Under söndagens stormöte i Ramsberg gällande Ramshyttans skolas omdebatterade framtid, delades ett brev ut till politikerna som närvarade. Brevet är skrivet av en tidigare elev på skolan, som vill framföra sina åsikter om skillnaden mellan en liten och en stor skola. Eleven har valt att vara anonym inför publiceringen, därför har vi tagit bort namnet på brevskrivaren.
Låt skolan vara kvar
Jag heter NN och är 12 år och jag har gått på Ramshyttans skola under hela min skoltid fram till årskurs 6 nu har jag börjat i Storåskolan. Det har varit väldigt bra för mig att gå i ramsberskolan, jag kan hålla med om att det kan vara bra att gå på en större skola med flera möjligheter men fördelarna med dena lilla skolan är fler och större.
Jag har alltid haft svårt att koncentrera mig i skolan men i Ramshyttan fick jag till exempel ett eget arbetsrum där jag kunde få lugn och ro. När jag gick i årskurs 3 hade jag svårt i skolan och låg efter i böckerna specielt matteboken där jag låg ungefär en hel bok efter mina klasskompisar. Mina föräldrar och lärare såg det och blev oroliga att jag inte skulle klara nationalaproven för årskurs 3. Under den perioden fick jag mycket hjälp av min lärare och eftersom vi inte hade olika lärare i alla ämnen som i en stor skola så kunde mina föreldrar och min lärare hjälpa mig i alla ämnen. Jag fick toppresultat på alla delarna på nationelaproven tack vare all specialhjälp jag fick. Eftersom vi var en liten grupp så hade lärarna mycket tid för mig och jag vågade berätta vad som var svårt för mig.
Eftersom jag har haft problen med migrän har jag varit känslig för intryck såsom ljud ljus och rörelser omkring mig. Tack vare att vi va så få i gruppen så blev det inte lika mycket intryck som om jag hade gått på en stor skola med många elever.
Eftersom Ramshyttansskola är en liten skola där alla känner alla så var det en allmän trygghet i gruppen och inte lika mycket drama som på den skolan jag går på nu, i Ramsberg kunde vi ängna oss åt skolarbetet. På den nya skolan som är mycket större, är många otrygga och det går åt mycket energi på konflikter och fejder istället för studierna. Eftersom vi är så många på skolan och i koridorerna ser inte lärarna allt som pågår. Men det gjorde dom alltid i ramsberg.
Det finns barn som bor långt ifrån Ramsberg som får åka skolbuss till skolan varje dag och det är ganska långt tänk om dom skulle gå på tillexempel Hagabacken eller Lindesberg då skulle dom behöva åka ungefär dubelt så långt utan en vuxen som dom känner, det är inte kul om man är fem sex år.
Nu har jag gått sex år på Ramshyttansskola och det är jag väldigt glad för. Jag känner att jag har en bra grund. Jag vill att mina yngre syskon och andra barn ska få samma chans på en bra och trygg grund som jag, så låt skolan vara kvar!
På tisdagseftermiddagen inträffade en olycka i Fellingsbro, där en skolbuss med ett tiotal barn ombord, körde in i en byggnad. Inga barn skadades fysiskt, men flera upplevde händelsen som mycket obehaglig. Trots kollisionen larmades dock varken polis eller räddningstjänst till platsen, och ansvariga på barn- och utbildningsförvaltningen fick information om händelsen från eleverna. Nu är en utredning startad, och busschauffören är tagen ur tjänst.
De har tjänstgjort i krigsdrabbade områden runt om i världen – och delar dessutom ett Nobels fredspris. Nu har Mathz Eriksson och Jan Hurtig varit med och sett till att Lindesberg fått en egen minnessten för veteraner. De hoppas att så många som möjligt vill komma och delta i invigningen på Veterandagen den 29 maj.
– Vi önskar att alla gamla veteraner kommer hit, även från andra delar av Bergslagen – Hällefors, Kopparberg och Nora. Alla är välkomna hit, säger Mathz Eriksson.
Den 41:a upplagan av Manskören Harmonis Caprice blev både finstämd, humoristisk och rejält svängig, med de båda artisterna Peter Jöback och Daniela Rathana som gäster. Manskören bjöd även på en bejublad hyllning till den bortgångne hårdrockslegendaren Ozzy Osbourne.
15-årige William Klockars och 17-årige Philip Lundqvist, båda från Lindesberg, har redan börjat testa sina vingar som företagare. Med hjälp av sina A-traktorer bistår de med hjälp att köra skräp till återvinningen, kratta löv och skotta snö, för att bara nämna några av de sysslor de erbjuder.
– Många har en bild av oss som har EPA- och A-traktor, och tror att det är bara är dåligt med det, men den kan ju användas för att hjälpa till också, säger William.
Nu förbereder kommunen en minnesplats för veteraner på grönytan vid Bottenån, intill den lilla bron till Loppholmarna. Man har nu påbörjat ett markarbete för att gjuta ett fundament där en minnessten ska resas vars syfte är att hedra personer som har bidragit i fredsbevarande arbete.
På onsdagen inledde Linde Energi sin årliga besiktning av bolagets 180 mil långa elnät i Lindesberg och Närkes Kil. Som vanligt sker detta från helikopter för att få en överblick över ledningarna. Efter en tur över Fanthyttan tar man en kort paus innan det bär av igen. Rasmus Ström och Julius Johansson är två av elbolagets besiktningsmän som följer med i helikoptern och genomför inspektionen.
– Vi behöver gå över hela nätet, och då är det väldigt smidigt att göra det från luften, förklarar Rasmus Ström.
Det blev seger! WSK Lindeberg fortsätter att klättra i klasstrappan efter att man avgjorde det sista kvalspelet till Division 1 mot Per-Ols. Slutspelets storfavorit gästade Lindesberg i ett underläge där WSK Lindesberg fortsatte att rida på den otroliga formvågen och tar sig även obesegrade genom två tunga kvalspel. Nu väntar spel i Division 1 till den kommande säsongen.
– Jag är helt euforisk just nu och vet inte vad mer jag kan säga, säger Magnus Lissmats.
Vilken thriller! Med tre minuter kvar av den ordinarie matchtiden såg mycket mörkt ut för Lindlöven som jagar en finalplats i den norra seriens slutspel mot HockeyAllsvenskan. Boden hade ett rejält övertag med 2-0 i den tredje periodens slutminuter men Lindlöven hade inte gett upp. I matchens 58:e minut kom både en reducering och en kvittering från hemmatruppen som vänder hela matchen i en matchavgörande förlängning.
– Det är riktigt skönt nu faktiskt, vi gav inte upp utan körde hela vägen, säger Jesper Broeng.