För närmare tio år sedan övergick ansvaret för kollektivtrafiken i Sverige från kommunerna till regionerna. Nu ska forskare ta reda på vad som hänt efter denna överflyttning – och om förändringen är hållbar.
– Resultatet ska kunna ge exempel på kommuner och regioner som har en god samverkan men också identifiera var det finns flaskhalsar och problem, säger Ida Andersson, forskare i kulturgeografi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Ida Andersson leder det fyraåriga forskningsprojektet som beviljats åtta miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Linköpings universitet och det statliga forskningsinstitutet VTI.
För snart tio år sedan, närmare bestämt 2012, övergick ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna till regionerna, en omorganisation som fått konsekvenser och påverkat resenärer och invånare på olika sätt, men som även gjort detsamma för kommunerna och regionerna.
– Kommunerna har fortfarande ansvar för skolskjutsarna, medan regionerna ansvarar för den reguljära kollektivtrafiken. Det kan innebära att skolskjutsarna går, medan det för andra resenärer inte finns någon förbindelse på samma sträcka, säger Ida Andersson.
Forskarna i projektet har gjort en pilotstudie i tio kommuner och sex regioner, som visar på konsekvenser av att regionerna har tagit över kollektivtrafiken. Innan omläggningen kunde till exempel kommunerna planera för både kollektivtrafik och bostadsbyggande själva, men nu måste regionerna och kommunerna samverka i planeringen, vilket inte alltid är helt enkelt. Detta är något som medför att bussarna inte alltid går som kommunerna önskar.
Pilotstudien visar också att problem kan uppstå i mindre kommuner som ligger vid gränsen mellan två regioner. För invånarna i en liten gränskommun kan det vara viktigare att kunna pendla över regiongränsen, än till regionens huvudort, vilket inte alltid överensstämmer med hemmaregionens sätt att planera.
– Det finns också en skillnad mellan centrum och periferin, där centralorter, och orter som ligger längs pendlarstråk ofta är gynnade. En motsättning kan också finnas mellan halvtomma bussar på landsbygden och fullsatta bussar i stan, säger Ida Andersson.
Hon menar att fullsatta stadsbussar kan ge mer klimatnytta, medan bussar på landet uppfattas som en viktig samhällstjänst för en levande landsbygd. Två sätt att se på hållbarhet, som alltså kan komma att hamna i konflikt.
– En fundering som vi har är om det ökande antalet A-traktorer och mopedbilar på landet kan vara en konsekvens av färre bussförbindelser. Vi ska också undersöka social hållbarhet, som kan handla om hur kollektivtrafiken fungerar i relationen mellan stad och land, säger Ida Andersson.
Målet för forskningen är att ge ett underlag för framtida beslut om kollektivtrafiken. Resultat från projektet kommer fortlöpande att spridas till beslutsfattare och praktiker genom en podcast.
På måndag är det dags att inleda det avslutande kvalspelet där en plats i Allsvenskan står på spel. Bäst av tre spelade matcher är förutsättningarna, varav måndagens match är den enda som spelas i Lindesberg Arena. IFK Ystad HK står för det starka motståndet och en ännu starkare handbollstradition bakom sig men LIF Lindesberg har bestämt sig, de ska uppåt.
– Vi går in till slutkvalet för att ta den Allsvenska platsen, säger Joakim Bååk.
Slutspelet mot innebandyns Division 1 är i fullt spel och under påskdagen kan WSK Lindesberg säkra en plats i Ettan på hemmaplan. Fredagens seger mot Fagerstalaget, Per-Ols IBF, gör att WSK Lindesberg står med matchboll där man vid seger kliver uppåt till Ettan medan en hemmaförlust tvingar fram en ny resa till Fagersta.
– Nu är det vi som sitter på trumfkortet så jag tycker att det ser bra ut inför söndagen, säger Magnus Lissmats.
Under onsdagseftermiddagen utsattes fyra fordon för skadegörelse på parkeringen vid akutmottagningen i Lindesberg. En polispatrull beordrades ut till platsen, där man dokumenterade skadorna och sökte efter en misstänkt gärningsperson, men ingen misstänkt har gripits.
– Om man har gjort iakttagelser som kan vara av värde för utredningen får man gärna höra av sig till oss, säger Sophia Jiglind polisens presstalesperson i region Bergslagen.
Vilken thriller! Med tre minuter kvar av den ordinarie matchtiden såg mycket mörkt ut för Lindlöven som jagar en finalplats i den norra seriens slutspel mot HockeyAllsvenskan. Boden hade ett rejält övertag med 2-0 i den tredje periodens slutminuter men Lindlöven hade inte gett upp. I matchens 58:e minut kom både en reducering och en kvittering från hemmatruppen som vänder hela matchen i en matchavgörande förlängning.
– Det är riktigt skönt nu faktiskt, vi gav inte upp utan körde hela vägen, säger Jesper Broeng.
Semifinalen av HockeyEttans slutspel till HockeyAllsvenskan har tagit sig till Lindehov, där hemmatruppen kommer med ett jobbigt underläge. Boden leder semifinalen med 2-0 i matcher och skulle vid seger avsluta både semifinalen men även Lindlövens säsong. Måndagens möte är en viktig måstematch för hemmalaget som inte känner sig slagna på förhand.
– Jag ser det snarare som en möjlighet att vända siffrorna nu när vi får hemmafördel, säger Lennart Hermansson.
WSK Lindesberg har flera gånger tidigare arrangerat poolspel för föreningens ungdomar men under lördagen blev det ett arrangemang i en större skala. Totalt 36 ungdomslag från hela länet hade samlats i Lindesberg Arena för säsongens sista poolspel, där glädje och gemenskap sattes i fokus.
– Det har varit ett otroligt engagemang hos alla, säger Hanna Hellsing och Linnéa Håkanson.
Inom kort påbörjas markförberedelserna för de flerfamiljshus som planeras vid Sjövallen i Frövi. Det handlar bland annat om att asfaltera den befintliga grusvägen vid småbåtshamnen, installera belysning, flytta cykelvägen närmare sjön och sanera marken. Därefter ska två byggrätter läggas ut till försäljning, och förhoppningen är nu att en privat aktör vill ta vid.
– Det är en väldigt attraktiv plan på en vacker plats nära vattnet som har stor potential, så vi tror att den kommer att locka när vi lägger ut den till försäljning, säger Torsten Blomé, mark- och exploateringsansvarig i Lindesbergs kommun.
Under de närmsta 10-15 åren kommer invånarna i Lindesbergs kommun uppleva betydligt högre avgifter för vatten, då man behöver göra stora investeringar för att hålla verksamheten igång. Ett problem som många av landets kommuner nu brottas med, då mycket av VA-nätet byggdes under samma tidsperiod, samtidigt som det kommer nya lagkrav.
– En familj kommer få betala mer i avgift 2040 än idag, från cirka 11 000 kronor till ungefär 27 000 kronor. Men det skiljer sig kraftigt mellan stad och landsbygd, så i Lindesberg kan det nog snarare handla om 35-40 000 kronor, berättar VA-chef Ola Vestin under ett föredrag hos Rotary på måndagen.