En A-traktor som går fortare än tillåtna 30 km/h utsätter inte bara den unga föraren för ökad olycksrisk – utan kan också innebära att en förälder blir misstänkt för brott. Detta informerar polisen.
Det är inte ovanligt att en förälder står som ägare till sonens eller dotterns A-traktor. Det här innebär att föräldern kan bli misstänkt för brott om polisen stoppar A-traktorn på allmän väg och finner att fordonet inte är i föreskrivet skick, det vill säga inte är byggd så att dess högsta konstruktiva hastighet uppgår till max 30 km/h på horisontell väg. Om fordonet står skrivet på en förälder, kan denna bli misstänkt för ”tillåtande av olovlig körning” med dagsböter och spärrtid på körkortet. Man kan även få ett handledartillstånd indraget, uppger polisen i en publicering rörande problemet med A-traktorer som inte är just A-traktorer.
I Lindesberg upplever polisen att problemet med olagliga A-traktorer har minskat den senaste tiden. Förutom att man haft fler kontroller av misstänkta A-traktorer, tror trafikpolis Thomas Ingvarsson att det ganska nyligen införda besiktningskravet på dessa fordon har bidragit till färre olagliga fordon.
– Sedan det infördes besiktningskrav, så har det naturligtvis blivit svårare att köra olagligt. Men det förekommer ändå. Den som kan skruva vet hur man kringgår det här och därför åker det fortfarande omkring ungdomar i A-traktorer som går runt 100 km/h, förklarar Ingvarsson.
En bidragande orsak till problemet, ser Thomas Ingvarsson i fordonet i sig. Han tycker A-traktorn är olämplig för stadstrafik.
– A-traktorn hör mer hemma på en åker än på våra vägar på grund av hur de är konstruerade. För att uppnå maxhastighet krävs att man håller mycket högt varvtal och det innebär ju att färden blir ganska otrevlig. Det för mycket oväsen och drar massor av bränsle.
Han ser dock ett annat värde i A-traktorerna.
– Som fordon är traktorn inget vidare, men den har betydelse för många ungdomar. Den skapar en gemenskap, man skruvar och intresserar sig för motorer. Där har A-traktorn något riktigt bra att bidra med, tycker Thomas Ingvarsson.
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.
Visa hela artikeln
Bildspecial: Dani M gästade Stjärnskottsfestivalen 
