Inför vintern lär det bli klart enklare att få tag i hö och foder till sina gårdsdjur, däremot ligger halm och spannmål i farozonen inför de kallare månaderna. Detta meddelar Lindesbergs lokala foderbönder när LindeNytt ringer runt för att göra en statusuppdatering efter sommarens kraftiga foderbrist.
– De som behöver halm kommer nog att få ett problem i vinter, meddelar Karl Magnus Larsson.
Trots att juni inledde månaden med kyliga sommarnätter, så blev det snabbt mycket varmare under sommarmånaden i Mellansverige. Enligt SMHIs månadsrapport höll Lindesbergsregionen en minimal nivå av nederbörd samt en medeltemperatur på 16 grader, något som är varmare än normalt under juni.
Sommaren har jämförts med torkan som var under 2018, där det snabbt hotades med en stor foderbrist för alla djurägare inför resterande sommarmånader. Under juli har det kommit ökade mängder av regnskurar och nederbörd på sina håll, vilket har underlättat för våra lokala foderbönder som nu ser ett positivare ljus på fodersituationen.
– Det var ganska stor panik i början av sommaren där man var rädd för att det skulle bli som 2018 igen. Nu i slutet av juli är det däremot ett större lugn. Det har regnat på en del och om jag förstod det rätt så var det dessutom månadsrekord på nederbörden. Vi är nöjda för en stund, nu får det gärna vara sommar i någon vecka, säger Karl Selander från Spannarboda.
– Hö och hösilage kommer det inte att vara några problem med nu som det känns. Med facit på hand så hade man nog inte behövt åka runt och skyndat ihop första skörden. Så mycket gräs som vi har nu, har jag nog inte varit med om på länge. Man kan säga att den skörden som försvann i juni kom istället i juli, fortsätter Karl.
Även i Fellingsbro är man nöjd med regnet som har uppstått.
– Jag avslutade min andra skörd nu i söndags och det har väl blivit likvärdiga skördar så här långt. Om jag fick 80% skörd på första skörden så fick jag i princip det samma på den andra skörden. Dessutom ser den tredje skörden ut att kunna rädda året, så jag är inte orolig över någon foderbrist i vinter, berättar Viktor Bergkvist.
Trots en tråkig första skörd i Vedevåg, så finns det positiva tongångar även där.
– Den första skörden är alltid den viktigaste och den är alltid svår att kompensera om den skulle bli dålig. Den andra skörden har däremot vuxit skapligt, vilket ger helt andra förutsättningar. De flesta kommer att behöva en bra tredje skörd för att få allt att gå ihop men det känns som att den kommer igång bra, vilket verkligen behövs till vintern. Det gör nog att de flesta laddar på med gödsel för att skapa de bästa förutsättningarna, berättar Karl Magnus Larsson.
Varning för strö- och spannmålsbrist i vinter: ”Riskerar bli en bristvara”
Även om det finns positiva toner gällande foderskörden inför den kommande hösten och vintern, så finns det också några minustecken. Trots att bristen på bland annat hö och fodergräs minskas mot hösten, så finns det ändå risk att det kan bli brist på spannmål.
– Man ska tänka på att när man diskuterar foderbrist så pratar man oftast om det gräsbaserade fodret. Det finns även spannmål och med det fodret har det inte gått lika lång tid med skörden, vilket ger en sämre tillväxt som kan leda till brist. Det blir nog att köpa in sådant foder i vinter, säger Viktor Bergkvist.
– Framförallt mängden korn och havre kommer att bli svårt att få fram. Sedan kan det alltid variera från gård till gård, men oavsett så lär det inte bli några häpnadsväckande skördar. Det är tunt på fälten samtidigt som axen fortfarande är små. Det som skulle kunna rädda odlarna är nog vetet, som ändå ser något bra ut, säger Karl Magnus Larsson.
En annan produkt med stor risk för brist är halm. Många använder halmen som ströbäddar till större djur som hästar och kor. Detta varnar bönderna för, kan bli ett problem under vintern.
– De som behöver halm kommer nog att få ett problem i vinter, det kommer nog inte att finnas i samma utsträckning. Framförallt flertalet köttproducenter är beroende av halm, då de använder halm som ströbäddar till sina djur. Bara 20-30 kor gör att man behöver stora mängder. Jag själv har turligt nog liggbås till mina kor, då använder vi spån vilket gör att vi klarar oss mildare. Trots det så går det åt halm till våra småkalvar, säger Karl Magnus Larsson.
– Det finns ingen riktig längd på halmen så här långt, vilket gör att det riskerar bli en bristvara. Framförallt de som använder djupströbäddar till sina djur kommer nog att tappa som det verkar nu, säger Viktor Bergkvist.
Visa hela artikeln
Nyhetsåret 2025 – Vad minns du? 
