Tjugondag Knut har passerat och självaste julafton har för länge sedan varit. Därför var det idag stor tid att krama ur det absolut sista ur julen genom att traditionsenligt dansa ut den ordentligt. Församlingshemmet bjöd in både gamla och unga till en julgransplundring efter konstens alla regler, och uppslutningen var så stor att man fick göra två ringar för att skulle få plats. Sedan dansade man tills svetten lackade, och därefter, ja, då var julen slut för den här gången.
I församlingshemmet fyller det på med både vuxna och barn som vill vara med och dansa ut julen. Ja, efter idag har man officiellt gjort slut på jul för den här gången, med en traditionsenlig julgransplundring kan det inte bli annat än rätt och riktigt gjort.
– Vi började med julgransplundring förra året, då var vi en bra bit över hundra stycken, så vi får se hur många som kommer idag. Det blir dans kring granen, man kan köpa korv och fika och så blir det godispåse till barnen. Sen räcker det till nästa jul, säger församlingens pedagog Jessica och skrattar.
Livemusik hade man också fixat och den fick gänget i Linde Symphonic Band stå för, med Melinda som sångare, något som uppskattas extra mycket. Jessica fortsätter:
– Det är kul att samarbete med andra aktörer, det är jättesmidigt med Linde Symphonic Band och det blir lite mer traditionsenligt med livemusik. Det finns inte så mycket stora julgransplundringar längre, så det är lite kul att vi har det!
Men för att ha en julgransplundring måste det ha varit julafton, om man då backar några steg, tillbaka till den tjugofjärde december, arrangerade man ett stort firande i församlingshemmet som blev väldigt lyckat. Och skokartongsapellen, som gick ut på att samla in julklappar till julfirarna, blev också en succé.
– Det var ungefär sjuttio stycken som kom. Man åt mat, fikade och så var det musikunderhållning. Man hade skänkt en hel del, över tvåhundra julklappar, det är jättemycket. Så vi har en hel del kvar som vi kommer att dela ut under året till bland annat asylsökande, så vi delar ut dem hela tiden. Det är så kul när folk engagerar sig och vill vara med och hjälpa till, speciellt i juletider, att man är med och delar med sig, säger Jessica leende.
Det ryms väldigt många glada energiknippen i lokalen, den ena har svårare än den andre att sitta still och sladdar istället omkring på det blankhala golvet i strumplästen. Efter att bandet inlett tar prästen Gunilla Skottsberg ton:
– Välkomna till julgransplundringen, nu ska vi plundra ut den här granen!
Barnens åldrar varierar, någon är nyfödd och kommer troligen inte att dansa så mycket utan mammas hjälp, medan någon annan är äldre och hjälper lillasyster att hänga med runt granen. Man märker snart att ringdans är något som uppskattas i alla åldrar, för i ringen finns både mormor, pappa och lillebror som stapplande, men gladeligen, hänger med. Gunilla lever sig in i dansen och i mikrofonen kommenderar hon att nu minsann, nu blir det åka av, för nu ska de sjunga Mormors lilla kråka.
Den 41:a upplagan av Manskören Harmonis Caprice blev både finstämd, humoristisk och rejält svängig, med de båda artisterna Peter Jöback och Daniela Rathana som gäster. Manskören bjöd även på en bejublad hyllning till den bortgångne hårdrockslegendaren Ozzy Osbourne.
15-årige William Klockars och 17-årige Philip Lundqvist, båda från Lindesberg, har redan börjat testa sina vingar som företagare. Med hjälp av sina A-traktorer bistår de med hjälp att köra skräp till återvinningen, kratta löv och skotta snö, för att bara nämna några av de sysslor de erbjuder.
– Många har en bild av oss som har EPA- och A-traktor, och tror att det är bara är dåligt med det, men den kan ju användas för att hjälpa till också, säger William.
Nu förbereder kommunen en minnesplats för veteraner på grönytan vid Bottenån, intill den lilla bron till Loppholmarna. Man har nu påbörjat ett markarbete för att gjuta ett fundament där en minnessten ska resas vars syfte är att hedra personer som har bidragit i fredsbevarande arbete.
På onsdagen inledde Linde Energi sin årliga besiktning av bolagets 180 mil långa elnät i Lindesberg och Närkes Kil. Som vanligt sker detta från helikopter för att få en överblick över ledningarna. Efter en tur över Fanthyttan tar man en kort paus innan det bär av igen. Rasmus Ström och Julius Johansson är två av elbolagets besiktningsmän som följer med i helikoptern och genomför inspektionen.
– Vi behöver gå över hela nätet, och då är det väldigt smidigt att göra det från luften, förklarar Rasmus Ström.
Det blev seger! WSK Lindeberg fortsätter att klättra i klasstrappan efter att man avgjorde det sista kvalspelet till Division 1 mot Per-Ols. Slutspelets storfavorit gästade Lindesberg i ett underläge där WSK Lindesberg fortsatte att rida på den otroliga formvågen och tar sig även obesegrade genom två tunga kvalspel. Nu väntar spel i Division 1 till den kommande säsongen.
– Jag är helt euforisk just nu och vet inte vad mer jag kan säga, säger Magnus Lissmats.
På måndag är det dags att inleda det avslutande kvalspelet där en plats i Allsvenskan står på spel. Bäst av tre spelade matcher är förutsättningarna, varav måndagens match är den enda som spelas i Lindesberg Arena. IFK Ystad HK står för det starka motståndet och en ännu starkare handbollstradition bakom sig men LIF Lindesberg har bestämt sig, de ska uppåt.
– Vi går in till slutkvalet för att ta den Allsvenska platsen, säger Joakim Bååk.
Nu har påsken gjort ett färgstarkt avtryck i det allmänna rummet: harar, ägg och påskkärringar har tagit plats på flera håll i Lindesbergs kommun. I år har det även tillkommit ett helt nytt inslag: en stor korg med färgglada ägg, som har placerats i rondellen vid Lidl. Som vanligt är det fritids- och anläggningsenhetens medarbetare som med stort engagemang, kreativitet och små medel sprider påskglädje.
WSK Lindesberg har flera gånger tidigare arrangerat poolspel för föreningens ungdomar men under lördagen blev det ett arrangemang i en större skala. Totalt 36 ungdomslag från hela länet hade samlats i Lindesberg Arena för säsongens sista poolspel, där glädje och gemenskap sattes i fokus.
– Det har varit ett otroligt engagemang hos alla, säger Hanna Hellsing och Linnéa Håkanson.