För närmare tio år sedan övergick ansvaret för kollektivtrafiken i Sverige från kommunerna till regionerna. Nu ska forskare ta reda på vad som hänt efter denna överflyttning – och om förändringen är hållbar.
– Resultatet ska kunna ge exempel på kommuner och regioner som har en god samverkan men också identifiera var det finns flaskhalsar och problem, säger Ida Andersson, forskare i kulturgeografi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Ida Andersson leder det fyraåriga forskningsprojektet som beviljats åtta miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Linköpings universitet och det statliga forskningsinstitutet VTI.
För snart tio år sedan, närmare bestämt 2012, övergick ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna till regionerna, en omorganisation som fått konsekvenser och påverkat resenärer och invånare på olika sätt, men som även gjort detsamma för kommunerna och regionerna.
– Kommunerna har fortfarande ansvar för skolskjutsarna, medan regionerna ansvarar för den reguljära kollektivtrafiken. Det kan innebära att skolskjutsarna går, medan det för andra resenärer inte finns någon förbindelse på samma sträcka, säger Ida Andersson.
Forskarna i projektet har gjort en pilotstudie i tio kommuner och sex regioner, som visar på konsekvenser av att regionerna har tagit över kollektivtrafiken. Innan omläggningen kunde till exempel kommunerna planera för både kollektivtrafik och bostadsbyggande själva, men nu måste regionerna och kommunerna samverka i planeringen, vilket inte alltid är helt enkelt. Detta är något som medför att bussarna inte alltid går som kommunerna önskar.
Pilotstudien visar också att problem kan uppstå i mindre kommuner som ligger vid gränsen mellan två regioner. För invånarna i en liten gränskommun kan det vara viktigare att kunna pendla över regiongränsen, än till regionens huvudort, vilket inte alltid överensstämmer med hemmaregionens sätt att planera.
– Det finns också en skillnad mellan centrum och periferin, där centralorter, och orter som ligger längs pendlarstråk ofta är gynnade. En motsättning kan också finnas mellan halvtomma bussar på landsbygden och fullsatta bussar i stan, säger Ida Andersson.
Hon menar att fullsatta stadsbussar kan ge mer klimatnytta, medan bussar på landet uppfattas som en viktig samhällstjänst för en levande landsbygd. Två sätt att se på hållbarhet, som alltså kan komma att hamna i konflikt.
– En fundering som vi har är om det ökande antalet A-traktorer och mopedbilar på landet kan vara en konsekvens av färre bussförbindelser. Vi ska också undersöka social hållbarhet, som kan handla om hur kollektivtrafiken fungerar i relationen mellan stad och land, säger Ida Andersson.
Målet för forskningen är att ge ett underlag för framtida beslut om kollektivtrafiken. Resultat från projektet kommer fortlöpande att spridas till beslutsfattare och praktiker genom en podcast.
I december 2025 genomförde Arbetsmiljöverket en inspektion av Hemtjänsten Kärnans verksamhet i Lindesberg. Vid inspektionen framkom en rad olika brister, bland annat att rutinerna kring rapportering av ohälsa, olycksfall eller tillbud inte fungerar i praktiken och att det förekommer ett högre antal tillbud än vad som inrapporteras.
En poäng behövdes för att Lindlöven skulle få en garantiplats till det kommande slutspelet som drar igång i början av mars. Onsdagen bjöd på en fysisk match med ett hårdspelade Sollentuna som i sin tur jagar den sista av fyra Play In-platser. Efter mycket utvisningar i Lindehov så kunde hemmalaget knipa sina poäng och kan redan nu förbereda truppen inför HockeyEttans kvartsfinal.
– Vårt första delmål inför säsongen var att sluta inom topp sex i tabellen och nu är det avklarat, säger Simon Nyhlén-Persson.
Söndagen den 1 februari öppnade Ridde Demiri sin nya barbershop i Frövi. Efter att tidigare ha delat lokal med gymmet i några månader valde han att satsa, och öppna sin salong i helt egen regi.
– Det här är en nystart för mig, det känns jätteskönt, säger han.
Har du uppmärksammat en pedagog eller ett arbetslag som har gjort det lilla extra för att lyfta fram delaktighet och demokrati i sin undervisning? I så fall är det hög tid att nominera till årets pedagogiska pris, som varje år delas ut av Barn- och utbildningsnämnden.
Under sina 10 år som gymnasiechef på Lindeskolan, har Staffan Hörnberg minst sagt gjort ett stort avtryck hos eleverna. Det numera ikoniska uttrycket ”Lindeskolan äger” myntade han, vilket nu är en självklarhet hos alla på skolan. Att Hörnberg nu gör sin sista termin är en stor förlust för skolan, menar representanter från elevkåren.
– Den personen som har haft störst inflytande för den här familjära känslan är ju Staffan, han är ändå högst uppsatt men tar sig alltid tid för eleverna, säger Daniel Flodstrom, elevkårens ordförande.
Gymnasiechef Staffan Hörnberg gör sin sista termin på Lindeskolan, då han kommer att gå i pension i sommar. Dock inte helt självvalt, då han enligt flera säkra källor ska ha önskat att arbeta kvar ett år till.
– Staffans vilja har varit att fortsätta ett år till, och jag tycker att det här är ovärdigt, säger Anders Persson som är lärare på skolan.
Under måndagens sammanträde i kommunstyrelsen lade Moderaterna fram ett förslag om att minska den politiska organisationen i kommunfullmäktige från 45 ledamöter och 29 ersättare till 41 ledamöter och 27 ersättare. Förslaget fick dock inte gehör från något annat parti.
– Kostnaden är inte det primära, det handlar om några tusenlappar, men signalvärdet att vi också utvecklar och anpassar den politiska organisationen enligt den övriga förändringen och utvecklingen vi ser i kommunen och Sverige, förklarar Tomas Klockars
Det som började som en ”vanlig” LIF Lindesberg-match med ett högt speltempo och många mål, förvandlades i den andra halvleken till en ren slakt. Med halvtidssiffrorna 17-15 så växlade LIF Lindesberg upp sig ordentligt inför matchens andra halva där man enbart släppte in två mål genom den andra halvleken, samtidigt som hemmatruppen själva satte punkt med fjorton raka mål inom matchens sista kvart.