Björkhagaskolans ettor luciafirar. Foto: Ida Lindkvist
Förstaklassare smög igång luciafirandet
Ikväll fylldes Björkhagaskolans matsal av toner från sånger såsom Lusse Lelle, Santa Lucia och Staffan var en stalledräng. Det var förstaklassarna som klätt sig i långa, vita linnen, och tågade in för föräldrar, syskon och andra släktingar.
Idag smygstartade Björkhagaskolans ettor luciafirandet, och efter att ha tränat mycket på alla sånger var familj och släktingar välkomna att inta plats framför luciatågets scen. Ljuset i matsalen släcks ner och det blir alldeles tyst. Keyboarden får ljud och spelar Santa Lucia, samtidigt som barnen skrider in i ett långsamt, ringlande tåg av vita lucialinnen som snuddar i golvet, glitter knutet runt midjan, elektriska ljus i händerna på tärnorna, och guldstjärnor och hattstrutar till stjärngossarna. Och allra längst fram går lucian Lara.
– Det kändes bra, och kul, men det var lite nervöst, berättar Lara, som glömt sitt efternamn, om sin spännande insats med ljuskrona som toppen på verket över det böljande håret.
– Fröken drog en lapp ur burken, och då blev det jag, förklarar Lara som blev väldigt glad över att hon fick vara ettans lucia.
De hjälper varandra att ställa sig i den planerade ordningen, och någon gestikulerar febrilt för att under största möjliga tystnad få klasskamraten att ställa sig mer åt höger. När sången fortsätter sprider sig genast stämningen ytterligare och de är välövade och lite småfnittriga. Det är ju faktiskt lite pirrigt i magen att stå såhär inför familj och syskon och uppträda.
– Jag var ganska nervös, jag ville inte le, så jag håller tungan på ett sätt. Jag vill inte le för att jag ser för konstigt ut, man måste vara allvarlig när man sjunger. Men det var roligt!, berättar Bahiya Läckbyr när luciaframförandet är över för den här gången.
Foto: Ida Lindkvist
– Det där gick jättebra, ler klassens lärare Sonia Norling nöjt och ber barnen att byta tillbaka till sina vanliga kläder, så väntar sedan lussebullar och pepparkakor ute hos föräldrarna.
Alice Larsson och Vilma Mossbäck berättar att de övat väldigt mycket inför kvällen, och de är rätt säkra på att det måste vara närmare 100 gånger.
– Det var jätteroligt, att man får stå och sjunga och sådär tycker jag. Jag tyckte att det var roligt, men nervöst. Inte jättenervöst, men lite nervöst. Jag var nervös för att jag kanske skulle börja att skratta, säger Vilma.
– Min mamma och min syster var här och tittade på mig, min pappa jobbar ikväll för han kör lastbil.
Och tur är det att de hunnit öva sådär många gånger, för Vilma intygar att det inte är helt lätt att lära sig hela den långa låtlistan.
– Det är faktiskt lite svårt att komma ihåg, men man måste träna och träna. Vi har tränat i flera veckor, och min favoritsång är Julen är här, berättar Vilma.
– Min favorit är Staffan var en stalledräng, berättar Alice.
– Det är kul att vara tärna, men det bästa är ändå att få vara lucia, tillägger Alica.
Och lucian Lara avslutar:
– Jag har tränat jättemycket, och min favorit är också Staffan var en stalledräng.
Tack för ert stöd!
LindeNytt vill passa på och tacka alla er som genom swishgåvor har stöttat och hjälpt oss att bedriva vår verksamhet.
Era gåvor gör skillnad. Vill du också stötta LindeNytt?
Swishnr: 123-053 19 05
KommentarerKommentarsektionen ansvarar inte redaktionen eller utgivaren för.
Du är själv juridiskt ansvarig för den text du väljer att publicera här.
Gunnar Falk och Per Wretenberg kan nu operera med assistans av roboten. Foto: Håkan Risberg
Ortopedin i Lindesberg har i många år legat i toppskiktet när det gäller proteskirurgi. I början av februari blev verksamheten även först ut bland regionerna i landet att genomföra robotassisterade höftoperationer med en egen operationsrobot.
– Det är ett avancerat verktyg för extrem precision, och man får feedback på det man som operatör gör under resans gång, berättar Gunnar Falk, överläkare och sektionschef vid ortopediska protessektionen i ett pressmeddelande.
Det är nog många som vid något tillfälle har hälsat på geten Pelle, som stod utanför den tidigare vårdcentralen vid strandpromenaden i Lindesberg. Numera står han stolt i parken vid Lindesbergs lasarett. Pelle, som är gjuten i brons, är en av de många skulpturer som skapats av den kända konstnären Allan Runefelt, som var verksam i Lindesberg fram till sin död 2005. Under helgens Vinterspår ges möjligheten att besöka hans ateljé i Björkhyttans skola och uppleva hans unika skulpturer i framförallt terrakotta och trä.
– Vi tänkte att det kan vara kul att vara med igen och visa att huset lever, säger Allans dotter Lili Runefelt.
Vid Arbetsmiljöverkets inspektion av Hemtjänsten Kärnans verksamhet i slutet av förra året framkom en rad brister. Bland annat att rutinerna kring rapportering av ohälsa, olycksfall eller tillbud inte fungerar i praktiken och att det förekommer ett högre antal tillbud än vad som inrapporteras. Bristerna är dock långt fler än så, enligt två undersköterskor som arbetar inom verksamheten, som nu berättar för LindeNytt hur det egentligen ser ut.
– Jag vill inte ha mina föräldrar inom Lindesbergs hemtjänst, säger Lisa.
Det blir ingen säsong i futsalens högsta liga RFL, Regionala Futsalligan, för IFK Lindesbergs damer. Efter bortaförlusten mot IFK Haninge, med sex mål i målskillnad, så är chansen i princip omöjlig. Till måndagens kvalmatch mot Bäckby United FC så gick hemmadamerna däremot in på planen med siktet på att avsluta säsongen med flaggan i topp. Något som man verkligen lever upp till när man vinner kvalmatchen med fina 4-2.
– Det var en bra revansch efter smällen mot Haninge, säger Elin Zander och Alina Chahade.
LindeDagen firar 10 år: ”Lite som Almedalen”
Onsdagen den 20 maj går årets upplaga av LindeDagen av stapeln, för tionde gången i ordningen. Ett jubileum man naturligtvis vill fira lite extra...
Under söndagen skulle det avgöras om vilket plats i tabellen som Lindlöven avslutar säsongen med. Efter en utklassning mot Falu IF med 8-0, vilket även säkrar Lindlövens elfte hållna nolla, så blev det till slut en tredje plats inför det kommande slutspelet. Det gör att Lindlöven kommer att få slutspelsstrida mot Forshaga IF när slutspelsserien inleds i Lindehov den 13:e mars.
Till måndagen så kommer IFK Lindesbergs damer att inta Lindesberg Arena. Damerna är mitt i sin kvalserie till futsalens högsta serie, RFL, där samtliga tre lagen i kvalgruppen ska få genomföra en match på hemmaplan. Trots en tung förlust med 8-2 mot Haninge som har gett stora svårigheter för att IFK Lindesberg ska ha möjlighet att ta sig vidare, så vill hemmalaget avsluta säsongen på topp.
– Vi ser fram emot att avsluta våran fantastiska futsalsäsong på hemmaplan inför hemmapubliken, säger Martin Eriksson.
Ifjol blev det hemmaseger i P16-klassen efter förlängningsspel mot Årsta AIK HF. Till helgen har LIF Lindesberg åtta lag med chans till repris. Arkivfoto: Timmy Lundegård
Libo Cup växer sig bara större med varje år och under veckoslutet är det dags för cupens sjunde upplaga, som även den är större än någonsin. Strax över 1 000 unga handbollsspelare fördelat på drygt 85 lag beräknas gästa Lindesberg där två av lagen har tagit resan från finska Helsingfors för att delta. Vid 15-slaget under fredagen inleds tredagarsturneringen som förväntas spela 198 matcher under helgen.
– Vi hoppas att få så många besökare till oss som möjligt så att Lindesberg får visa upp sig från sin bästa sida, meddelar Ricky Nordahl.
Till föregående säsong så lyckades Uppsala HK snuva LIF Lindesberg på den sista kvalplatsen till Allsvenskan efter en jämn kamp på målskillnad. I höstas blev det dessutom ett oavgjort möte mellan de båda lagen vilket gjorde att LIF Lindesberg gick in med ett stort revanschsug när lördagens möte spelades på hemmaplan. Trots en jämn match blev det en stor sexmålsseger när slutsignalen ljöd.
– Det var en ganska jämn match rakt igenom även om vi lyckas vinna med sex mål, säger Joakim Bååk.