Utskottet för stöd och strategi fattade tidigare under sommaren beslutet att man med start under hösten kommer att servera kommunens högstadie- och gymnasieelever filmjölk till skollunch en dag i veckan. Detta kommer att ske under en provperiod på tre månader. Utskottet uppmanade samtidigt måltidsenheten att hålla nere kostnaderna.
– Måltidsenheten har precis som många andra enheter ett sparbeting på sig, och därför bad vi politikerna att fatta åtgärdsbeslut för att kunna spara pengar. Tyvärr handlar det om ganska stora beslut som ska till för att kunna spara in, och då lämnade vi flera förslag, bland annat detta, förklarar kostchef Louise Auer och fortsätter:
– Personligen tycker jag att vi borde titta på det igen för att vara helt säkra på att det är rätt beslut, men det är inget roligt beslut att fatta när man jobbar med mat.
De övriga förslagen som lades fram var bland annat att gå över till mer halvfabrikat, dra ned på råvaror med svenskt ursprung och att dra ned på personal.
– Egentligen ville de inte gå på något av förslagen, men till slut landade det i detta, säger Louise.
Skolans måltider ska ge eleverna den energi och näring som behövs för att de ska växa, utvecklas och orka koncentrera sig och lära under hela skoldagen. Skollagen ställer krav på att skolmåltiderna ska vara kostnadsfria och näringsriktiga. En genomsnittlig skollunch bör ge cirka 30 procent av elevernas dagsbehov av energi och näringsämnen.
– Om man inte har någon annan rätt att välja på, utan enbart serveras filmjölk, strider det mot våra riktlinjer som vi satt upp avseende bra mat i skolan. Gröt, fil och smörgåsar passar bäst till frukost och mellanmål. De ger för lite energi och näring för att serveras till lunch, säger Ulrika Brunn, dietist vid Livsmedelsverket.
– Det blir ju tyvärr en följd av det. När vi näringsberäknar måltiderna gör vi det alltid i tvåveckorsperioder, och visst kommer det att påverka. Men skulle man däremot titta enbart på den dagen så når vi absolut inte upp i målen, säger Louise.
– Vid enstaka tillfällen kan det vara passande med sådan lunch, som till exempel den traditionella risgrynsgröten vid jultid. Men jag har faktiskt inte hört talas om någon annan kommun där detta förekommer, inte så här systematiskt, säger Ulrika Brunn.
INSÄNDARE/DEBATT: På BUN:s senaste möte var det åter dags att diskutera Vedevågsskolans framtid. På sittande möte så fick vi ledamöter återigen information som inte var med i underlagen. Istället för att fatta beslut i frågan om att flytta 4–5:an samt gå ur Bergknallen så kom det ett ändringsyrkande från Moderaterna, på sittande möte, om att starta en utredning gällande en total nedläggning.
Efter flera års dvala är dagvården för personer med kognitiv svikt tillbaka, till anhörigas stora glädje. Under måndagseftermiddagen invigdes den nya demensdagvården under festliga former, i Lindens gamla lokaler.
– Äntligen säger vi i Bergslagens demensförening, äntligen får våra anhöriga en paus i det dygnet-runt-arbete och ansvar som de har och kanske har haft i flera år, säger Christina Pettersson, ordförande i Bergslagens demensförening.
I november 2024 beslutades det att Mia Konradsson, genom företaget Konradsson och Bäck Primärvård AB, skulle ta över driften av vårdcentralerna i Storå och Frövi. I slutet av januari i år invigdes även den efterlängtade Freya vårdcentral i Frövi. Nu meddelar Mia Konradsson att det också finns en preliminär tidsplan för när hon kommer att ta över rodret för Storå vårdcentral – datumet är satt till 1 oktober 2025.
– Det är väldigt roligt, man får verkligen en fantastisk position att påverka primärvården väldigt konkret, säger Mia Konradsson till LindeNytt.
Klockan 03.00 på fredagsmorgonen ljöd larmet. Det var dags att ge sig ut i vildmarken och beskåda 2025 års första orrspel.
Bergslagsbibblan växer med fem nya kommuner. Under april och maj ansluter ytterligare fem bibliotek från nio av länets kommuner till Bergslagsbibblan. Målet är att förbättra och erbjuda en mer likvärdig och hållbar biblioteksservice till invånarna i kommunerna.
– Det innebär att invånarna kommer att få bättre tillgång till media, och vi kommer kunna erbjuda snabbare leveranser mellan biblioteken som ingår i samarbetet, förklarar Helena Blixt, samordnare på Lindesbergs stadsbibliotek.
Löa friskola har blivit något av specialister när det gäller att bygga spektakulära fågelholkar. För tredje året i rad har skolan nämligen tagit plats som en av 15 finalister i SM i fågelholk. Av totalt 750 inskickade bidrag finns deras finurliga alster ”Fredsduvan” med bland de utvalda. Årets tema för fågelholken har koppling till världsläget.
– Vi har pratat en del i skolan om krig, FN, fred och frihet, och då var det någon i gruppen som kom på idén att vi skulle göra en fredsduva, berättar Annette Alexandre, klasslärare för förskoleklassen och projektledare för fågelholksbygget på Löa friskola.
På fredagseftermiddagen stod det klart att det lokala glassföretaget ”En får tacka” i Danshyttan, Storå, återigen tilldelats en ädel valör i Glass-SM, som gick av stapel vid Stockholmsmässan under dagen. Med sin unika fårglass kammade man hem ett brons i kategorin ”Pistage”.
– Det känns väldigt roligt, det är en ny smak som jag inte har gjort förut, men den gick hem, säger Björn Johansson till LindeNytt.
Den nya gatubelysningen i området Torphyttan har väckt frågor från allmänheten. Ett par av armaturerna ger nämligen ifrån sig ett rött sken istället för det normala vita. Det finns dock en förklaring till fenomenet. LindeNytt har varit i kontakt med Mats Ivarsson, som är ansvarig för belysningen i Lindesbergs kommun. Han bekräftar att det inte är något fel på armaturerna, utan att det finns en anledning till att man har valt ett rött ljus på den aktuella platsen.
Visa hela artikeln
Manskörens första fullskaliga rep inför capricen 
