För en vecka sedan så fick jag syn på ett par rävvalpar som sprang ute på en åkermark. Jag har alltid velat ha bilder på rävvalpar så jag kontaktade omedelbart markägaren och frågade om tillstånd att sätta mig på span där – och det gick bra. De var bara glada över informationen och tacksamma över att jag frågade.

Vid ca kl. 05.30 så var jag äntligen klar och hade valt ut en plats som kändes bra. Jag valde att sitta på långt avstånd från den plats där jag trodde att grytet låg. Det är lite klurigt med rävar då de kan använda flera gryt till olika syften. Man får helt enkelt chansa att man siktat in sig på rätt gryt.

Vid ca 07.00 så kom mamma räv ut och satte sig och solade lite innan hon gick vidare in mot skogen. Hon kom ganska nära och även fast jag hade tyst läge påslaget på kameran, så tror jag att hon ändå hörde det mer dämpade klickljudet från kameran då hon tittade mot mitt håll i samma stund som jag fotograferade, men det var inga problem – hon lunkade vidare in mot skogen.

Därefter blev det lugnt fram till ca 10.15 då jag äntligen fick se två rävvalpar, men på väldigt långt avstånd och mitt i allt detta så kom en råget springande inifrån skogen, jagad av en råbock som inte lyckades flörta till sig rågeten denna gång.

Det var varmt denna dag och strax efter 12.30 så knäppte jag en kall läsk för att avnjuta den i solen. Då plötsligt! På vänster sida om mig nere, på åkern, så närmade sig två rävvalpar och några minuter senare var de precis framför mig och bara gick förbi. De stannade till kort för att lukta på någon sten och gick sedan vidare.


Jag försökte göra ett litet pipläte för att få den ena valpens uppmärksamhet, men nej de var så inne i deras lekande och snart var de borta igen.


Efter detta så var det väldigt lugnt när de kommer till rävar, men någon som inte gav upp – det var råbocken. Jag hade min kamera på stativ och tittade ut på åkern och fick se att rågeten var tillbaka och jag började direkt att titta mig omkring efter råbocken och visst hade jag rätt. På andra sidan åkern där stod han och bröla med munnen öppen och när rågeten upptäckte honom då började han springa mot henne och jaga henne igen. 15 minuter senare så kom råbocken tillbaka ut på åkern och denna gång ensam och haltande. Vid ca 17.00 så hade jag inte sett någon räv på någon timme och då smög jag mig från platsen och åkte hemåt med ett stort leende på läpparna. Vilken otrolig upplevelse.











































