Tjugondag Knut har passerat och självaste julafton har för länge sedan varit. Därför var det idag stor tid att krama ur det absolut sista ur julen genom att traditionsenligt dansa ut den ordentligt. Församlingshemmet bjöd in både gamla och unga till en julgransplundring efter konstens alla regler, och uppslutningen var så stor att man fick göra två ringar för att skulle få plats. Sedan dansade man tills svetten lackade, och därefter, ja, då var julen slut för den här gången.
I församlingshemmet fyller det på med både vuxna och barn som vill vara med och dansa ut julen. Ja, efter idag har man officiellt gjort slut på jul för den här gången, med en traditionsenlig julgransplundring kan det inte bli annat än rätt och riktigt gjort.
– Vi började med julgransplundring förra året, då var vi en bra bit över hundra stycken, så vi får se hur många som kommer idag. Det blir dans kring granen, man kan köpa korv och fika och så blir det godispåse till barnen. Sen räcker det till nästa jul, säger församlingens pedagog Jessica och skrattar.
Livemusik hade man också fixat och den fick gänget i Linde Symphonic Band stå för, med Melinda som sångare, något som uppskattas extra mycket. Jessica fortsätter:
– Det är kul att samarbete med andra aktörer, det är jättesmidigt med Linde Symphonic Band och det blir lite mer traditionsenligt med livemusik. Det finns inte så mycket stora julgransplundringar längre, så det är lite kul att vi har det!
Men för att ha en julgransplundring måste det ha varit julafton, om man då backar några steg, tillbaka till den tjugofjärde december, arrangerade man ett stort firande i församlingshemmet som blev väldigt lyckat. Och skokartongsapellen, som gick ut på att samla in julklappar till julfirarna, blev också en succé.
– Det var ungefär sjuttio stycken som kom. Man åt mat, fikade och så var det musikunderhållning. Man hade skänkt en hel del, över tvåhundra julklappar, det är jättemycket. Så vi har en hel del kvar som vi kommer att dela ut under året till bland annat asylsökande, så vi delar ut dem hela tiden. Det är så kul när folk engagerar sig och vill vara med och hjälpa till, speciellt i juletider, att man är med och delar med sig, säger Jessica leende.
Det ryms väldigt många glada energiknippen i lokalen, den ena har svårare än den andre att sitta still och sladdar istället omkring på det blankhala golvet i strumplästen. Efter att bandet inlett tar prästen Gunilla Skottsberg ton:
– Välkomna till julgransplundringen, nu ska vi plundra ut den här granen!
Barnens åldrar varierar, någon är nyfödd och kommer troligen inte att dansa så mycket utan mammas hjälp, medan någon annan är äldre och hjälper lillasyster att hänga med runt granen. Man märker snart att ringdans är något som uppskattas i alla åldrar, för i ringen finns både mormor, pappa och lillebror som stapplande, men gladeligen, hänger med. Gunilla lever sig in i dansen och i mikrofonen kommenderar hon att nu minsann, nu blir det åka av, för nu ska de sjunga Mormors lilla kråka.
Visa hela artikeln
Martin Stenmarck: ”Lindesberg är vackert” 
