För närmare tio år sedan övergick ansvaret för kollektivtrafiken i Sverige från kommunerna till regionerna. Nu ska forskare ta reda på vad som hänt efter denna överflyttning – och om förändringen är hållbar.
– Resultatet ska kunna ge exempel på kommuner och regioner som har en god samverkan men också identifiera var det finns flaskhalsar och problem, säger Ida Andersson, forskare i kulturgeografi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Ida Andersson leder det fyraåriga forskningsprojektet som beviljats åtta miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Linköpings universitet och det statliga forskningsinstitutet VTI.
För snart tio år sedan, närmare bestämt 2012, övergick ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna till regionerna, en omorganisation som fått konsekvenser och påverkat resenärer och invånare på olika sätt, men som även gjort detsamma för kommunerna och regionerna.
– Kommunerna har fortfarande ansvar för skolskjutsarna, medan regionerna ansvarar för den reguljära kollektivtrafiken. Det kan innebära att skolskjutsarna går, medan det för andra resenärer inte finns någon förbindelse på samma sträcka, säger Ida Andersson.
Forskarna i projektet har gjort en pilotstudie i tio kommuner och sex regioner, som visar på konsekvenser av att regionerna har tagit över kollektivtrafiken. Innan omläggningen kunde till exempel kommunerna planera för både kollektivtrafik och bostadsbyggande själva, men nu måste regionerna och kommunerna samverka i planeringen, vilket inte alltid är helt enkelt. Detta är något som medför att bussarna inte alltid går som kommunerna önskar.
Pilotstudien visar också att problem kan uppstå i mindre kommuner som ligger vid gränsen mellan två regioner. För invånarna i en liten gränskommun kan det vara viktigare att kunna pendla över regiongränsen, än till regionens huvudort, vilket inte alltid överensstämmer med hemmaregionens sätt att planera.
– Det finns också en skillnad mellan centrum och periferin, där centralorter, och orter som ligger längs pendlarstråk ofta är gynnade. En motsättning kan också finnas mellan halvtomma bussar på landsbygden och fullsatta bussar i stan, säger Ida Andersson.
Hon menar att fullsatta stadsbussar kan ge mer klimatnytta, medan bussar på landet uppfattas som en viktig samhällstjänst för en levande landsbygd. Två sätt att se på hållbarhet, som alltså kan komma att hamna i konflikt.
– En fundering som vi har är om det ökande antalet A-traktorer och mopedbilar på landet kan vara en konsekvens av färre bussförbindelser. Vi ska också undersöka social hållbarhet, som kan handla om hur kollektivtrafiken fungerar i relationen mellan stad och land, säger Ida Andersson.
Målet för forskningen är att ge ett underlag för framtida beslut om kollektivtrafiken. Resultat från projektet kommer fortlöpande att spridas till beslutsfattare och praktiker genom en podcast.
Den 41:a upplagan av Manskören Harmonis Caprice blev både finstämd, humoristisk och rejält svängig, med de båda artisterna Peter Jöback och Daniela Rathana som gäster. Manskören bjöd även på en bejublad hyllning till den bortgångne hårdrockslegendaren Ozzy Osbourne.
15-årige William Klockars och 17-årige Philip Lundqvist, båda från Lindesberg, har redan börjat testa sina vingar som företagare. Med hjälp av sina A-traktorer bistår de med hjälp att köra skräp till återvinningen, kratta löv och skotta snö, för att bara nämna några av de sysslor de erbjuder.
– Många har en bild av oss som har EPA- och A-traktor, och tror att det är bara är dåligt med det, men den kan ju användas för att hjälpa till också, säger William.
Nu förbereder kommunen en minnesplats för veteraner på grönytan vid Bottenån, intill den lilla bron till Loppholmarna. Man har nu påbörjat ett markarbete för att gjuta ett fundament där en minnessten ska resas vars syfte är att hedra personer som har bidragit i fredsbevarande arbete.
På onsdagen inledde Linde Energi sin årliga besiktning av bolagets 180 mil långa elnät i Lindesberg och Närkes Kil. Som vanligt sker detta från helikopter för att få en överblick över ledningarna. Efter en tur över Fanthyttan tar man en kort paus innan det bär av igen. Rasmus Ström och Julius Johansson är två av elbolagets besiktningsmän som följer med i helikoptern och genomför inspektionen.
– Vi behöver gå över hela nätet, och då är det väldigt smidigt att göra det från luften, förklarar Rasmus Ström.
Det blev seger! WSK Lindeberg fortsätter att klättra i klasstrappan efter att man avgjorde det sista kvalspelet till Division 1 mot Per-Ols. Slutspelets storfavorit gästade Lindesberg i ett underläge där WSK Lindesberg fortsatte att rida på den otroliga formvågen och tar sig även obesegrade genom två tunga kvalspel. Nu väntar spel i Division 1 till den kommande säsongen.
– Jag är helt euforisk just nu och vet inte vad mer jag kan säga, säger Magnus Lissmats.
På måndag är det dags att inleda det avslutande kvalspelet där en plats i Allsvenskan står på spel. Bäst av tre spelade matcher är förutsättningarna, varav måndagens match är den enda som spelas i Lindesberg Arena. IFK Ystad HK står för det starka motståndet och en ännu starkare handbollstradition bakom sig men LIF Lindesberg har bestämt sig, de ska uppåt.
– Vi går in till slutkvalet för att ta den Allsvenska platsen, säger Joakim Bååk.
Nu har påsken gjort ett färgstarkt avtryck i det allmänna rummet: harar, ägg och påskkärringar har tagit plats på flera håll i Lindesbergs kommun. I år har det även tillkommit ett helt nytt inslag: en stor korg med färgglada ägg, som har placerats i rondellen vid Lidl. Som vanligt är det fritids- och anläggningsenhetens medarbetare som med stort engagemang, kreativitet och små medel sprider påskglädje.
WSK Lindesberg har flera gånger tidigare arrangerat poolspel för föreningens ungdomar men under lördagen blev det ett arrangemang i en större skala. Totalt 36 ungdomslag från hela länet hade samlats i Lindesberg Arena för säsongens sista poolspel, där glädje och gemenskap sattes i fokus.
– Det har varit ett otroligt engagemang hos alla, säger Hanna Hellsing och Linnéa Håkanson.