En A-traktor som går fortare än tillåtna 30 km/h utsätter inte bara den unga föraren för ökad olycksrisk – utan kan också innebära att en förälder blir misstänkt för brott. Detta informerar polisen.
Det är inte ovanligt att en förälder står som ägare till sonens eller dotterns A-traktor. Det här innebär att föräldern kan bli misstänkt för brott om polisen stoppar A-traktorn på allmän väg och finner att fordonet inte är i föreskrivet skick, det vill säga inte är byggd så att dess högsta konstruktiva hastighet uppgår till max 30 km/h på horisontell väg. Om fordonet står skrivet på en förälder, kan denna bli misstänkt för ”tillåtande av olovlig körning” med dagsböter och spärrtid på körkortet. Man kan även få ett handledartillstånd indraget, uppger polisen i en publicering rörande problemet med A-traktorer som inte är just A-traktorer.
I Lindesberg upplever polisen att problemet med olagliga A-traktorer har minskat den senaste tiden. Förutom att man haft fler kontroller av misstänkta A-traktorer, tror trafikpolis Thomas Ingvarsson att det ganska nyligen införda besiktningskravet på dessa fordon har bidragit till färre olagliga fordon.
– Sedan det infördes besiktningskrav, så har det naturligtvis blivit svårare att köra olagligt. Men det förekommer ändå. Den som kan skruva vet hur man kringgår det här och därför åker det fortfarande omkring ungdomar i A-traktorer som går runt 100 km/h, förklarar Ingvarsson.
En bidragande orsak till problemet, ser Thomas Ingvarsson i fordonet i sig. Han tycker A-traktorn är olämplig för stadstrafik.
– A-traktorn hör mer hemma på en åker än på våra vägar på grund av hur de är konstruerade. För att uppnå maxhastighet krävs att man håller mycket högt varvtal och det innebär ju att färden blir ganska otrevlig. Det för mycket oväsen och drar massor av bränsle.
Han ser dock ett annat värde i A-traktorerna.
– Som fordon är traktorn inget vidare, men den har betydelse för många ungdomar. Den skapar en gemenskap, man skruvar och intresserar sig för motorer. Där har A-traktorn något riktigt bra att bidra med, tycker Thomas Ingvarsson.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Visa hela artikeln
Bildextra: Nu öppnar Main Event i arenan 
