Nerikes Allehanda och Bergslagsposten kan snart komma att kräva dig som surfar in på deras nätupplagor på en mindre avgift om du vill läsa deras artiklar. Planerna på att börja ta betalt av besökarna gäller inte bara dessa två tidningar utan omfattar ett 30-tal tidningar på olika orter i Sverige. Förslaget är ännu under bearbetning och exakt hur det skulle gå till rent praktiskt vet man ännu inte. –Det finns en möjlighet att nyttja telefonnätet till betaltjänsten. Om besökaren t ex väljer att läsa en artikel på vår sida så registreras det när man klickar på länken och avgiften läggs på därefter, förklarar Krister Linnér, ansvarig utgivare för NA:s nätupplaga.
Kostnaden för dess tjänster är ännu inte satta och troligtvis blir det en ganska plånboksvänlig summa. Just priset är en fråga som många tidningar är överrens om att det kan få besökaren att tappa intresse om det blir en för hög kostnad. Det ska vara billigare än att beställa en prenumeration på tidningen i vilket fall som helst. –Jag tror mer det lutar åt att vi tar en symbolisk summa för att man ska kunna läsa artiklarna, säger Linnér.
Orsaken till planerna är att man helt enkelt måste få det ekonomiskt att driva nättidningen och kunna utveckla den för kundernas/besökarnas bästa. Att bedriva en nättidning är inte gratis och att intäkterna måste väga upp kostnaderna är alltså en av orsakerna till planerna på betaltjänsten. När det blir aktuellt att ta betalt för tjänsten är ännu oklart.
Löa friskola har blivit något av specialister när det gäller att bygga spektakulära fågelholkar. För tredje året i rad har skolan nämligen tagit plats som en av 15 finalister i SM i fågelholk. Av totalt 750 inskickade bidrag finns deras finurliga alster ”Fredsduvan” med bland de utvalda. Årets tema för fågelholken har koppling till världsläget.
– Vi har pratat en del i skolan om krig, FN, fred och frihet, och då var det någon i gruppen som kom på idén att vi skulle göra en fredsduva, berättar Annette Alexandre, klasslärare för förskoleklassen och projektledare för fågelholksbygget på Löa friskola.
Måndagen den 1 april 2024 fick de beskedet som alla föräldrar fruktar – deras son hade omkommit i en fruktansvärt tragisk olycka. På dagen ett år senare vill föräldrarna rikta ett stort tack till alla som funnits där i sorgens mörkaste dagar, i saknaden av Andreas.
Biljettförsäljningen till 2025 års Caprice med Manskören Harmoni har rusat ända sedan plåtarna släpptes vid månadsskiftet november/december. För att ingen skall behöva vända i dörren på grund av lapp på luckan, öppnar man nu ännu en sidoläktare för att försäkra sig om att alla som vill ska få chansen att se showen – som i år kommer med en extra krydda.
De är de allra första vårfåglarna. De börjar att ropa under natten redan under den tidiga vårvintern. Jag talar om ugglorna. Nu är det nämligen deras högtid, en tid man kan höra dem ropa i våra skogar.
INSÄNDARE/DEBATT: Ytterligare försämring för människor, ekonomi och miljö i Bergslagen är aktuellt I Lindesberg har Staten centralt ett servicecenter. Där erbjuds vägledning och service för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Den nya gatubelysningen i området Torphyttan har väckt frågor från allmänheten. Ett par av armaturerna ger nämligen ifrån sig ett rött sken istället för det normala vita. Det finns dock en förklaring till fenomenet. LindeNytt har varit i kontakt med Mats Ivarsson, som är ansvarig för belysningen i Lindesbergs kommun. Han bekräftar att det inte är något fel på armaturerna, utan att det finns en anledning till att man har valt ett rött ljus på den aktuella platsen.
I skogarna vid Resta, strax utanför Ramsberg, fick Sara Lindlöf i förra veckan syn på ett lodjur som lugnt spatserade bland träden.
– Jag hade ju bara sett lodjur på djurpark innan, så det var jättehäftigt att få se på riktigt! säger hon till LindeNytt.
I Sverige har vi tidigare varit självförsörjande på el och därtill varit stora exportörer! Den inhemska elkonsumtionen har sedan 80-talet minskat dels beroende på effektiviseringar med exempelvis värmepumpsteknik! Den elbrist och då framförallt i landets södra del med kraftigt förhöjda priser beror dels på export till t.ex. Tyskland och dels på att den mesta produktionen finns i norr! Tyskland har skrotat sin kärnkraft och med brist på fossil gas så eldar man kol med stora utsläpp!