För närmare tio år sedan övergick ansvaret för kollektivtrafiken i Sverige från kommunerna till regionerna. Nu ska forskare ta reda på vad som hänt efter denna överflyttning – och om förändringen är hållbar.
– Resultatet ska kunna ge exempel på kommuner och regioner som har en god samverkan men också identifiera var det finns flaskhalsar och problem, säger Ida Andersson, forskare i kulturgeografi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Ida Andersson leder det fyraåriga forskningsprojektet som beviljats åtta miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Linköpings universitet och det statliga forskningsinstitutet VTI.
För snart tio år sedan, närmare bestämt 2012, övergick ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna till regionerna, en omorganisation som fått konsekvenser och påverkat resenärer och invånare på olika sätt, men som även gjort detsamma för kommunerna och regionerna.
– Kommunerna har fortfarande ansvar för skolskjutsarna, medan regionerna ansvarar för den reguljära kollektivtrafiken. Det kan innebära att skolskjutsarna går, medan det för andra resenärer inte finns någon förbindelse på samma sträcka, säger Ida Andersson.
Forskarna i projektet har gjort en pilotstudie i tio kommuner och sex regioner, som visar på konsekvenser av att regionerna har tagit över kollektivtrafiken. Innan omläggningen kunde till exempel kommunerna planera för både kollektivtrafik och bostadsbyggande själva, men nu måste regionerna och kommunerna samverka i planeringen, vilket inte alltid är helt enkelt. Detta är något som medför att bussarna inte alltid går som kommunerna önskar.
Pilotstudien visar också att problem kan uppstå i mindre kommuner som ligger vid gränsen mellan två regioner. För invånarna i en liten gränskommun kan det vara viktigare att kunna pendla över regiongränsen, än till regionens huvudort, vilket inte alltid överensstämmer med hemmaregionens sätt att planera.
– Det finns också en skillnad mellan centrum och periferin, där centralorter, och orter som ligger längs pendlarstråk ofta är gynnade. En motsättning kan också finnas mellan halvtomma bussar på landsbygden och fullsatta bussar i stan, säger Ida Andersson.
Hon menar att fullsatta stadsbussar kan ge mer klimatnytta, medan bussar på landet uppfattas som en viktig samhällstjänst för en levande landsbygd. Två sätt att se på hållbarhet, som alltså kan komma att hamna i konflikt.
– En fundering som vi har är om det ökande antalet A-traktorer och mopedbilar på landet kan vara en konsekvens av färre bussförbindelser. Vi ska också undersöka social hållbarhet, som kan handla om hur kollektivtrafiken fungerar i relationen mellan stad och land, säger Ida Andersson.
Målet för forskningen är att ge ett underlag för framtida beslut om kollektivtrafiken. Resultat från projektet kommer fortlöpande att spridas till beslutsfattare och praktiker genom en podcast.
I oktober 2025 upptäcktes ett hotfullt budskap klottrat på en av väggarna på Lindbackaskolan i Lindesberg. Skolledningen fick då skarp kritik från vårdnadshavare då ingen information gick ut förrän flera timmar senare. Under tisdagen upptäcktes ett nytt hot, skrivet på en bänk i ett klassrum. Ett dygn senare är ingen polisanmälan gjord, och ingen information har gått ut till vårdnadshavare.
– Vi har inget förtroende för skolledningen längre, det här är riktigt illa, säger en förälder till LindeNytt.
Efter mötet med föreningarna som huserar i Sandströms står det klart att de inte ser någon möjlighet att ta över driften av fastigheten. Man fattade därför ett gemensamt beslut att undersöka möjligheten att föreningshuset kan övergå i det kommunala fastighetsbolaget FALAB:s regi.
– Det första är att vi tar en dialog med vårt kommunala bolag om de kan ta över ägandet och rusta upp fastigheten. Frågan är då vad en eventuell hyra skulle kunna bli, säger Conny Ärlerud, tillväxtnämndens ordförande.
I lördags gästade Jon Henrik Fjällgren Lindeskolans aula och bjöd publiken på en härlig kväll fylld av jojk, berättelser och stark närvaro. Konserten blev en hyllning till både samisk kultur och natur – stämningen var på topp och publiken klappade med i musiken. LindeNytt var på plats för att fånga atmosfären på bild.
Hösten 2025 var mycket tung för artisten och skådespelaren Andreas Palm från Lindesberg. En aggressiv cancer tog hans mammas liv, och bara två veckor efter begravningen drabbades hans pappa plötsligt av hjärtstopp och avled. Med hjälp av musiken fick Andreas åter fotfäste och bestämde sig för att göra något gott. Tillsammans med sina tidigare lärare och elever från Estetiska programmet på Lindeskolan arrangerar han nu en insamlingskonsert där alla intäkter går till Cancerfonden.
– Det ska bli så kul, inte minst för att jag får göra det tillsammans med mitt gamla program från gymnasietiden och samtidigt bidra till Cancerfonden, säger Andreas.
För andra gången någonsin så är Lindlöven klara för semifinal i HockeyEttans slutspel mot HockeyAllsvenskan! Trots att Forshaga tvingade fram en fjärde match genom att kvittera slutspelet i antal vunna matcher så blev Lindlöven för mycket när de två lagen fortsatte slutspelet i Ängevi Ishall. Lindelaget avslutade starkt vid båda matcherna och passade även på att sätta en stark punkt till kvartsfinalens fjärde match med de respektingivande slutsiffrorna 5-1.
På tisdagsmorgonen kunde morgonpigga lindesbergare se det uppseendeväckande arbetet med att lyfta tillbaka den numera renoverade tornspiran på det så kallade ”tornhuset” i centrala Lindesberg.
– Det som gör det svårare nu är att den ska ner i hålet mellan ställningarna, och det blåser, så jag hoppas att allt går bra, säger Glen Hedblad, fastighetstekniker på Byggnadsfirman Lund.
Våren anlänt och då är det hög tid att spana efter fåglar igen. Häng med i veckans fotokrönika och se vad jag lyckades fånga i bild.
Strax efter måndagslunchen så höll Linde Energi en invigning av sin nya del av Bergsparkens industriutställning. Efter ett kortare tal av Linde Energis vd, Joakim Johansson, så fick utställningens initiativtagare Greger Nilsson äran att klippa invigningsbandet och således välkomna Linde Energis historia till utställningen som bara blir större.
– Det är framförallt industrin från Lindesberg som jag vill visa upp, säger Greger.