För närmare tio år sedan övergick ansvaret för kollektivtrafiken i Sverige från kommunerna till regionerna. Nu ska forskare ta reda på vad som hänt efter denna överflyttning – och om förändringen är hållbar.
– Resultatet ska kunna ge exempel på kommuner och regioner som har en god samverkan men också identifiera var det finns flaskhalsar och problem, säger Ida Andersson, forskare i kulturgeografi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Ida Andersson leder det fyraåriga forskningsprojektet som beviljats åtta miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Linköpings universitet och det statliga forskningsinstitutet VTI.
För snart tio år sedan, närmare bestämt 2012, övergick ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna till regionerna, en omorganisation som fått konsekvenser och påverkat resenärer och invånare på olika sätt, men som även gjort detsamma för kommunerna och regionerna.
– Kommunerna har fortfarande ansvar för skolskjutsarna, medan regionerna ansvarar för den reguljära kollektivtrafiken. Det kan innebära att skolskjutsarna går, medan det för andra resenärer inte finns någon förbindelse på samma sträcka, säger Ida Andersson.
Forskarna i projektet har gjort en pilotstudie i tio kommuner och sex regioner, som visar på konsekvenser av att regionerna har tagit över kollektivtrafiken. Innan omläggningen kunde till exempel kommunerna planera för både kollektivtrafik och bostadsbyggande själva, men nu måste regionerna och kommunerna samverka i planeringen, vilket inte alltid är helt enkelt. Detta är något som medför att bussarna inte alltid går som kommunerna önskar.
Pilotstudien visar också att problem kan uppstå i mindre kommuner som ligger vid gränsen mellan två regioner. För invånarna i en liten gränskommun kan det vara viktigare att kunna pendla över regiongränsen, än till regionens huvudort, vilket inte alltid överensstämmer med hemmaregionens sätt att planera.
– Det finns också en skillnad mellan centrum och periferin, där centralorter, och orter som ligger längs pendlarstråk ofta är gynnade. En motsättning kan också finnas mellan halvtomma bussar på landsbygden och fullsatta bussar i stan, säger Ida Andersson.
Hon menar att fullsatta stadsbussar kan ge mer klimatnytta, medan bussar på landet uppfattas som en viktig samhällstjänst för en levande landsbygd. Två sätt att se på hållbarhet, som alltså kan komma att hamna i konflikt.
– En fundering som vi har är om det ökande antalet A-traktorer och mopedbilar på landet kan vara en konsekvens av färre bussförbindelser. Vi ska också undersöka social hållbarhet, som kan handla om hur kollektivtrafiken fungerar i relationen mellan stad och land, säger Ida Andersson.
Målet för forskningen är att ge ett underlag för framtida beslut om kollektivtrafiken. Resultat från projektet kommer fortlöpande att spridas till beslutsfattare och praktiker genom en podcast.
Det blev en jämn hemmamatch mot Anderstorp under onsdagen men precis som vid bortamötet så blev det seger för LIF Lindesberg. En extra skön seger för hemmalaget som nu är klara för slutkvalet till Allsvenskan, där en plats till nästa säsongs Allsvenska står på spel. Vilket lag man får möta framåt är ännu inte klart men LIF Lindesberg är ett steg närmare en comeback i handbollens nästhögsta serie.
Under onsdagen avgjordes årets pitchtävling för UF-företag på Lindeskolan i Lindesberg. Sparbanken Bergslagen, tillsammans med skolan och ett antal lokala samarbetspartners, arrangerade tävlingen där man delade ut priser i fyra olika kategorier. Varje vinnande företag fick ta emot en prischeck om 5000 kronor vardera, som kanske kan hjälpa de unga entreprenörerna en bit i sitt fortsatta arbete.
Under nästa vecka kommer Samhällsbyggnadsförvaltningen att påbörja vårstädningen efter vinterns halkbekämpning. Arbetet inleds på de större vägarna i centrala Lindesberg, och man räknar med att börja i villaområdena någon gång efter påsk.
– Kommer det ett väderomslag kan vi behöva tänka om, men som det ser ut just nu smyger vi i gång grusupptagningen då, säger Mikael Dahlin, enhetschef för gata/trafik på Samhällsbyggnadsförvaltningen.
Under de närmsta 10-15 åren kommer invånarna i Lindesbergs kommun uppleva betydligt högre avgifter för vatten, då man behöver göra stora investeringar för att hålla verksamheten igång. Ett problem som många av landets kommuner nu brottas med, då mycket av VA-nätet byggdes under samma tidsperiod, samtidigt som det kommer nya lagkrav.
– En familj kommer få betala mer i avgift 2040 än idag, från cirka 11 000 kronor till ungefär 27 000 kronor. Men det skiljer sig kraftigt mellan stad och landsbygd, så i Lindesberg kan det nog snarare handla om 35-40 000 kronor, berättar VA-chef Ola Vestin under ett föredrag hos Rotary på måndagen.
Det närmar sig Valborgsmässoafton den 30 april och på flera platser runt om i kommunen laddas det nu för ett traditionsenligt firande – men inte i centrala Lindesberg. Detta informerar Lindesbergs kommun om i ett pressmeddelande. I år har ingen förening lämnat in en intresseanmälan om att arrangera årets firande i Oscarsparken.
– Det innebär att något organiserat firande med valborgsmässoeld tyvärr inte kommer att genomföras där i år, säger Kenneth Andersson, fritidssamordnare i Lindesbergs kommun.
Navet är, som namnet antyder, Stråssas centrala mötesplats och drivs av Stråssa byförening. Under det senaste året har verksamheten fått ett ordentligt lyft med aktiviteter för såväl gammal som ung. Allt från stickkafé till fritidsgård och judo – och det är välbesökt. På senare tid har man dock känt av de stigande kostnaderna och kämpar nu för att hålla sig flytande så länge som möjligt.
– Vi har vädjat till kommunen att ställa upp lite mer. Det stöd vi får räcker precis till grundavgiften för vattnet, säger Göran Fredriksson, ordförande i Stråssa byförening.
Årets Funkisvecka i Lindesberg invigdes under måndagen inför en fullsatt publik i Grenverket. Invigningen leddes av Lindesbergs Stjärnor med festligheter som musik och kluriga gåtor och markerade början på en fullspäckad vecka med aktiviteter. Socialnämndens ordförande, Tom Persson (SD), höll ett inledande tal där han betonade hur viktig veckan är för både personer med och utan funktionsnedsättning.
– Det är en vecka för att lära sig förstå varandra, ha roligt tillsammans och knyta nya vänskapsband, förkunnade han.
Det är mycket på gång i Frövi. Tomatodlingen är i färd med att uppföra ytterligare ett växthus, fler nyetableringar planeras och strandpromenaden är under utveckling. Nu vill Lindesbergs kommun göra en ”kraftsamling” under projektnamnet ”Vi är Frövi” tillsammans med invånarna för samhällsplaneringen av orten.
– Jag håller tummarna för ett stort engagemang från mina 2 500 grannar i Frövi. Då kan vi få bra saker att hända framåt, säger Simon Tullstedt, projektledare för kraftsamlingen och själv frövibo, i ett uttalande på kommunens hemsida.
Ny kvalseger för LIF Lindesberg – nu väntar slutkval 
Visa hela artikeln
