För närmare tio år sedan övergick ansvaret för kollektivtrafiken i Sverige från kommunerna till regionerna. Nu ska forskare ta reda på vad som hänt efter denna överflyttning – och om förändringen är hållbar.
– Resultatet ska kunna ge exempel på kommuner och regioner som har en god samverkan men också identifiera var det finns flaskhalsar och problem, säger Ida Andersson, forskare i kulturgeografi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Ida Andersson leder det fyraåriga forskningsprojektet som beviljats åtta miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Linköpings universitet och det statliga forskningsinstitutet VTI.
För snart tio år sedan, närmare bestämt 2012, övergick ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna till regionerna, en omorganisation som fått konsekvenser och påverkat resenärer och invånare på olika sätt, men som även gjort detsamma för kommunerna och regionerna.
– Kommunerna har fortfarande ansvar för skolskjutsarna, medan regionerna ansvarar för den reguljära kollektivtrafiken. Det kan innebära att skolskjutsarna går, medan det för andra resenärer inte finns någon förbindelse på samma sträcka, säger Ida Andersson.
Forskarna i projektet har gjort en pilotstudie i tio kommuner och sex regioner, som visar på konsekvenser av att regionerna har tagit över kollektivtrafiken. Innan omläggningen kunde till exempel kommunerna planera för både kollektivtrafik och bostadsbyggande själva, men nu måste regionerna och kommunerna samverka i planeringen, vilket inte alltid är helt enkelt. Detta är något som medför att bussarna inte alltid går som kommunerna önskar.
Pilotstudien visar också att problem kan uppstå i mindre kommuner som ligger vid gränsen mellan två regioner. För invånarna i en liten gränskommun kan det vara viktigare att kunna pendla över regiongränsen, än till regionens huvudort, vilket inte alltid överensstämmer med hemmaregionens sätt att planera.
– Det finns också en skillnad mellan centrum och periferin, där centralorter, och orter som ligger längs pendlarstråk ofta är gynnade. En motsättning kan också finnas mellan halvtomma bussar på landsbygden och fullsatta bussar i stan, säger Ida Andersson.
Hon menar att fullsatta stadsbussar kan ge mer klimatnytta, medan bussar på landet uppfattas som en viktig samhällstjänst för en levande landsbygd. Två sätt att se på hållbarhet, som alltså kan komma att hamna i konflikt.
– En fundering som vi har är om det ökande antalet A-traktorer och mopedbilar på landet kan vara en konsekvens av färre bussförbindelser. Vi ska också undersöka social hållbarhet, som kan handla om hur kollektivtrafiken fungerar i relationen mellan stad och land, säger Ida Andersson.
Målet för forskningen är att ge ett underlag för framtida beslut om kollektivtrafiken. Resultat från projektet kommer fortlöpande att spridas till beslutsfattare och praktiker genom en podcast.
På söndag möter Lindlöven Arlanda Wings i hemmaborgen Lindehov. LindeNytt har pratat med lagtränare Lennart ”Lelle” Hermansson inför nedsläppet.
SMHI har utfärdat en gul varning för plötslig ishalka i stora delar av länet – bland annat i norra länsdelen.
Till tisdagens sena föreställning av Strålande Jul i Lindesberg arena finns nu en mycket speciell plats till förfogande. På första parkett, raden allra längst fram, kan man få chansen att sitta tillsammans med kommuntoppar från hela länet. Kommunen ber nu allmänheten om hjälp att nominera en lokal eldsjäl som blir hedersgäst under konserten.
– Det är den bästa platsen i hela arenan, och man kanske kommer med i tv också, säger kommundirektör Henrik Arenvang.
INSÄNDARE/DEBATT: Vad är det dom pågår inom äldrevården i Lindesberg? Efter att ha läst insändare och pågående artiklar i NA är frågan befogad. Den 14 oktober var rubriken ”Äldreomsorgen är ett sjunkande skepp”. Där beskrivs en ohållbar arbetsmiljö med ändrade arbetstider var 4:e vecka. Att planera sin fritid beskrivs som otänkbart. Det är personalbrist samtidigt som bemanningsenheten har dubbla chefer på varje boende. Insändaren är underskriven av. ”Mycket trötta undersköterskor.” Fullt förståeligt om anonymitet då de vid avslöjande av sina namn drabbas av repressalier. Hur kan det vara möjligt?
Knappt en månad efter att inrymningslarmet gick på Brotorpsskolan, då både insatsstyrkan och helikoptrar sattes in, var det dags igen. Runt klockan 12:30 på tisdagen aktiverades inrymningslarmet återigen, även denna gång ett falsklarm.
– Att man inte, efter det förra scenariot, pausar systemet helt, när det inte fungerar som det ska. Istället bara låter man det vara och fortsätter testa det på våra barn, säger en mycket upprörd förälder till LindeNytt.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har beslutat att sluta producera den almanacka som under flera års tid har delats ut till hushållen. Almanackan, som har prytts av bilder inskickade av kommuninvånare, har även innehållit nyttig information om återvinningscentraler och avfallssortering. Nu tackar man för den tid som varit och meddelar samtidigt att all viktig information även fortsättningsvis kommer att publiceras bland annat på kommunens hemsida.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
Den 25 november spelas Strålande Jul in i Lindesberg arena, en stämningsfull julkonsert som sedan kommer att sändas på TV4 på självaste julafton. Redan dagen innan, på måndagen, kommer lindesbergarna märka av att Strålande Jul nalkas, då hundratals marschaller ska tändas från Sundsbron fram till arenan.