Hallå där, Pär-Ove Lindqvist!

Både ris och ros har kommit från folket sedan gårdagen och det var framförallt ramen för Barn- och utbildningsnämnden många fastnade med ont öga på.

Efter gårdagens presentation av er skuggbudget har det kommit reaktioner på att ni ämnar spara in 3 miljoner kronor på Barn- och utbildningsnämnden. Hur kan ni spara in på barnen?
– Majoriteten har lagt en budget med utökad ram för Barn- och utbildningsnämnden på 13 miljoner, utifrån nuvarande ramar. Vi har lagt ett förslag på en utökning av 10 miljoner. Så ja, i förhållande till majoritetens budget handlar det om kostnadsminskning. Totalt presenterar vi en budget med ramförstärkning för nämnderna på 37,5 miljoner. Det är 9,5 mindre än majoriteten.

Men att skjuta till 10 miljoner i stället för 13, kommer inte det att försämra för barnen?
– Jag har själv barn i både förskola och skola, så det är klart att jag är mån om kvaliteten. Det är alla politiska partier, men vi har olika syn på hur vi ska jobba med frågorna. Jag tror att det går att hitta olika sätt att rationalisera. Det behöver inte nödvändigtvis beröra de mjuka delarna.

Exakt var ska man spara in?
– Det vore förmätet från politikens håll att säga exakt vilka åtgärder man ska vidta på detaljnivå. Det är inte politikernas roll att bestämma om vilken vaktmästare som ska vara kvar, exempelvis. Vi fördelar ut resurser.

Men är inte kommunen vid vägs ände, så att skattehöjning är den enda vägen att gå?
– Det beror på vem du frågar. Jag tror inte det. Man ska sätta kostnadsminskningarna i vår budget i relation till helheten. Skillnaderna är egentligen väldigt små, det måste man ha med sig. Men att göra förändringar på 3 miljoner för Barn- och utbildningsnämnden när deras totala budget ligger på 450 miljoner, det tror jag är rimligt. Hela kommunen snurrar 1600 miljoner, brutto. Sen är såklart alla typer av förändringar kännbara. Men man måste göra förändringar i tid. Annars riskerar kostnadsutvecklingen att skena iväg och stora ingrepp måste göras.

Varför bromsa kostnadsutvecklingen, det är väl ändå naturligt att kostnader ökar?
– Det man måste tänka på om man har en tillväxt på 4-5 procent på skattesidan och samtidigt kostnadsökningar på 10 procent är ju att man förbrukar mer än man får in. Det är det som är problemet. Problemet är egentligen inte att vi får in mindre pengar, utan att vi förbrukar mer än vi har. Skattehöjning är bara att kompensera för de pengar man inte lyckats hålla koll på.
Om man inte vidtar åtgärder och får ner kostnadsutvecklingen är vi snart på samma plats igen. Karlskoga höjde skatten med 95 öre år 2011 och har nu samma problematik som innan. Det Lindesbergs kommun behöver göra är att vidta åtgärder så att vi ligger i paritet med de skatteintäkter vi har.

Men går det att bibehålla god service och välfärd utan skattehöjning?
– Ja, det gör det. Sen måste en ständig utvärdering pågå. Kan man inte hålla tillbaka kostnadsutvecklingen med den struktur man har i dag så kanske man måste göra om strukturen. Samordna enheter eller annat.

Lina Hagström
naringsliv@lindenytt.com

Rättelse: I första publiceringen fanns uppgifter om att majoriteten sköt till 10 miljoner och allianspartierna 7 miljoner till Barn- och utbildningsnämnden. Det stämmer inte. Differensen är densamma, men majoriteten har lagt 13 miljoner och alliansen 10 miljoner.