Under söndagens stormöte i Ramsberg gällande Ramshyttans skolas omdebatterade framtid, delades ett brev ut till politikerna som närvarade. Brevet är skrivet av en tidigare elev på skolan, som vill framföra sina åsikter om skillnaden mellan en liten och en stor skola. Eleven har valt att vara anonym inför publiceringen, därför har vi tagit bort namnet på brevskrivaren.
Låt skolan vara kvar
Jag heter NN och är 12 år och jag har gått på Ramshyttans skola under hela min skoltid fram till årskurs 6 nu har jag börjat i Storåskolan. Det har varit väldigt bra för mig att gå i ramsberskolan, jag kan hålla med om att det kan vara bra att gå på en större skola med flera möjligheter men fördelarna med dena lilla skolan är fler och större.
Jag har alltid haft svårt att koncentrera mig i skolan men i Ramshyttan fick jag till exempel ett eget arbetsrum där jag kunde få lugn och ro. När jag gick i årskurs 3 hade jag svårt i skolan och låg efter i böckerna specielt matteboken där jag låg ungefär en hel bok efter mina klasskompisar. Mina föräldrar och lärare såg det och blev oroliga att jag inte skulle klara nationalaproven för årskurs 3. Under den perioden fick jag mycket hjälp av min lärare och eftersom vi inte hade olika lärare i alla ämnen som i en stor skola så kunde mina föreldrar och min lärare hjälpa mig i alla ämnen. Jag fick toppresultat på alla delarna på nationelaproven tack vare all specialhjälp jag fick. Eftersom vi var en liten grupp så hade lärarna mycket tid för mig och jag vågade berätta vad som var svårt för mig.
Eftersom jag har haft problen med migrän har jag varit känslig för intryck såsom ljud ljus och rörelser omkring mig. Tack vare att vi va så få i gruppen så blev det inte lika mycket intryck som om jag hade gått på en stor skola med många elever.
Eftersom Ramshyttansskola är en liten skola där alla känner alla så var det en allmän trygghet i gruppen och inte lika mycket drama som på den skolan jag går på nu, i Ramsberg kunde vi ängna oss åt skolarbetet. På den nya skolan som är mycket större, är många otrygga och det går åt mycket energi på konflikter och fejder istället för studierna. Eftersom vi är så många på skolan och i koridorerna ser inte lärarna allt som pågår. Men det gjorde dom alltid i ramsberg.
Det finns barn som bor långt ifrån Ramsberg som får åka skolbuss till skolan varje dag och det är ganska långt tänk om dom skulle gå på tillexempel Hagabacken eller Lindesberg då skulle dom behöva åka ungefär dubelt så långt utan en vuxen som dom känner, det är inte kul om man är fem sex år.
Nu har jag gått sex år på Ramshyttansskola och det är jag väldigt glad för. Jag känner att jag har en bra grund. Jag vill att mina yngre syskon och andra barn ska få samma chans på en bra och trygg grund som jag, så låt skolan vara kvar!
Sista dagen med gänget – och sista studenten med Staffan 
Visa hela artikeln
