För närmare tio år sedan övergick ansvaret för kollektivtrafiken i Sverige från kommunerna till regionerna. Nu ska forskare ta reda på vad som hänt efter denna överflyttning – och om förändringen är hållbar.
– Resultatet ska kunna ge exempel på kommuner och regioner som har en god samverkan men också identifiera var det finns flaskhalsar och problem, säger Ida Andersson, forskare i kulturgeografi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Ida Andersson leder det fyraåriga forskningsprojektet som beviljats åtta miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Linköpings universitet och det statliga forskningsinstitutet VTI.
För snart tio år sedan, närmare bestämt 2012, övergick ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna till regionerna, en omorganisation som fått konsekvenser och påverkat resenärer och invånare på olika sätt, men som även gjort detsamma för kommunerna och regionerna.
– Kommunerna har fortfarande ansvar för skolskjutsarna, medan regionerna ansvarar för den reguljära kollektivtrafiken. Det kan innebära att skolskjutsarna går, medan det för andra resenärer inte finns någon förbindelse på samma sträcka, säger Ida Andersson.
Forskarna i projektet har gjort en pilotstudie i tio kommuner och sex regioner, som visar på konsekvenser av att regionerna har tagit över kollektivtrafiken. Innan omläggningen kunde till exempel kommunerna planera för både kollektivtrafik och bostadsbyggande själva, men nu måste regionerna och kommunerna samverka i planeringen, vilket inte alltid är helt enkelt. Detta är något som medför att bussarna inte alltid går som kommunerna önskar.
Pilotstudien visar också att problem kan uppstå i mindre kommuner som ligger vid gränsen mellan två regioner. För invånarna i en liten gränskommun kan det vara viktigare att kunna pendla över regiongränsen, än till regionens huvudort, vilket inte alltid överensstämmer med hemmaregionens sätt att planera.
– Det finns också en skillnad mellan centrum och periferin, där centralorter, och orter som ligger längs pendlarstråk ofta är gynnade. En motsättning kan också finnas mellan halvtomma bussar på landsbygden och fullsatta bussar i stan, säger Ida Andersson.
Hon menar att fullsatta stadsbussar kan ge mer klimatnytta, medan bussar på landet uppfattas som en viktig samhällstjänst för en levande landsbygd. Två sätt att se på hållbarhet, som alltså kan komma att hamna i konflikt.
– En fundering som vi har är om det ökande antalet A-traktorer och mopedbilar på landet kan vara en konsekvens av färre bussförbindelser. Vi ska också undersöka social hållbarhet, som kan handla om hur kollektivtrafiken fungerar i relationen mellan stad och land, säger Ida Andersson.
Målet för forskningen är att ge ett underlag för framtida beslut om kollektivtrafiken. Resultat från projektet kommer fortlöpande att spridas till beslutsfattare och praktiker genom en podcast.
På fredagsmorgonen i förra veckan fick elever som klev på skolbussen i Bohr utanför Lindesberg ett oväntat besked under resan. Vid den sista hållplatsen informerade nämligen busschauffören om att det inte skulle gå någon buss hem igen och att eleverna behövde lösa detta på egen hand. Anledningen var på grund av ett vägarbete på sträckan. Nu riktar vårdnadshavaren Ann Skoglund skarp kritik mot hur bussbolaget hanterat ärendet.
– Jag blir skitförbannad, vi fick ingen information alls om detta! Som tur var hade min dotter med sig sin mobil och fick tag på mig, säger Ann Skoglund.
Skinkan ska griljeras, julklappar ska slås in, och sopor ska hämtas. Julafton är nämligen i år en helt vanlig arbetsdag för renhållningsarbetarna i Lindesbergs kommun, som jobbar ända fram till klockan 22.00. Detta har skapat stor frustration och besvikelse bland personalen som berörs.
– Enligt vårt nya kontrakt ska vi jobba alla dagar, så nu ska vi ut och störa julfriden för folk, säger en av renhållningsarbetarna som vill vara anonym.
Denna vecka blir det ingen fotokrönika – istället vill jag passa på att önska er alla en God Jul! /Sami Rahkonen
Under torsdagseftermiddagen hölls den officiella invigningen av det 40 ton tunga konstverket Fallen Rocks. Konstverket uppfördes i mitten av november i år vid Strandpromenaden bakom badhuset Energikällan och består av 39 stenar i olika bergarter och storlekar som tillsammans bildar en labyrint.
– Det är ett konstverk men även vår historia. Jag är otroligt stolt över att vi har fått konstverket till Lindesbergs kommun, sade kommunstyrelsens ordförande Tomas Klockars (M) innan han klippte det glittriga bandet.
Lördagen den 13 december dedikerade Wajih Daoud hela sin arbetsdag på Salong Diem i Lindesberg till Barncancerfonden. Ett initiativ som han genomförde för fjärde året i rad, och som under onsdagskvällen kommer uppmärksammas av TV4.
– Det känns roligt, men lite nervöst, skrattar Wajih.
Ikväll, den 17 december, genomför Manskören Harmoni sin årliga julkonsert tillsammans med Vox Cantare och Linde Symphonic Band i Lindeskolans Aula. I samband med detta tänder Lindesbergs Rotaryklubb cirka 350 marschaller som kommer lysa upp vägen från Lindeskolans Aula längs med strandpromenaden, som en del i deras insamling till det krigsdrabbade Ukraina.
– Vi tänder dem för alla människor i Ukraina som behöver vårt stöd, berättar Anders Svensson från Rotaryklubben.
För lite drygt en vecka sedan släpptes biljetterna till nästa års Caprice. Nu meddelar arrangören att det i stort sett är lapp på luckan – men att man kommer släppa nya platser inom kort.
– Det är naturligtvis jätteroligt! Det återstår endast ett 40-tal biljetter till vardera föreställning, berättar Mats Wedell, ordförande för Manskören Harmoni.
Fyra kulturskapare i Region Örebro län hyllades på fredagen för sina insatser under en högtidlig prisceremoni på Regionfullmäktiges sammanträde. En av dessa var Vedevågs filmskapare Malin Dahl från Backa Studios, som belönades med ett kulturstipendium på 20 000 kronor.
– Det är jättekul och väldigt ärofyllt, jag känner mig hedrad. Jag delar det här priset med min parhäst Johnny Wernersson, säger Malin Dahl vid prisceremonin.