På måndag ska barn- och utbildningsnämnden fatta beslut gällande besparingar på Lindeskolan. Bland förslagen finns bland annat att lägga ned Lastbil och mobila maskiner på Fordons- och transportprogrammet, även kallat tunga fordon. Per-Anton Olsson som är lärare på programmet menar att beslutet kommer fattas på felaktiga grunder, då underlaget inte stämmer.
– De får det att framstå som att vi skulle behöva nya lokaler, men vi har lokaler som är väldigt välanpassade, däremot har det varit problem med lätta fordon, säger han.
I det hårt kritiserade besparingsförslaget från förvaltningen finns bland annat punkten att avveckla inriktningen Lastbil och mobila maskiner på Fordons- och transportprogrammet, även kallat ”tunga fordon”, en av skolans mest populära inriktningar. Detta motiverar man med att programmet står inför en upprustning av lokaler, och man måste fatta beslut om en satsning på programmet i form av tillbyggnation vid Bandygatan, alternativt att lägga ner en inriktning.
– De får det att framstå som att vi skulle behöva nya lokaler, men vi har lokaler som är väldigt välanpassade, däremot har det varit problem med lätta fordon. Då har man kommit med förslaget att flytta lätta sidan till oss medan vi skulle flytta upp till industriområdet och bygga nytt. Då framstår vi som en dyr utbildning, när vi är den billigaste grenen på hela fordonsprogrammet. Det logiska hade varit att bygga nya lokaler för personbil, det är ju betydligt billigare att bygga en sådan lokal än en för tunga fordon, säger Per-Anton.
Vidare skriver man i motiveringen att programmet har en stor programbudget, som skulle försvinna vid en avveckling, något som inte heller stämmer enligt Per-Anton.
– Jag har jobbat som lärare på tunga fordon sedan läsåret 2007/2008, jag konterar räkningar och vet vad utbildningen kostar i drift. Förra året drev vi runt utbildningen på 130 000 kronor i driftskostnader, på 16 elever. Vi lagar dessutom transportinriktningens fordon, så den utbildningen blir x antal hundra tusen billigare varje år, så det finns ingen vinst egentligen. Men vi har inte fått vara med när man har tagit fram det här förslaget.
En anledning till att man lyckas hålla kostnaderna så låga är att branschen bidrar med material till eleverna, eftersom de vill att de ska lära sig deras produkter.
– Vi behöver sällan köpa in saker, då det är sådan hög efterfrågan på folk i branschen, så Volvo och Scania har försett oss med motorer och moderna grejer. I vårt samarbete med QMT, maskinleverantörerna, förser dem oss med maskiner och utrustning, Meritor gav oss en sprillans ny axel eftersom de vill att vi ska hålla på med deras grejer, berättar Per-Anton.
I förslaget skriver man också att möjliga utbildningsplatser eventuellt finns i Örebro eller Karlskoga, men att det råder brist på utbildningsplatser i länet. Även detta är felaktigt menar Per-Anton.
– Den här utbildningen finns ingen annanstans, lärarledd, i hela regionen, närmaste är då i Karlstad eller Mariestad. Dessutom är vi endast 12 certifierade skolor i hela landet. Jag var på möte i veckan med de andra QMT-skolorna och representanter från maskinleverantörerna, och de är helt förskräckta över det här. Vi har en bransch som fullkomligt skriker efter de här eleverna, alla går ut i jobb efter studenten och börjar betala skatt. Branschen är gigantisk och det finns inte folk!
Bland arbetsgivarna som anställer elever från programmet finns bland annat Meritor, där man arbetar med tunga axlar, Örebro Bilbärgning, NCC, Söne buss, Erlandssons, Vibergs smörj och tvätt, Komatsu forest och Rejmes lastvagnar. Dessutom är eleverna väldigt eftertraktade inom borrning och kross i bergtäkter, där några elever fått arbete redan innan studenten.
– Vi försörjer ju orten med arbetskraft! säger han och avslutar:
– Samma när det gäller vård och omsorg, där står man och protesterar för att vi ska ha lasarettet kvar, men vi ska inte utbilda några som ska jobba där. Hur tänker folk?