Under söndagens stormöte i Ramsberg gällande Ramshyttans skolas omdebatterade framtid, delades ett brev ut till politikerna som närvarade. Brevet är skrivet av en tidigare elev på skolan, som vill framföra sina åsikter om skillnaden mellan en liten och en stor skola. Eleven har valt att vara anonym inför publiceringen, därför har vi tagit bort namnet på brevskrivaren.
Låt skolan vara kvar
Jag heter NN och är 12 år och jag har gått på Ramshyttans skola under hela min skoltid fram till årskurs 6 nu har jag börjat i Storåskolan. Det har varit väldigt bra för mig att gå i ramsberskolan, jag kan hålla med om att det kan vara bra att gå på en större skola med flera möjligheter men fördelarna med dena lilla skolan är fler och större.
Jag har alltid haft svårt att koncentrera mig i skolan men i Ramshyttan fick jag till exempel ett eget arbetsrum där jag kunde få lugn och ro. När jag gick i årskurs 3 hade jag svårt i skolan och låg efter i böckerna specielt matteboken där jag låg ungefär en hel bok efter mina klasskompisar. Mina föräldrar och lärare såg det och blev oroliga att jag inte skulle klara nationalaproven för årskurs 3. Under den perioden fick jag mycket hjälp av min lärare och eftersom vi inte hade olika lärare i alla ämnen som i en stor skola så kunde mina föreldrar och min lärare hjälpa mig i alla ämnen. Jag fick toppresultat på alla delarna på nationelaproven tack vare all specialhjälp jag fick. Eftersom vi var en liten grupp så hade lärarna mycket tid för mig och jag vågade berätta vad som var svårt för mig.
Eftersom jag har haft problen med migrän har jag varit känslig för intryck såsom ljud ljus och rörelser omkring mig. Tack vare att vi va så få i gruppen så blev det inte lika mycket intryck som om jag hade gått på en stor skola med många elever.
Eftersom Ramshyttansskola är en liten skola där alla känner alla så var det en allmän trygghet i gruppen och inte lika mycket drama som på den skolan jag går på nu, i Ramsberg kunde vi ängna oss åt skolarbetet. På den nya skolan som är mycket större, är många otrygga och det går åt mycket energi på konflikter och fejder istället för studierna. Eftersom vi är så många på skolan och i koridorerna ser inte lärarna allt som pågår. Men det gjorde dom alltid i ramsberg.
Det finns barn som bor långt ifrån Ramsberg som får åka skolbuss till skolan varje dag och det är ganska långt tänk om dom skulle gå på tillexempel Hagabacken eller Lindesberg då skulle dom behöva åka ungefär dubelt så långt utan en vuxen som dom känner, det är inte kul om man är fem sex år.
Nu har jag gått sex år på Ramshyttansskola och det är jag väldigt glad för. Jag känner att jag har en bra grund. Jag vill att mina yngre syskon och andra barn ska få samma chans på en bra och trygg grund som jag, så låt skolan vara kvar!
På onsdagseftermiddagen fick Linde bergslags församling ta emot en rekorderlig summa pengar i gåva från Lions Club Storå inför den annalkande julhelgen. Årets gåva är den största i klubbens historia och kommer väl till pass då allt fler söker stöd från församlingen – inte minst i juletider.
– Det är en gåva som betyder otroligt mycket för de utsatta familjer som bor här i området och som inte har mat för dagen, säger diakon Susanne Lindblom från Linde bergslags församling.
INSÄNDARE/DEBATT: På kommunfullmäktige den 10 november hade Elin Axelsson (S) ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Tomas Klockars (M). Interpellationen handlade om en inbjudan till dialog med den nationella samordnaren för frivillig återvandring. På regeringens hemsida står följande: ”Återvandringsbidraget ger personer som av olika skäl inte trivs eller blivit tillräckligt integrerade i det svenska samhället en chans till en nystart i sitt hemland.” Bidraget är alltså helt frivilligt och inte kopplat till tvång så som det framställs i interpellationen.
Klockan 13:35 på måndagen larmades räddningstjänsten till Lindbackaskolan i Lindesberg, efter att skolans brandlarm utlösts. Skolan utrymdes och man kunde snabbt konstatera att det inte var frågan om någon brand, utan snarare vaperökande elever.
Hyrorna för LIBO:s hyresgäster höjs med 3,37 procent från och med den 1 januari 2026. Detta står klart efter att den hyresförhandling som påkallats av Fastighetsägarna MittNord mellan Lindesbergsbostäder och Hyresgästföreningen nu är avslutad.
– Positivt är att vi nådde en uppgörelse i god tid och att det inte blir någon retroaktiv hyra 2026. Det hade varit dåligt för både oss och våra hyresgäster, säger LIBO:s vd Mikael Kihlberg i ett pressmeddelande.
Att drivmedelskedjan din-X riktar in sig på mindre orter känner nog var bilist omedvetet till om denne åkt runt i landet. Nästan alltid finns det en din-X-mack i någon liten ”håla” man passerar (förmodligen ser det väl olika ut i olika delar av landet, men man kan ju inte begära att man ska känna till allt som är utsocknes).
Efter torsdagens inrymningslarm på Lindbackaskolan i Lindesberg skickade skolledningen ut ett mail till vårdnadshavare med mer information om vad som inträffat. Bland annat bekräftar man att elever har lekt med en larmdosa, men också att flera elever inte tog larmet på allvar, och att man nu ber föräldrar att prata med sina barn om detta. Nu reagerar vårdnadshavare starkt, och menar att det är dags att något görs, och att skolledningen behöver kalla till möte med föräldrar.
– Möt oss och berätta svart på vitt vad som händer och vad som är problemet, för det måste finnas en lösning på det här, säger Johnny Lindberg som är förälder.
Efter Marcus och Martinus repetition i Lindesberg arena, är det dags för Martin Stenmarck att inta scenen. Med gitarren i ett stadigt grepp sjunger han en av sina nyaste låtar, som han skrivit tillsammans med sin bror David. I pausen mellan repetition och föreställning ska han dricka kaffe hemma hos sin pappa, som bor i Lindesberg, men innan dess får LindeNytt en pratstund.
Tomtar, kälkar, brända mandlar, fina hantverk och mycket mer fanns att hitta på Frövifors julmarknad, som arrangerades under dagarna två. Med blott en vecka kvar till första advent passade besökarna på att ladda upp med julstämning – trots att ”julvädret” lyste med sin frånvaro. I en mysig maskinhall kunde besökarna testa sin lycka på chokladhjulet, som sköttes av ett gäng smånissar.
– Vi har jätteroligt, och sen får vi fika som tack för hjälpen, berättar Jennifer, Edwin, Nathalie, Annie och Tage.
Visa hela artikeln
Martin Stenmarck: ”Lindesberg är vackert” 
