Ikväll avslutades ett tre dagar långt dansläger för barn och ungdomar. Kulturskolan Garnalias danslärare Madeleine Carlsson stod bakom det uppskattade lägret.
– Det är roliga är att få röra sig och uttrycka sig på ett speciellt sätt, istället för att prata får man dansa, säger nioåriga Axel Sander när den sista dansdagen närmar sig sitt slut.
Klockan har nyss passerat 17-slaget och gruppen av barn och ungdomar, i åldern 9-15 år, är fullt upptagna med att öva uppvisningsprogrammet in i det sista. Om mindre än en halvtimme kommer Kulturum att fyllas av föräldrar och släktingar som samlats för att få se vad barnen lärt sig under de här dagarna med Kulturskolans danslärare Madeleine Carlsson.
– Det är första gången vi har ett sådant här läget, men förhoppningsvis kan vi ha det nästa år också, säger Madeleine.
De nio år gamla tjejerna Hedda Johansson, My Molin och Ellen Lindgren berättar att de har haft tre jätteroliga dagar som till bredden har varit fyllda med dans, från morgon till kväll.
– Vi har varit i grupper och gjort egna danser. Man tar steg från alla danserna och sätter ihop, är jag hemma tar jag lite olika steg och sätter ihop och så någon musik som passar, säger Hedda som dansat i sju år.
– Och så har vi dansat olika danser, street, break, jazz och modern. Ingen ska visa upp break för den var så svår, men det var kul att få prova, tillägger My som haft dansskorna på sedan hon var sex år gammal.
Tjejerna känner av lite nervositet inför att visa upp sina nyfunna kunskaper och steg för publik. De har tränat varje dans en timme om dagen, så efter tre timmars jobb ska stegen och alla rörelser sitta. Det de fruktar mest är streetdancen.
– Streeten är ganska svår, det går så fort, det är lätt att man tappar bort sig ibland, förklarar Hedda.
På lägret har två killar deltagit, varav en är nioåringen Axel Sander, och han har sin teori om varför det är så dåligt deltagande från herrsidan.
– Jag tror att det är för att det är mer tjejer som vill dansa, det är fler tjejer som håller på med dans. Men vi, jag och min kompis, kom hit för break och street, säger Axel men deklarerar att han provat på alla de fyra stilarna och faktiskt blivit positivt överraskad. Han fortsätter:
– Roligast var jazz, det var riktigt roligt. Modern var också ganska rolig. Jag har dansat själv i fyra år, men aldrig gått på någon dansskola förut. Det är roliga är att få röra sig och uttrycka sig på ett speciellt sätt, istället för att prata får man dansa, säger nioåriga Axel Sander när den sista dansdagen närmar sig sitt slut.
Även om dagarna har varit väldigt roliga, så har de samtidigt varit intensiva.
– Det har varit långa dagar, mycket svett och träningsvärk i benen. Varje träning har varit en timme och man tar ungefär en flaska vatten per gång, det blir två liter vatten varje dag, konstaterar Axel.
Föreställningen börjar och även om inte varje steg sitter på pricken där det ska, har alla roligt och dansglädjen lyser och smittar av sig på publiken som glatt klappar takten.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Visa hela artikeln
Bildextra: Nu öppnar Main Event i arenan 
