När Ann-Sofie Ekstrands katt Sprölla hastigt insjuknade och avled efterlämnade hon fyra små kattungar som nu stod utan sin mamma. Hjälpen kom dock från oväntat håll, när hennes sexåriga Aussietik Vilja tog på sig rollen som adoptivmamma, trots att hon är en hund.
– Jag har aldrig upplevt något liknande, det är så fint! säger Ann-Sofie.
Endast en vecka gamla förlorade de fyra små kattungarna sin mamma, då hon hastigt och oförklarligt insjuknade. Ann-Sofie och maken Jonas åkte i ilfart till djursjukhuset i Strömsholm, men Spröllas liv gick dessvärre inte att rädda.
– Jag lade ut efterlysningar om amma på sociala medier, sedan höll jag på varje timme i ett dygn för att få ungarna att ta flaskan, men det gick inte. Då har jag flaskmatat både kattungar, kaniner och lamm förut, men det ville sig inte den här gången, berättar Ann-Sofie.
Efter det första dygnet började kattungarna dock sakta acceptera att bli flaskmatade av Ann-Sofie, hela tiden i sällskap av hunden Vilja.
– Jag visste först inte om jag skulle låta henne gå fram, men samtidigt vet jag att hon är jättesnäll och har till och med tvättat små kycklingar när hon var yngre, säger Ann-Sofie.
Efter matstunden behövde de små missarna tvättas, då de gjort sina toalettbehov, en roll som Vilja tog på sig utan att blinka.
– Jag matade och hon tvättade, skrattar Ann-Sofie och fortsätter:
– Då säger min man ”Jag ger mig sjutton på att hon skulle dia dem också om hon kunde”, och i samma veva går hon ner i kattungarnas låda och lägger sig.

Efter den stunden accepterade den sexåriga Aussietiken kattungarna som sina egna, trots att hon är en hund.
– Det är verkligen hennes bebisar, vi går in till dem varannan timme, hon lägger sig på en filt och jag tar plockar fram ungarna till henne så hon får tvätta, sedan ligger de och trampar på henne medan jag ger flaskan, berättar Ann-Sofie.
Historien slutar dock inte där, inte nog med att Vilja kunde erbjuda en trygg och varm famn till de små bebisarna, hon började faktiskt även att dia dem, precis som husse Jonas skojat om.
– Hon blev skendräktig och började dia dem, och jag började googla och ringa runt till veterinärer eftersom jag inte visste om det var okej, men jag fick inget riktigt bra svar, säger Ann-Sofie.
För att se till att kattungarna fick i sig ordentligt med näring stödmatade Ann-Sofie med flaskan också, men överlät allt annat till Vilja. Nu har de fyra små busfröna hunnit bli sex veckor och mår alldeles prima.
– Jag har aldrig upplevt något liknande, det är så fint! Det är verkligen en solskenshistoria och jag är jätteglad att jag har henne som hjälper mig. Det blir ju hundvana katter åtminstone, skrattar Ann-Sofie.














































