För närmare tio år sedan övergick ansvaret för kollektivtrafiken i Sverige från kommunerna till regionerna. Nu ska forskare ta reda på vad som hänt efter denna överflyttning – och om förändringen är hållbar.
– Resultatet ska kunna ge exempel på kommuner och regioner som har en god samverkan men också identifiera var det finns flaskhalsar och problem, säger Ida Andersson, forskare i kulturgeografi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Ida Andersson leder det fyraåriga forskningsprojektet som beviljats åtta miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Linköpings universitet och det statliga forskningsinstitutet VTI.
För snart tio år sedan, närmare bestämt 2012, övergick ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna till regionerna, en omorganisation som fått konsekvenser och påverkat resenärer och invånare på olika sätt, men som även gjort detsamma för kommunerna och regionerna.
– Kommunerna har fortfarande ansvar för skolskjutsarna, medan regionerna ansvarar för den reguljära kollektivtrafiken. Det kan innebära att skolskjutsarna går, medan det för andra resenärer inte finns någon förbindelse på samma sträcka, säger Ida Andersson.
Forskarna i projektet har gjort en pilotstudie i tio kommuner och sex regioner, som visar på konsekvenser av att regionerna har tagit över kollektivtrafiken. Innan omläggningen kunde till exempel kommunerna planera för både kollektivtrafik och bostadsbyggande själva, men nu måste regionerna och kommunerna samverka i planeringen, vilket inte alltid är helt enkelt. Detta är något som medför att bussarna inte alltid går som kommunerna önskar.
Pilotstudien visar också att problem kan uppstå i mindre kommuner som ligger vid gränsen mellan två regioner. För invånarna i en liten gränskommun kan det vara viktigare att kunna pendla över regiongränsen, än till regionens huvudort, vilket inte alltid överensstämmer med hemmaregionens sätt att planera.
– Det finns också en skillnad mellan centrum och periferin, där centralorter, och orter som ligger längs pendlarstråk ofta är gynnade. En motsättning kan också finnas mellan halvtomma bussar på landsbygden och fullsatta bussar i stan, säger Ida Andersson.
Hon menar att fullsatta stadsbussar kan ge mer klimatnytta, medan bussar på landet uppfattas som en viktig samhällstjänst för en levande landsbygd. Två sätt att se på hållbarhet, som alltså kan komma att hamna i konflikt.
– En fundering som vi har är om det ökande antalet A-traktorer och mopedbilar på landet kan vara en konsekvens av färre bussförbindelser. Vi ska också undersöka social hållbarhet, som kan handla om hur kollektivtrafiken fungerar i relationen mellan stad och land, säger Ida Andersson.
Målet för forskningen är att ge ett underlag för framtida beslut om kollektivtrafiken. Resultat från projektet kommer fortlöpande att spridas till beslutsfattare och praktiker genom en podcast.
För andra gången någonsin så är Lindlöven klara för semifinal i HockeyEttans slutspel mot HockeyAllsvenskan! Trots att Forshaga tvingade fram en fjärde match genom att kvittera slutspelet i antal vunna matcher så blev Lindlöven för mycket när de två lagen fortsatte slutspelet i Ängevi Ishall. Lindelaget avslutade starkt vid båda matcherna och passade även på att sätta en stark punkt till kvartsfinalens fjärde match med de respektingivande slutsiffrorna 5-1.
På tisdagsmorgonen kunde morgonpigga lindesbergare se det uppseendeväckande arbetet med att lyfta tillbaka den numera renoverade tornspiran på det så kallade ”tornhuset” i centrala Lindesberg.
– Det som gör det svårare nu är att den ska ner i hålet mellan ställningarna, och det blåser, så jag hoppas att allt går bra, säger Glen Hedblad, fastighetstekniker på Byggnadsfirman Lund.
Våren anlänt och då är det hög tid att spana efter fåglar igen. Häng med i veckans fotokrönika och se vad jag lyckades fånga i bild.
Framtiden är oviss för fastigheten Sandströms i Lindesberg där ett tiotal föreningar huserar. En besiktning visar stora brister i byggnaden, och livslängden för fastigheten kan vara så lite som sju år om endast tillfälliga åtgärder görs – samtidigt kan en nybyggnation kosta över 70 miljoner kronor. Nu hoppas kommunen att föreningarna ska vilja gå ihop för att ta över ansvaret för lokalen.
– I Kopparberg har flera föreningar gått ihop och driver Folkets Hus. Vi hoppas på något liknande här, säger Tillväxtnämndens ordförande, Conny Ärlerud.
Det är mycket på gång i Frövi. Tomatodlingen är i färd med att uppföra ytterligare ett växthus, fler nyetableringar planeras och strandpromenaden är under utveckling. Nu vill Lindesbergs kommun göra en ”kraftsamling” under projektnamnet ”Vi är Frövi” tillsammans med invånarna för samhällsplaneringen av orten.
– Jag håller tummarna för ett stort engagemang från mina 2 500 grannar i Frövi. Då kan vi få bra saker att hända framåt, säger Simon Tullstedt, projektledare för kraftsamlingen och själv frövibo, i ett uttalande på kommunens hemsida.
På tisdagens extrainsatta sammanträde i kommunstyrelsen tog man upp den styrande minoritetens förslag om att undersöka möjligheterna för att etablera kärnkraft i Lindesbergs kommun. Det blev en lång debatt, där de flesta hade åsikter i frågan. Slutligen blev det röstning, där det blev avslag till förslaget, med siffrorna 7 för och 8 emot.
– Det finns ingen anledning att säga nej till att ansökan skickas iväg. Vi har ju inget att förlora, det är ju Naturvårdsverket som skulle bekosta förstudien, om vår ansökan ens skulle beviljas, sade Anders Persson (LPO).
Under lördagen drog Lindesbergs kommuns största kulturevenemang, Vinterspår, igång – i år med rekordmånga utställare. 155 utställare på 33 platser fanns utmärkta på Vinterspårs karta och lockade mängder av besökare som gav sig ut för att ta del av konst och hantverk av alla dess slag – allt från blommor i kräppapper till koreanska kläder och en lektion i bridge. LindeNytt var på plats för att kunna bjuda på ett bildspel från evenemanget.
För tre år sedan slog han världsrekord i sidovagnsmotorcykel på is, nu har Mikael Wedegård från Fellingsbro blivit svensk mästare på isbana. Tillsammans med sin så kallade burkslav Daniel Asplund tog de hem guldet i Årsunda på söndagen.
– Vi hade de andra i hasorna hela tiden, men de lyckades aldrig komma om, skrattar Mikael.
Visa hela artikeln
Här lyfts tornspiran på plats igen 
