För närmare tio år sedan övergick ansvaret för kollektivtrafiken i Sverige från kommunerna till regionerna. Nu ska forskare ta reda på vad som hänt efter denna överflyttning – och om förändringen är hållbar.
– Resultatet ska kunna ge exempel på kommuner och regioner som har en god samverkan men också identifiera var det finns flaskhalsar och problem, säger Ida Andersson, forskare i kulturgeografi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Ida Andersson leder det fyraåriga forskningsprojektet som beviljats åtta miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Linköpings universitet och det statliga forskningsinstitutet VTI.
För snart tio år sedan, närmare bestämt 2012, övergick ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna till regionerna, en omorganisation som fått konsekvenser och påverkat resenärer och invånare på olika sätt, men som även gjort detsamma för kommunerna och regionerna.
– Kommunerna har fortfarande ansvar för skolskjutsarna, medan regionerna ansvarar för den reguljära kollektivtrafiken. Det kan innebära att skolskjutsarna går, medan det för andra resenärer inte finns någon förbindelse på samma sträcka, säger Ida Andersson.
Forskarna i projektet har gjort en pilotstudie i tio kommuner och sex regioner, som visar på konsekvenser av att regionerna har tagit över kollektivtrafiken. Innan omläggningen kunde till exempel kommunerna planera för både kollektivtrafik och bostadsbyggande själva, men nu måste regionerna och kommunerna samverka i planeringen, vilket inte alltid är helt enkelt. Detta är något som medför att bussarna inte alltid går som kommunerna önskar.
Pilotstudien visar också att problem kan uppstå i mindre kommuner som ligger vid gränsen mellan två regioner. För invånarna i en liten gränskommun kan det vara viktigare att kunna pendla över regiongränsen, än till regionens huvudort, vilket inte alltid överensstämmer med hemmaregionens sätt att planera.
– Det finns också en skillnad mellan centrum och periferin, där centralorter, och orter som ligger längs pendlarstråk ofta är gynnade. En motsättning kan också finnas mellan halvtomma bussar på landsbygden och fullsatta bussar i stan, säger Ida Andersson.
Hon menar att fullsatta stadsbussar kan ge mer klimatnytta, medan bussar på landet uppfattas som en viktig samhällstjänst för en levande landsbygd. Två sätt att se på hållbarhet, som alltså kan komma att hamna i konflikt.
– En fundering som vi har är om det ökande antalet A-traktorer och mopedbilar på landet kan vara en konsekvens av färre bussförbindelser. Vi ska också undersöka social hållbarhet, som kan handla om hur kollektivtrafiken fungerar i relationen mellan stad och land, säger Ida Andersson.
Målet för forskningen är att ge ett underlag för framtida beslut om kollektivtrafiken. Resultat från projektet kommer fortlöpande att spridas till beslutsfattare och praktiker genom en podcast.
Det blir artisten Peter Jöback som gästar 2026 års Caprice tillsammans med en hemlig gästartist. Detta offentliggjorde arrangören, Manskören Harmoni, för allmänheten på fredagen.
– När vi börjar tänka på de låtar han gjort genom åren, och att tillsammans framföra dessa på en Caprice, så är det ju gåshud direkt, kommenterar Mats Wedell, ordförande för Harmoni.
Under en längre period har det varit grått och tråkigt utomhus. Antingen regnar det eller så är det väldigt dimmigt. Jag har under denna period varit väldigt aktiv med att åka runt och titta efter djur och fåglar – och lyckats göra ett par riktigt trevliga observationer.
Planerna för den stängda Stadsskogsskolan i Lindesberg har varierat under åren – det har bland annat diskuterats att bygga äldreboende och bostäder i fastigheten. Nu slopar man dessa visioner – åtminstone i kommunal regi. Den gamla skolbyggnaden skall istället säljas och redan nu har en mäklarfirma fått i uppdrag att sondera terrängen. FALAB hoppas nu att en privat aktör kan ta över och utveckla byggnaden.
– Det är viktigt att vi väljer köpare med omsorg. Vi har ett ansvar vid försäljning och söker en aktör som vi litar på och tror kommer göra det här riktigt bra, säger Mikael Kihlberg, VD för FALAB/LIBO.
Socialnämnden har under hösten genomfört en utredning över ”hemtjänst söder”, det vill säga hemtjänsten i Frövi och Fellingsbro. Syftet har varit att utreda besparingar och effektiviseringar inom verksamheten, något som fått många att befara det värsta. Under torsdagen kom dock nämndens ordförande, Tom Persson (SD) med ett lugnande besked.
– Från presidiet har vi lagt två förslag till beslut, att dagens hemtjänstgrupper blir kvar i befintliga lokaler, utifrån att vi inte ser någon organisatorisk fördel i en flytt i utredningen, samt att det främjar Fellingsbro som ort.
På onsdagseftermiddagen fick Linde bergslags församling ta emot en rekorderlig summa pengar i gåva från Lions Club Storå inför den annalkande julhelgen. Årets gåva är den största i klubbens historia och kommer väl till pass då allt fler söker stöd från församlingen – inte minst i juletider.
– Det är en gåva som betyder otroligt mycket för de utsatta familjer som bor här i området och som inte har mat för dagen, säger diakon Susanne Lindblom från Linde bergslags församling.
INSÄNDARE/DEBATT: På kommunfullmäktige den 10 november hade Elin Axelsson (S) ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Tomas Klockars (M). Interpellationen handlade om en inbjudan till dialog med den nationella samordnaren för frivillig återvandring. På regeringens hemsida står följande: ”Återvandringsbidraget ger personer som av olika skäl inte trivs eller blivit tillräckligt integrerade i det svenska samhället en chans till en nystart i sitt hemland.” Bidraget är alltså helt frivilligt och inte kopplat till tvång så som det framställs i interpellationen.
Klockan 13:35 på måndagen larmades räddningstjänsten till Lindbackaskolan i Lindesberg, efter att skolans brandlarm utlösts. Skolan utrymdes och man kunde snabbt konstatera att det inte var frågan om någon brand, utan snarare vaperökande elever.
Under torsdagsförmiddagen utlöstes ytterligare ett inrymningslarm på en skola i Lindesberg – denna gång på Lindbackaskolan. Man kunde dock snabbt konstatera att det rörde sig om ett falsklarm, orsakat av elever.
– Det här får bara inte inträffa. Det skapar oro och dålig tillit till hela vårt larmsystem, säger Staffan Hörnberg, kommunikatör för Lindbackaskolan.
Visa hela artikeln
Martin Stenmarck: ”Lindesberg är vackert” 
