FN:s Barnkonvention blev svensk lag år 2020, för att säkerställa barns rättigheter samt att de ska tas i beaktande av alla samhällets verksamheter. Detta innebär att alla barns bästa ska beaktas och att barn ska få uttrycka sin åsikt i frågor som berör dem och deras närmiljö. Därför ska en barnkonsekvensanalys göras vid beslut som får långsiktiga effekter för barn och vid beslut av övergripande eller strategisk karaktär. När LindeNytt granskade beslutsunderlaget till besparingsförslagen gällande Lindeskolans programutbud, fanns ingen sådan utan endast en ekonomisk konsekvensanalys. Nämndens ordförande, Lillemor Bodman (M), kan inte ge svar på varför detta underlag saknades vid sammanträdet tidigare i veckan.
– Ärligt talat så kan jag inte svara, kommenterar hon.
Såväl barnkonventionen som skollagen slår fast att barns bästa ska vara utgångspunkt i all verksamhet som rör barn. Prövningar av barnets bästa, så kallade barnkonsekvensanalyser, görs därmed för att beslut och åtgärder ska följa barnkonventionen. FN:s kommitté för barnets rättigheter rekommenderar att prövning och analys av barnets bästa ska göras vid förändringar och frågor som rör barn.
I en barnkonsekvensanalys ska barnets bästa vägas mot andra perspektiv i syfte att genomföra en helhetsbedömning. Där tittar man framförallt på fyra viktiga punkter i barnkonventionens artiklar: Alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, barn har rätt till liv och utveckling, samt att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
Barnkonsekvensanalyser har sedan dess implementerats i en rad olika beslut fattade av svenska kommuner, bland annat i Örebro kommun då Stureskolan stod inför renovering 2020 och tillfälligt behövde flytta två årskurser. Men även på Åva gymnasium i Täby kommun, då man 2021 ville fasa ut barn- och fritidsprogrammet på skolan. I beslutsunderlaget till besparingsförslagen gällande Lindeskolans programutbud, där man ville pausa och eventuellt lägga ned ett flertal program, saknades en sådan helt. De enda konsekvenserna som utförligt beskrivs är nämligen ekonomiska.
Har ni gjort en barnkonsekvensanalys gällande förändringarna på Lindeskolan?
– Du tänker på barnkonventionen eller? Nu har vi ju inte tagit något beslut på att lägga ner något eller pausa heller, eller jo pausa gjorde vi med vård- och omsorg, säger Lillemor Bodman (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Oavsett ska det finnas med i beslutsunderlaget.
– Jag vet inte, jag kan inte det där, jag har inte varit aktiv så länge. Ärligt talat så kan jag inte svara, utan jag tycker du får ringa till Michael Thybell. Det är ju han som kan det här med alla papper som ska vara med och sådant, säger Bodman.
Michael Thybell, som är tillförordnad verksamhetschef hänvisar i sin tur vidare till Staffan Hörnberg, gymnasiechef vid Lindeskolan.
– Vård- och omsorgsprogrammet är ju tänkt att temporärt pausas för att omorganiseras. När det gäller mindre förändringar, som vi känner att det här är, kan man göra en enklare analys vilket vi känner att vi har gjort verbalt. Men inför mötet i mars när beslut ska fattas kring tunga fordon och estetiska programmet kommer det finnas en tydligare barnkonsekvensanalys, säger Hörnberg.
På SKR:s hemsida, Sveriges Kommuner och Regioner, är man tydlig med vad som gäller avseende barnkonsekvensanalyser: ”Beslut som rör barn, fattade av nämnder, styrelser eller fullmäktige i kommun eller region ska ha gjort en bedömning av barnets bästa enligt lagkrav. Om sådan bedömning saknas kan beslutet överklagas utifrån kommunallagen.”