Lindesbergs näringsliv mår i huvudsak ganska bra. Det visar en analys som Näringsliv och Utveckling i samverkan med Business Region Örebro tagit fram. De företag som är störst har en stark position och har utvecklats väl under de senaste åren. Dock visar analysen att strukturen på näringslivet gör kommunen sårbar. Det finns väldigt många företag inom tillverkningsindustrin och väldigt få som jobbar med företagstjänster eller så kallad ortservice. – Vi måste nu fundera på hur vi kan stötta så att vi får en större spridning bland branscherna, säger näringslivschef Merit Israelsson. Med en bättre balans bland företagen så gynnas hela näringslivet genom att man köper tjänster och varor hos varandra istället för utanför kommunen.
På uppdrag av Business Region Örebro (BRO) har konsultfirman Grufman&Reje gjort en analys över hur näringslivet mår i alla kommuner i länet. Studien omfattar samtliga aktiebolags position och utveckling under åren 2006-2011.
I Lindesbergs kommun hittar man de största branscherna inom papper och massa, fordon, verkstad och detaljhandel. Dessa branscher har, med undantag för fordon, gått väldigt bra fast nyanställningarna har inte ökat. Nyföretagandet i kommunen hittas främst inom fastighet, finans, bygg, företagstjänster och besöksnäring.
– Just nu kan vi se att andelen nystartade företag minskar i hela landet, säger Merit Israelsson. Det är en trend som vi arbetar med och en konkret åtgärd är öppnandet av ett NyföretagarCentrum i höst.
Studien har också tittat på hur stora branscherna är och hur fördelningen ser ut i kommunen. Här delar man in branscherna i tillverkningsindustri, ortstjänster och företagsstöd. En optimal kommun har en branschbalans där de olika branscherna är ungefär lika stora. Örebro kommun har en sådan profil exempelvis. Precis som de flesta kommuner i länet har Lindesberg en helt annan balans. Tillverkningsbranschen är ojämförligt störst medan företagstjänster och ortstjänster är väldigt liten.
– Med en jämnare branschbalans skulle kommunen stå sig bättre i lågkonjunkturer, förklarar Merit Israelsson. Dessutom skulle tillverkningsindustrin hitta kompetens hemma i stället för att handla exempelvis IT-tjänster eller juridik i andra kommuner. Fler skulle bosätta sig i kommunen och därmed ökar servicen på orten.
Syftet med studien är att kunskapen den ger ska ligga till underlag för en handlingsplan som innehåller åtgärder för att stärka näringslivet i Lindesbergs. Mycket av arbetet sker regionalt i samverkan med Business Region Örebro.
– BRO jobbar särskilt med att lyfta växande branscher som besöksnäringen, logistik och avancerad tillverkningsindustri, säger Merit Israelsson. Vi tittar också på vilka hinder det finns för att rätta till branschbalansen. Här har vi identifierat svårigheter för företagen att hitta kompetent personal och att skaffa investeringskapital.
– Den här studien visar att det i stort går väldigt bra för näringslivet i Lindesberg, menar Merit Israelsson. Tillverkningsindustrin är oerhört viktig för kommunen. Vi ska nu fundera på hur vi, från vår horisont, kan stötta så att andra branscher kan utgöra ett komplement.
Själv beskriver han sig skämtsamt som en 82-årig, enögd Parkinsongubbe, men sanningen är att Jerry Ragnarsson är en otroligt begåvad guldsmed som varit verksam sedan 1957. I sin hemmaverkstad i villan i Lindesberg har han långt efter sin pension fortsatt sin passion för hantverket, men på hobbynivå.
– Jag kan ju inte riktigt låta bli, det är ju så roligt, säger han med ett leende.
Trädet står i fokus – som form, idé och kreativ drivkraft – när Tormek bjuder in till sommarutställningen In Between Trees – Through Grind and Motion. Denna gång har man valt en ny riktning med fokus på det konstnärliga uttrycket och ambitionen att ge besökarna en helhetsupplevelse.
– Det är ett steg framåt i vår utveckling. Vi är väldigt glada över att få möjligheten att visa upp dessa fantastiska verk från utställare på den här nivån, säger Malin Karlsson, Social Media Specialist på slipmaskinstillverkaren Tormek.
Knappt ett år efter att Rickard Bädicker tog över Kajsa & Pinnens Bowling efter Lars-Åke Johansson, begärs företaget i konkurs vid Örebro Tingsrätt. De ständigt stigande matpriserna och inflationen uppges vara orsaken till beslutet.
Efter att gratisbutiken Gåvoboden i Lindesberg stått utan lokal i en månad, har man nu hittat en tillfällig lösning över sommaren för att kunna fortsätta verksamheten. Ett lokalt företag har erbjudit sig att sponsra med ett större inhägnat tält, och därmed flyttar nu Sommarboden in i Elin Olofssons villaträdgård på Östermalmsvägen 1 i Lindesberg.
– Det här är ett socialt hus, och jag tänker att nu ska det verkligen användas, säger Elin entusiastiskt.
I juni 2005 tog han över Pizzeria Milano i Lindesberg, efter förra ägaren Michel Shahrestan. Nu, två decennier senare, är det dags för Mahmut Cakir att fira 20-årsjubilem, något han framförallt vill göra för att ge tillbaka till sina trogna kunder.
– Jag vill att folk ska veta att jag har varit här i 20 år, och jag är tacksam för mina kunder, jag är så glad att jag är här i Lindesberg, säger han till LindeNytt.
I morgon, lördag den 24 maj, håller Gåvoboden i Lindesberg öppet för sista gången i sin lokal på Kristinavägen 24. Anledningen är att en ny hyresgäst ska flytta in, och därför söker verksamheten nu med ljus och lykta efter en ny plats att fortsätta sin verksamhet på.
-Jag väljer att se detta som en möjlighet, det här kan bli en nystart. Vi har stora planer på hur vi kan utveckla verksamheten på olika sätt, säger Elin Olofsson, initiativtagare till Gåvoboden i Lindesberg.
I januari meddelade Roger Sixtensson sin avgång som VD för FALAB/LIBO, efter en rad uppmärksammade mediala granskningar. Sedan dess har bolagets ekonomichef varit tillförordnad på posten, medan man sökt en ny VD. Under måndagen kunde man så presentera mannen som ska axla rodret, Mikael Kihlberg, som tillträder 1 september.
– Nu vänder vi blad, nu börjar ett nytt kapitel i FALAB/LIBOS historia, säger Mikael.
Tåg i Bergslagen meddelar att man ser en tydlig förbättring av trafiken jämfört mot i fjol, då inställda avgångar och minskad trafik påverkade resandet negativt. Under mars uppnådde man en avgångspunktlighet på 93,9 %, jämfört med 80,3 % i mars 2024.
– Trots att vi under februari och mars drabbades av flera utmaningar, som
exempelvis infrastrukturproblem, nedfallna träd och hårda vindar, ser vi en tydligt positiv trend. Utvecklingen över tid är glädjande, säger Yujin Zhang, trafikchef Tåg i Bergslagen i ett pressmeddelande.