gas så eldar man kol med stora utsläpp!