För närmare tio år sedan övergick ansvaret för kollektivtrafiken i Sverige från kommunerna till regionerna. Nu ska forskare ta reda på vad som hänt efter denna överflyttning – och om förändringen är hållbar.
– Resultatet ska kunna ge exempel på kommuner och regioner som har en god samverkan men också identifiera var det finns flaskhalsar och problem, säger Ida Andersson, forskare i kulturgeografi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Ida Andersson leder det fyraåriga forskningsprojektet som beviljats åtta miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Linköpings universitet och det statliga forskningsinstitutet VTI.
För snart tio år sedan, närmare bestämt 2012, övergick ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna till regionerna, en omorganisation som fått konsekvenser och påverkat resenärer och invånare på olika sätt, men som även gjort detsamma för kommunerna och regionerna.
– Kommunerna har fortfarande ansvar för skolskjutsarna, medan regionerna ansvarar för den reguljära kollektivtrafiken. Det kan innebära att skolskjutsarna går, medan det för andra resenärer inte finns någon förbindelse på samma sträcka, säger Ida Andersson.
Forskarna i projektet har gjort en pilotstudie i tio kommuner och sex regioner, som visar på konsekvenser av att regionerna har tagit över kollektivtrafiken. Innan omläggningen kunde till exempel kommunerna planera för både kollektivtrafik och bostadsbyggande själva, men nu måste regionerna och kommunerna samverka i planeringen, vilket inte alltid är helt enkelt. Detta är något som medför att bussarna inte alltid går som kommunerna önskar.
Pilotstudien visar också att problem kan uppstå i mindre kommuner som ligger vid gränsen mellan två regioner. För invånarna i en liten gränskommun kan det vara viktigare att kunna pendla över regiongränsen, än till regionens huvudort, vilket inte alltid överensstämmer med hemmaregionens sätt att planera.
– Det finns också en skillnad mellan centrum och periferin, där centralorter, och orter som ligger längs pendlarstråk ofta är gynnade. En motsättning kan också finnas mellan halvtomma bussar på landsbygden och fullsatta bussar i stan, säger Ida Andersson.
Hon menar att fullsatta stadsbussar kan ge mer klimatnytta, medan bussar på landet uppfattas som en viktig samhällstjänst för en levande landsbygd. Två sätt att se på hållbarhet, som alltså kan komma att hamna i konflikt.
– En fundering som vi har är om det ökande antalet A-traktorer och mopedbilar på landet kan vara en konsekvens av färre bussförbindelser. Vi ska också undersöka social hållbarhet, som kan handla om hur kollektivtrafiken fungerar i relationen mellan stad och land, säger Ida Andersson.
Målet för forskningen är att ge ett underlag för framtida beslut om kollektivtrafiken. Resultat från projektet kommer fortlöpande att spridas till beslutsfattare och praktiker genom en podcast.
Vid Arbetsmiljöverkets inspektion av Hemtjänsten Kärnans verksamhet i slutet av förra året framkom en rad brister. Bland annat att rutinerna kring rapportering av ohälsa, olycksfall eller tillbud inte fungerar i praktiken och att det förekommer ett högre antal tillbud än vad som inrapporteras. Bristerna är dock långt fler än så, enligt två undersköterskor som arbetar inom verksamheten, som nu berättar för LindeNytt hur det egentligen ser ut.
– Jag vill inte ha mina föräldrar inom Lindesbergs hemtjänst, säger Lisa.
Det blir ingen säsong i futsalens högsta liga RFL, Regionala Futsalligan, för IFK Lindesbergs damer. Efter bortaförlusten mot IFK Haninge, med sex mål i målskillnad, så är chansen i princip omöjlig. Till måndagens kvalmatch mot Bäckby United FC så gick hemmadamerna däremot in på planen med siktet på att avsluta säsongen med flaggan i topp. Något som man verkligen lever upp till när man vinner kvalmatchen med fina 4-2.
– Det var en bra revansch efter smällen mot Haninge, säger Elin Zander och Alina Chahade.
Under söndagen skulle det avgöras om vilket plats i tabellen som Lindlöven avslutar säsongen med. Efter en utklassning mot Falu IF med 8-0, vilket även säkrar Lindlövens elfte hållna nolla, så blev det till slut en tredje plats inför det kommande slutspelet. Det gör att Lindlöven kommer att få slutspelsstrida mot Forshaga IF när slutspelsserien inleds i Lindehov den 13:e mars.
Till måndagen så kommer IFK Lindesbergs damer att inta Lindesberg Arena. Damerna är mitt i sin kvalserie till futsalens högsta serie, RFL, där samtliga tre lagen i kvalgruppen ska få genomföra en match på hemmaplan. Trots en tung förlust med 8-2 mot Haninge som har gett stora svårigheter för att IFK Lindesberg ska ha möjlighet att ta sig vidare, så vill hemmalaget avsluta säsongen på topp.
– Vi ser fram emot att avsluta våran fantastiska futsalsäsong på hemmaplan inför hemmapubliken, säger Martin Eriksson.
Libo Cup växer sig bara större med varje år och under veckoslutet är det dags för cupens sjunde upplaga, som även den är större än någonsin. Strax över 1 000 unga handbollsspelare fördelat på drygt 85 lag beräknas gästa Lindesberg där två av lagen har tagit resan från finska Helsingfors för att delta. Vid 15-slaget under fredagen inleds tredagarsturneringen som förväntas spela 198 matcher under helgen.
– Vi hoppas att få så många besökare till oss som möjligt så att Lindesberg får visa upp sig från sin bästa sida, meddelar Ricky Nordahl.
Ifjol missade LIF Lindesberg den efterlängtade kvalplatsen till Allsvenskan med bara ett ynka mål för lite i målskillnad. Till den nuvarande säsongen har LIF Lindesberg istället gjort allt för att inte hamna i samma fälla och har gått all-in för att avsluta serien med en förstärkt målskillnad. En fungerande taktik då LIF Lindesberg under onsdagen säkrade en kvalplats mot Allsvenskan till den kommande våren.
– Det känns jätteskönt att det är säkrat nu, säger Asso Eliassi.
Med start i mars blir tidigare Mötesplats Linden i Lindesberg en del av Höjdpunkten, en verksamhet som riktar sig till alla seniorer i kommunen. Två gånger i veckan ordnas träffar med fika och aktiviteter i Lindesberg, Frövi och Storå, som en fritidsgård för invånare från 65 år och uppåt.
– Förhoppningen är att skapa en gemenskap som blir höjdpunkten på veckan för kommunens seniorer, säger Elene Jirvelius, processledare för Nära vård på Lindesbergs kommun i ett pressmeddelande.
I juli 2022 kördes StreetWeek senast i Lindesberg, ett evenemang som då lockade över 5000 besökare till Linde Raceway för att njuta av vrålande motorer i höga hastigheter. Sedan dess har tävlingen körts på andra banor i Sverige, då Linde Raceway helt enkelt var i för dåligt skick. Men redan i sommar blir det ändring på det, då den oerhört populära motorfesten kommer tillbaka, tack vare att Lindesbergs kommun asfalterar om banan.
– Nu får vi en nytändning och kan fortsätta göra det som vi är bra på, säger Mikael ”Blomman” Blomberg glatt.