En A-traktor som går fortare än tillåtna 30 km/h utsätter inte bara den unga föraren för ökad olycksrisk – utan kan också innebära att en förälder blir misstänkt för brott. Detta informerar polisen.
Det är inte ovanligt att en förälder står som ägare till sonens eller dotterns A-traktor. Det här innebär att föräldern kan bli misstänkt för brott om polisen stoppar A-traktorn på allmän väg och finner att fordonet inte är i föreskrivet skick, det vill säga inte är byggd så att dess högsta konstruktiva hastighet uppgår till max 30 km/h på horisontell väg. Om fordonet står skrivet på en förälder, kan denna bli misstänkt för ”tillåtande av olovlig körning” med dagsböter och spärrtid på körkortet. Man kan även få ett handledartillstånd indraget, uppger polisen i en publicering rörande problemet med A-traktorer som inte är just A-traktorer.
I Lindesberg upplever polisen att problemet med olagliga A-traktorer har minskat den senaste tiden. Förutom att man haft fler kontroller av misstänkta A-traktorer, tror trafikpolis Thomas Ingvarsson att det ganska nyligen införda besiktningskravet på dessa fordon har bidragit till färre olagliga fordon.
– Sedan det infördes besiktningskrav, så har det naturligtvis blivit svårare att köra olagligt. Men det förekommer ändå. Den som kan skruva vet hur man kringgår det här och därför åker det fortfarande omkring ungdomar i A-traktorer som går runt 100 km/h, förklarar Ingvarsson.
En bidragande orsak till problemet, ser Thomas Ingvarsson i fordonet i sig. Han tycker A-traktorn är olämplig för stadstrafik.
– A-traktorn hör mer hemma på en åker än på våra vägar på grund av hur de är konstruerade. För att uppnå maxhastighet krävs att man håller mycket högt varvtal och det innebär ju att färden blir ganska otrevlig. Det för mycket oväsen och drar massor av bränsle.
Han ser dock ett annat värde i A-traktorerna.
– Som fordon är traktorn inget vidare, men den har betydelse för många ungdomar. Den skapar en gemenskap, man skruvar och intresserar sig för motorer. Där har A-traktorn något riktigt bra att bidra med, tycker Thomas Ingvarsson.
Ett år har gått sedan Mejk slog upp portarna till sin egen livsmedelsavdelning, något man firar stort hela dagen. Glada leverantörer bjuder på smakprover, och givetvis tårta för att fira den nyblivna ettåringen.
– Det har gått jättefort, det säger kunderna också, säger vd Mikael Karlsson.
Framtiden är oviss för fastigheten Sandströms i Lindesberg där ett tiotal föreningar huserar. En besiktning visar stora brister i byggnaden, och livslängden för fastigheten kan vara så lite som sju år om endast tillfälliga åtgärder görs – samtidigt kan en nybyggnation kosta över 70 miljoner kronor. Nu hoppas kommunen att föreningarna ska vilja gå ihop för att ta över ansvaret för lokalen.
– I Kopparberg har flera föreningar gått ihop och driver Folkets Hus. Vi hoppas på något liknande här, säger Tillväxtnämndens ordförande, Conny Ärlerud.
Det är mycket på gång i Frövi. Tomatodlingen är i färd med att uppföra ytterligare ett växthus, fler nyetableringar planeras och strandpromenaden är under utveckling. Nu vill Lindesbergs kommun göra en ”kraftsamling” under projektnamnet ”Vi är Frövi” tillsammans med invånarna för samhällsplaneringen av orten.
– Jag håller tummarna för ett stort engagemang från mina 2 500 grannar i Frövi. Då kan vi få bra saker att hända framåt, säger Simon Tullstedt, projektledare för kraftsamlingen och själv frövibo, i ett uttalande på kommunens hemsida.
På tisdagens extrainsatta sammanträde i kommunstyrelsen tog man upp den styrande minoritetens förslag om att undersöka möjligheterna för att etablera kärnkraft i Lindesbergs kommun. Det blev en lång debatt, där de flesta hade åsikter i frågan. Slutligen blev det röstning, där det blev avslag till förslaget, med siffrorna 7 för och 8 emot.
– Det finns ingen anledning att säga nej till att ansökan skickas iväg. Vi har ju inget att förlora, det är ju Naturvårdsverket som skulle bekosta förstudien, om vår ansökan ens skulle beviljas, sade Anders Persson (LPO).
Under lördagen drog Lindesbergs kommuns största kulturevenemang, Vinterspår, igång – i år med rekordmånga utställare. 155 utställare på 33 platser fanns utmärkta på Vinterspårs karta och lockade mängder av besökare som gav sig ut för att ta del av konst och hantverk av alla dess slag – allt från blommor i kräppapper till koreanska kläder och en lektion i bridge. LindeNytt var på plats för att kunna bjuda på ett bildspel från evenemanget.
Under lördagen delades det tredje stipendiet i ordningen ut till minne av keramiker Gunilla Dovsten. Gunillas make, Mats Herminge, välkomnade alla till ceremonin, som i år hölls i Stripa där årets stipendiat är född och uppvuxen. Därefter avslöjade han att den kända stick- och garndesignern ”Stickmaja” blivit utsedd till 2026 års stipendiat.
– Det känns oerhört fint och hedrande att stå här i Stripa och ta emot detta pris, säger Maja Karlsson.
En kall vinter har inneburit högsäsong och bråda dagar på Storå Rör. Trasiga värmepumpar kräver snabba insatser samtidigt som den ordinarie försäljningen och serviceavtalen ska skötas. Mitt i myllret av arbetsuppgifter har en ny VD tillträtt familjeföretaget – det är tredje generationens VVS-entreprenör Ellen Arrestad, som tagit över stafettpinnen efter pappa Stefan Olsson Arrestad, som efter 25 år lämnar VD-posten.
– Mitt mål är att fortsätta driva ett välmående bolag, att se till att alla har en bra arbetsplats och såklart installera en massa värmepumpar – det är ju vår ”core business”, säger Ellen Arrestad.
Det planeras för ett nytt vatten- och reningsverk i Lindesberg. Byggstarten för den nya anläggningen är beräknad till 2027. Eftersom verksamheten är avgiftsfinansierad kommer kostnaden att belasta brukarna, vilket innebär höjda avgifter för vatten och avlopp för Lindesbergarna.
– Det är de som nyttjar avloppstjänsterna och vattentjänsterna som får betala, säger Ola Westin, chef på Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen, till Sveriges Radio P4 Örebro.
Mejk firar ett år med sin livsmedelsavdelning: ”Gått jättefort” 
Visa hela artikeln
